Skapade svar

Visar 12 inlägg - 109 till 120 (av 138 totalt)
0
  • som svar på: Så jävla ensam

    Hej!

    Låter ingen vidare din situation. Bra att du kämpar på. Jag har själv lidit av psykisk ohälsa. Det som hjälpt mig mest var att försöka komma ur de negativa tankarna att bemöta dessa med positiva stödjande tankar. Jag har därför jobbat mycket med positiva affirmationer. Det har på sikt gjort att jag blivit starkare i mig själv. Vad det gäller vänner tänker jag att du kan fundera på om du har något som intresserar dig. Tänk sedan efter om det finns någon förening där du kan utöva detta. På så sätt kan du hitta nya vänner. Styrke kramar från mig till dig❤️

    som svar på: Våldtäkt och skam

    Hej!

    Låter hemska det du varit utsatt för. Jag tror det kan vara bra att prata att det är läkande i sig. Vissa har jag hört att de tycker det fungerar att skriva av sig men har du en trygg kontakt som lyssnar på dig och speglar dig så är det säkert jättebra att prata om detta. Själv har jag inte varit utsatt för någon sådan traumatisk händelse men jag har ändå lidit av psykisk ohälsa. Något som jag främst tror beror på att jag kom från en dysfunktionell familj med mycket psykisk misshandel. Jag har därför haft väldigt dålig självkänsla och ett dåligt självförtroende. Det som hjälpt mig mest är att jobba med positiva affirmationer. Att byta ut negativa tankar mot positiva stödjande tankar. Sedan har jag också gått i samtal som  såklart varit till hjälp. Hoppas du hittar ett sätt att må bättre. Kramar❤️

     

    som svar på: Orkar inte ta mig ut

    Det låter som du haft det tufft. Jag har själv kämpat med psykisk ohälsa i form av dåligt självförtroende och dålig självkänsla. Det som hjälpte mig mycket var att jobba med positiva affirmationer. På detta sätt blev jag med tiden starkare och starkare. Hoppas att du kommer må bättre snart. Styrkekramar från mig till dig❤️

    som svar på: Deprimerad

    Usch det låter som du haft det jättejobbigt. Du verkar vara duktig inte lätt att komma in på de utbildningar du gått och du har ju klarat av en del av dem. De är ju inte lätta heller. Det är faktiskt inte så mycket att vara 25 år. Du har livet framför dig. Du kan säkert få ett hyfsat jobb trots att du inte gick klart utbildningarna. Vad det gäller vänner så är det svårare när man blir äldre men kanske du kan gå med i någon förening. Man kan ofta hitta vänner om man har gemensamma intressen. Hoppas att det vänder för dig det är du värd. Styrkekramar❤️

    som svar på: depression anorexia

    Hej!
    Föräldrar kan vara märkliga ibland. Meningen är ju liksom att de skall stötta. Har du någon annan du kan prata med. Någon annan som kan vara ett stöd i detta? Ta hand om dig. Styrkekramar till dig❤️

    som svar på: Hopplöst

    Hej!

    Det låter jättejobbigt som du har det. Att känna att ingenting hjälper är tröstlöst. Jag har själv lidit av psykisk ohälsa. Det jag känner som hjälpt mig mest är inte behandlingen från psykiatrin även om den också varit bra utan att jag jobbat med positiva affirmationer. Jag har sakta men säkert bytt ut negativa tankar mot mer positiva. Det har gett mig ett starkare jag. Idag kan jag se betydligt mer positivt på tillvaron. Jag spelade in affirmationerna på band sedan lyssnade jag på dem dagligen. Vissa använder sig av mindfulness eller meditation. Det har dock inte funkat för mig men ge inte upp det finns alltid en väg. Det gäller bara att hitta den. Styrkekramar till dig❤️

    som svar på: 18år och misslyckad

    Hej!

    Snälla du tänk inte så att du skulle vara misslyckad. Du är bara 18 år och har hela livet framför dig. Det är många som gjort lite galna saker i sin ungdom men som sedan med tiden fått ordning på livet. Själv har jag aldrig hållit på med droger eller så men jag har lidit av psykisk ohälsa. Det har bland annat visat sig i dåligt självförtroende och dålig självkänsla. Jag har känt mig värdelös inom de flesta områden. Det som hjälpt mig mest är att jobba med positiva affirmationer. Jag har med dem sakta men säkert byggt upp ett starkare jag. Jag har också fått samtalsstöd inom psykiatrin. Kanske kan något av detta vara till hjälp för dig. Det finns ju också studenthälsan och svenska kyrkan om man behöver hjälp i form av samtal. Hoppas du kommer på bättre tankar men det är inte säkert att du kan göra det i din ensamhet.

    som svar på: ensam i grubbleriet

    Hej

    Jag har inte så mycket kunskap om ätstörningar men för mycket grubblande är nog aldrig bra. Många vittnat ju om att det hjälper att skriva av sig. Själv har jag haft dåligt självförtroende/ självkänsla och därför jobbat en del med positiva affirmationer. Det har gjort att jag blivit lite starkare i mig själv. Det verkar som att du har bra förståelse för dina problem. Analysera och grubbla inte för mycket bara utan fokusera på annat ibland också. Det kan t.ex vara att för bättra relationer eller en hobbie. Hoppas du mår bättre snart. Kram

    Trådstartaren

    Tack för ditt inlägg😀. Det var bra skrivit. Ja jag skall försöka få lite mer distans till dem så jag får lite mer utrymme. Samtidigt så har jag inte så många vänner pågrund av att jag blivit så nertryckt och har svårt att relatera. Därför blir det att jag umgås med dem en hel del. Vi har ju lite trevligt också mellan varven annars hade man ju inte stått ut. Jag är inte så ung 48 år! Ändå är det såhär.

    som svar på: ser ingen utväg

    Hej!

    Jag känner med dig. Det är jobbigt att må dåligt. Jag har också mått dåligt tidigare i mitt liv. Det som hjälpte mig mest att börja må bättre var mental träning. Jag spelade in positiva affirmationer på band som t.ex. jag är värdefull, jag är älskad, jag duger etc. Sedan lyssnade jag på dessa gång på gång. Efter ett tag började jag må bättre. Detta hjälpte mig mer än all terapi och mediciner av olika slag. Ge inte upp bara för det är en process.
    Varma kramar❤️

    Jag har också mått dåligt förut. Jag förstår hur du känner det är jättejobbigt. Numera känner jag mig mer optimistisk. Något som hjälpte mig väldigt mycket var att jobba med positiva affirmationer. Jag talade in på band ” jag är värdefull”, ” jag är älskad” m.m sedan lyssnade jag på det. Efter ett tag började jag känna mig positivare och började värdesätta livet mer. Ge inte upp bara för det är en process.

    Varma kramar

    Hej!

    Låter som en jättejobbig situation. Har du någon utomstående du kan prata med om det här? I så fall kunde ni ju diskutera igenom olika alternativ. Om du inte har någon kanske du kan vända dig till någon professionell typ inom psykiatrin eller nått.

    varma kramar

Visar 12 inlägg - 109 till 120 (av 138 totalt)
0