Hem > Forum > Hopplöshet > Behöver råd, svår situation.

Behöver råd, svår situation.

Visar 10 inlägg - 1 till 10 (av 10 totalt)
9
  • Jag börjar me att säga att detta är en lång text.

    Jag behöver hjälp från någon som kan se min situation från nya perspektiv. För jag kan inte hitta en ända lösning som inte orsakar fler frågetecken.
    Jag är anställd på ett lager, och min arbetsgivare har bidrag för mig pågrund av min psykiska ohälsa. Det finns en mall som vi skrev i samband med anställning som säger att jag har möjlighet att ta längre tid på mina uppgifter, jag får ta fler pauser, jag får byta uppgift om jag känner mig påverkad av stress av något slag och de finns några saker jag undviker helt.
    Det finns även regler som dom ska följa. Ge inte mig fler uppgifter samtidigt, dvs, ge mig inte instruktioner inför nästa uppgift fören jag avslutat den jag håller på med. Utsätt mig inte för stress, ge mig inte uppgifter som saknar struktur eller där all information inte finns. Inga halvfärdiga uppgifter.
    Nu berättar jag hur verkligen ser ut, och jag är fullt medveten om att mycke av det nedan är mitt eget fel.
    Jag jobbar väldigt hårt och jag är extremt noga, kanske lite väl noga. Jag har väl lite kontrollbehov, men det är dels för att jag kan bli så hård mot mig själv när jag gör fel.
    Jag jobbar med orderhantering, jag plockar och packar ordrar. Jag brukar också förbereda produkter för att ställa upp dom i hyllorna. Klistra etiketter, jag packar också färdiga kitt som innehåller flera produkter. Jag får även göra jobb som man måste vara väldig stadig på hand med, sånt som är lite pilligt helt enkelt. Men det senaste året har varit väldigt upp o ner. Reglerna stämmer inte överens över verkligheten. Tanken var att jag skulle kombinera mina uppgifter så att jag inte är i den stressigare avdelningen alla mina timmar. Jag skulle packa ordrar fram till lunch, och sen gå undan, sätta mig ner och pilla med något. Detta skulle ge mig en bättre balans mellan stress och återhämtning helt enkelt. Men pågrund av att vi är få i personalen så har jag behövts i den stressiga delen hela dagarna. Jag har även fått flera uppgifter samtidigt, fått flera väldigt otydliga uppgifter som saknar verktygen för att genomföras. Jag har fått en order, plockat allt som de står att kunden ska ha, för att en stund senare få veta att denna specifika kund inte ska ha några av varorna iaf, utan dom ska bytas ut men dom har ännu inte informationen om vad jag istället ska ta. Jag kollapsar lite inombords när jag påbörjar flera uppgifter och sen blir tilsagd att avbryta eller pausa av olika anledningar. Sen alla de lugnare uppgifterna som var avsedda för mig blev istället gjorda av inringd timanställda eller att min arbetsgivare tagit med sig de hem för att göra de hemma. Jag har väldigt många gånger sagt till att detta inte fungerar, att jag inte klarar av när de är så struligt, olika budskap och brist på struktur. Jag har även vid flertal gånger fått aggera teamledare och lagerchef när personen i fråga varir sjuk. Då har jag fått styra allt. Enbart med hjälp av 1 kollega och 2 praktikanter. Även detta förklarade jag att de inte var okey. Det fanns inte utrymme för mig att gå undan vid ett stresspåslag, för de va ingen annan på plats som hade kunskapen att ta över.
    Det jag får som ursäkt eller svar när jag säger ifrån är att jag tar på mig för mycket, att jag inte har ansvaret och att det inte är lätt för dom att komma ihåg att jag har begränsningar då jag är driven och tar tag i saker när jag ser att de är påväg att falla. Samtidigt så har jag hört dom säga till mig att dom inte räknat med att jag skulle dyka upp på en måndag veckan efter jag har hoppat in som chef. Bara de betyder ju att dom va medvetna om att det skulle ge mig konsekvenser att ta den rollen. Men att dom kanske ”offrar” att jag blir hemma bara jag styr upp de kaus som uppstår när de andra är sjuka.
    Jag känner att jag inte kan kontakta min handläggare från arbetsförmedlingen, jag vågar inte eftersom jag skulle riskera att min arbetsgivare förlorar sitt bidrag för att våra riktlinjer inte har följts till fullo. Jag är medveten om att mycke av de är mitt fel, jag tar inte mina pauser, jag jobbar hårdare än jag orkar och jag låter alla trampa på mig. Men jag ser inte att dessa linjerna är möjliga i praktiken, inte om jag vill behålla uppfattningen om mig. Jag vill inte vara den som lämnar över ett kaus till mina kollegor för att jag behöver göra en annan uppgift. Vi är redan så få, så jag kan inte gå undan när jag ser va som behövs göras.
    Jag är också rädd för att ha ännu ett möta med min chef angående detta. Dels för att jag känner att det bara blir upprepning, men också för jag vet inte va jag ska svara om hon frågar hur jag vill ha de. Jag är rädd för att jag ska hamna i skuggan. Om jag bara gör lugnare uppgifter och sitter för mig själv så kommer jag bli distanserad ifrån mina kollegor. Jag kommer inte känna mig som en i gänget längre.
    Jag känner dock att något måste hända, för jag är påväg neråt och överväger självmord.
    Om du orkat läsa såhär långt, tack.
    Vad fick du för tankar, vad hade du gjort?

    Avatar

    Jag förstår att du upplever denna situation svår. Jag tyckte tipset en annan person gav var bra, att ligga lågt, stå upp för dig själv och inte ta på dig mer än du ska. Men förstår ju att det är lättare sagt än gjort när du ständigt är utsatt för dessa påtryckningar. En annan tanke är att försöka bli sjukskriven och under den tiden leta annat jobb. Eller säga upp dig och söka a-kassa och leta annat jobb. Jag har hört att om man skaffar läkarintyg på att ens uppsägning är av hälsoskäl, så kan man i vissa fall slippa den karens från a-kassan som man annars får vid egen uppsägning. Då måste läkarintyget i så fall vara utfärdat innan uppsägningen.

    Kanske finns det ingen väg ur detta som är lätt. I alla fall inte till en början. Även om det finns flera vägar ur det, som kan leda till att det blir bra på sikt. Jag förstår att du står inför svåra beslut. Ibland kan det hjälpa, att konkretisera det hela för sig själv. Genom att tex rita upp en bild av var du är nu och var du vill vara om fem år. Och de steg som du rent krasst behöver för att ta dig dit. Men glöm inte möjligheten att be om hjälp ifrån andra.

    Kram.

    Trådstartaren

    Hej, tusen tack för svar, och för att du orkade läsa allt.
    Du hade många bra tankar där.
    Dock har jag inte råd att vara sjukskriven, och jag är väldigt rädd för att leta efter andra jobb. Jag hade hjälp av en coach när jag hittade detta jobbet. Men nu har jag passerat i ålder för att få den möjligheten med coachen igen. Jag har inte självförtroende att söka jobb, utan då började jag som praktikant. Fick istället låta arbetsplatsen göra sig en egen uppfattning av vad jag kunde erbjuda företaget, istället för att säga med stor självsäkerhet att de är mig ni ska ha.

    Avatar

    Jag förstår, och jag hoppas att du hittar en lösning. Det är synd att möjlighet till så många stödinsatser försvinner efter 30. Som att man ”plötsligt” skulle vara fit for fight bara för att man fyller 30.

    Kram.

    Trådstartaren

    Precis, man kan behöva hjälp då och då genom hela livet

    Hej!

    Låter som en jättejobbig situation. Har du någon utomstående du kan prata med om det här? I så fall kunde ni ju diskutera igenom olika alternativ. Om du inte har någon kanske du kan vända dig till någon professionell typ inom psykiatrin eller nått.

    varma kramar

    Trådstartaren

    Tack, problemet är att jag inte har någon att prata me om detta, och vården hör inte av sig alls trotts att jag försöker. Har ingen kontakt utan skickat remis till ny mottagning, väntar på svar

    Trådstartaren

    Idag lyckades jag hitta ett annat tankesätt som gjorde de lite lättare att gå igenom dörrarna på jobbet. Jag tänkte att jag går dit för att fokusera på kunderna, jag är inte där för chefer eller kollegor, jag är där för att göra de bästa jag kan så att kunderna får det dom beställt så fort som möjligt. Jag hoppas att jag kan fortsätta tänka så, för det var en helt annan upplevelse.

    Avatar

    Vad härligt att höra Pink Licoja! <3

    Trådstartaren

Visar 10 inlägg - 1 till 10 (av 10 totalt)
9

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.