Skapade svar

Visar 12 inlägg - 37 till 48 (av 70 totalt)
0
  • som svar på: Tillsammans men ensam

    Om din partner isolerar dig från vänner och familj skulle jag tyvärr säga att du behöver avsluta den relationen..

    Ditt förflutna påverkar bara din nutid genom dig, det vill säga om du inte arbetat med det och hämtat dig och lärt dig från det så är det du som låter det gå igenom dig och ut till dina kontakter.

    Prova att ta kontakt med en kurator och prata igenom allt. Behöver inte vara långvarig kontakt, kan vara ett eller två mötet. Men kan hjälpa dig få fötterna på jorden igen.

    som svar på: En

    Har du läst något om autism spektrat? Och se om du kanske kan känna igen dig där?

     

    som svar på: vården sviker igen

    Jag håller med om att det suger med alla nya ändringar och skit som folk tror är rätt. Någonstans känns det som att den fysiska medicinen och den pysiska medicinen glömmer att prata med varandra. Vart går gränsen mellan att skada en patient mer för att man osäker..

     

    Jag tror tyvärr inte att sjukvården viste vad som skulle ske när det pratade med dig. Såna besked kommer snabbt och plötsligt i den världen. Det handlar inte om att man där får “från och med nästa vecka får ni inte använda denna medicinen.” utan snarare “sluta genast använda den medicinen! Hitta något annat eller får de vara utan men de ska inte ha den längre!”

    Det hjälper så klart inte i din frustration och besvikelse, men de vet ibland inte mer än vad du gör.

    Jag tror att det finns en oro kring cis personer att säga rätt och fel i offentliga sammanhang. Och då är det för dem vettigare att hålla tyst. Men du behöver ju inte göra det eller hur? Skriv insändare. Skrik, ropa och bråka. Dela på facebook, hör av dig till tidignignarna. Säg fuck you till alla.

    Har du pratat med en psykolog eller kurator?

    som svar på: Självmord

    Psykiatrin eller UMO.

    som svar på: Jag är klar

    Du har antagligen vart i kontakt med psykiatrin och likande så tänker inte pressa dig ditt. Oftas när man inte finner glädje i något så är man ju deprimerad och även någon odiagnostiserad diagnos. Så om du inte gjort det gör det!

    Annars, skaffa hund.

    som svar på: Anorexia

    Provat egen remiss till psykiatrin eller någon ätstörningsmottagning? Ätstörningar grundar sig i psykiskohälsa så att börja med psykiatrin och psykolog/kurator stöd kan vara en bra början och infalls väg

    Förstår vad du menar.. Har själv över fem diagnoser och ska utredas för asma nu. Något som slog mig hårdare än vad det hade gjort hos någon som har mindre eller ingen diagnos alls. Fan är till och med något som kan “fixas” jämfört med dem andra, men min första tanke var “ännu ett fel på mig..”

    Har alltid skämtat om jag var en brödrost hade jag blivit återkallad.. 🤷🏽‍♀️

    Min mamma har alltid sagt att jag inte får kalla mig för dyslexiker för jag är inte min diagnos. Men samtid vet vi alla med diagnoser att vi hade vart helt annorlunda personer utan dem. Om man inte hade haft de där panikångest anfallen över ett jävla matetest hade man haft tid till annat? Hade man inte haft autism, hade man haft vänner då? Osv.

    Förstår att det suger att behöva kämpa så otroligt mycket mer än alla andra. Jag orkar inte alla dagar heller och kommer alltid ha dager och stunder för att jag hatar mig själv och mina diagnoser..

    Vet du om vad dina diagnoser innebär och ger dig för “svagheter”? För mig var det skönt att veta att jag inte är dum som inte kan läsa utan har en jävla hjärna som inte fungerar som den ska.. (googla dyslexiska hjärnor finns en del i våra huvuden som inte lyser upp när vi läser?!)

    Jag tycker det är okej att hata sig själv för ens oförenliga diagnoser, låter dumt och fel vet. Men samtidigt så enligt evulitonen är folk med diagnoser starkare än folk utan. För urvalet skulle annars tagit död på den genetiken för flera år sedan om det inte va den starkaste.

    Trådstartaren

    Har tyvärr ingen magkänsla, överhuvudtaget. Så kan inte svara där, och har alexetymi så känner mig helt borta i ämnet.

    Vi träffas nästan bara i specifika sociala sammanhang, och då känns de ju som jag beskrev. Och blir så osäker..

    som svar på: Självskada

    Har du vart i kontakt med Nevrologiska enheten? NP enheten? De är för folk med neurologiska funktionshinder som behöver stöd i olika sätt. De vet exakt hur autsim funkar!

    Trådstartaren

    Tack båda två för att ni tog er tid att läsa och svara! Det är skönt att höra de olika sidorna och att andra kan känna igen sig i likande stationer. Tack <3 .

    som svar på: Tips till alla ensamma.

    Men vad gör man när folk inte vill träffa än för första gången? Eller inte vill ses igen och gostar än? Finns en hel del folk som tolererar än, “Har inga problem att vara din “vän” på jobbet, men vill inte ses utanför det.” och då är man fortfarande ensam. Provat flera fb grupper, appar osv men folk tycker ändå att jag är knäpp och inte värd att spendera det.
    Folk som mår mentalt dåligt väljer sällan att var ensamma, de skjuts bort eller ignoreras..

Visar 12 inlägg - 37 till 48 (av 70 totalt)
0