[Green Gohyte]

Skogsträdgård låter fantastiskt. Vad är folk arga på, det låter orättvist om det är så att de inte försöker se och respektera ditt perspektiv också ?

[Green Gohyte]

…mer “bygga upp” livet än reda ut, rätta till och hitta grundorsaker hos sig själv är det jag ville komma fram till 🙂

[Green Gohyte]

Ja, jag tänker att det kan finnas en missvisande tro på att man har en hel, harmonisk god människa inom sig som liksom ska blomma ut när man bara har bearbetat alla skador. Det känns nästan som ett försäljningsargument för terapi, om man ska hårddra det? Intressant det du skriver om att ni blev välfungerande personer trots skadlig uppfostran. Tror man kan behöva bearbeta sådant som trauman och reda ut sånt som livslögner i familjen man påverkats av , men det kan nog finnas en överbetoning av barndomen som förklaring till allt. Vissa personlighetsdrag är ju säkert rätt så medfödda och man får snarare lära sig leva med dem och trots dem kanske

[Green Gohyte]

Jag föreställer mig att det kan vara läkande att försöka “rätta till” något med ett eget barn. Man vet hur man själv påverkades negativt av en del saker som barn och sedan försöker man aktivt göra annorlunda än ens egna föräldrar. Man försöker vara den förälder man själv hade velat ha, liksom, och konfronteras också med de mönster man har. Det kan jag tänka mig blir läkande om man klarar av det, att bryta en ond cirkel. Men man kan säkert gå igenom samma utveckling utan egna barn och utan den pressen det säkert innebär om man känner att man inte riktigt fixar det… Tror det kan bli bra både med och utan barn, bara  olika omständigheter i livet.

 

[Green Gohyte]

Funkar det att skifta mål mot något annat än utseende? Tänker på att ha mål som att kroppen ska bli starkare och orka lyfta mer eller att orka springa en viss sträcka eller börja lära sig något som typ dans eller en sport? Då kommer utseendet på kroppen säkert ändras en del liksom på köpet men det blir inte så mycket fokus på just det.

[Green Gohyte]

Jag vet inte, men måste psykologen berätta för dina föräldrar vad du säger? Min mamma var väldigt dålig på att lyssna och ge stöd under min uppväxt. Jag känner igen det du skriver om att vända det till att handla om henne själv och även att “jämföra” problem. Varje gång jag visade svaghet gjorde hon mig bara ännu mer lessen. Jag förstod inte vad som hände, trodde väl att det var normalt. Hon har även bra sidor, men kan inte ge stöd när det behövs.Det tog väldigt lång tid innan jag kunde se detta och förstå att det inte handlade om mig. Du verkar inte vara så gammal,så det är jättebra att du redan verkar ha insikt om dina föräldrars brister. Det är en bra början! Man kan börja må bra även med mer eller mindre kassa föräldrar, men man behöver hitta andra bra stödjande personer.

[Green Gohyte]

Herregud vilken dålig mentor och hemsk arbetsplats! Ta inte åt dig av något av det dåliga som skett där, det verkar ju vara en helt dysfunktionell plats. Jag känner igen beteendet, att skapa ” problem “och dramatik utifrån absolut ingenting eller rena missförstånd. Att personen blev rädd när du öppnade dörren, men herregud det är ju sådant man skrattar åt bara! Och om introduktionen och kommentarer om “kognitiva nedsättningar” – så otroligt oseriöst. Det här handlar säkert inte om dig överhuvudtaget utan om inkompetens, problem och brister på arbetsplatsen som de vill ta fokus ifrån genom att hitta på fel hos den som kommer ny och dessutom blir omtyckt. Tycker nästan du kan skriva ner vad som skett sakligt och gå igenom med den som ansvarar för arbetsträningen. Och även om du inte skickar det så kan det vara bra att dokumentera för sin egen skull.

[Green Gohyte]

Det låter riktigt jobbigt. Din mamma verkar inte kunna visa empati och stöd som hon ska utan vänder samtalet om hur du mår till att handla om henne själv istället.Det är en brist, oförstånd eller oförmåga hos henne , inget som alls beror på dig. Du är bra som du är och du har rätt att bli lyssnad på. Hur är psykologen, har du berättat om hur dina föräldrar beter sig för honom?

[Green Gohyte]

Håller med. Det blir bättre samtal att faktiskt lyssna på vad någon säger och försöka förstå tankarna vad tankarna handlar om istället för att bara sätta etiketten ‘negativ” eller “positiv”. Om man nu inte kan eller vill lyssna på någons tankar så är det väl bättre att säga det istället för att bara svepande kalla dem “negativa”

[Green Gohyte]

Hej! Ingen på ett  forum kan svara på om det är möjligt för just dig att få någon slags stöd från socialtjänsten. Men rent allmänt så måste man visa att man har gjort allt vad man rimligen kan för att skaffa bostad och inkomst själv innan det kan vara aktuellt. Familjen har inget ansvar efter att man fyllt 18 och slutat gymnasiet. Ett bra tips som Pink nämnde var då att ställa sig i bostadskö. Det är enkelt och det är nog normalt inte något ens familj hjälper en med.  Mitt inlägg var bara menat som information, ingenting annat.

[Green Gohyte]

Kollade precis på en dokumentär om Sinead O’Connor på SVT Play.
Gillade den jättemycket. Handlar om hennes uppväxt 70-90- tal på ett Irland som var helt dominerat av katolska kyrkan, misshandeln av sin mor hon utsattes för, förtrycket av kvinnor och hur hon blev världsberömd artist vid 20 års ålder. Och hur kontroversiell hon var (helt otroligt)

[Green Gohyte]

Ett  hus och framförallt en trädgård längtar jag också efter, och letade också efter ett tag.  Kunde bara inte bestämma mig för var jag ville bo då. Men just nu vill jag bara läsa några kurser i filosofi ett år framåt, så det passar bra att kunna leva billigt och enkelt i lägenhet. Ska bara hitta ett nytt ostressigt jobb där jag kan jobba deltid lagom så mycket som behövs bara. Hur som helst, ett hus är ingen omöjlig dröm.  Tror också på att själva arbetet på det projekt eller dröm man har är tilldragande för andra (nya vänner eller partner osv). Det behöver inte handla om att uppfylla andras förväntningar. Det är något hoppfullt över att se en människa som fixar och utvecklas , vara i rörelse mot något, nästan avsett om man är intresserad av samma sak. Det är som att man ser en energi som man vill smittas av, någon som kan var entusiastisk över min dröm också osv.
Tror på samma sätt att man kan börja starta  familj ( om man vill det)  själv med det man kan, sen att en möjlig partner liksom ser något påbörjat (förutom då relationen så klart) som ett projekt med en stuga, en hund eller vad det nu är, att bli en del av. Det behöver ju faktiskt inte vara helt omöjligt att börja med projektet skaffa barn själv, om man kan tänka sig det, och partner senare.