[Blue Sycita]

Indigo Sipify

Hur menar du? Vill du utveckla?

[Blue Sycita]

Red Simnya

Jag är nyfiken och gillar att förstå saker och bara ta till mig saker. Har aldrig vart den som suttit och pluggat eller likande, utan fakta och info vara stannar i min hjärna.

För ett tag sedan på jobbet drog jag en liknelse till en bok som jag totalt tappat både namn och författare till. Men det är den där en man mördar någon och blir förföljd av det funkade ljudet av offrets hjärta tills de erkänner de. Och ingen på jobbet hade en aning om vad jag menade eller regerade till. Och då landar jag i en känsla av att jag är dum som vet de, har jobbat ifrån den känslan nu.

Men de är ofta sånna grejer som folk inte förstår och inte kan se de man pratar om. typ “am being very cleaver her and no one is being inprest” (omskriv DR WHO citat)
Och ja, då känner man sig utsatt, iaf jag.

Och när de kommer till en meningsfull disskution och kontakt vill jag som du gå mer på djupet. Absolut favorit färg ja, men varför är det de? Vilka känslor väcker den för dig? Vilka nyanser tål du och inte? Varför osv sånt får man ju inte för folk vill inte tänka så djupgående om något så enkelt.

Jag är nyfiken, jag har också autism(de vet inte folk) och jag vill förstå mig på andra.

Hade föräldrar som kunde bryr sig noll om mina spec instressen så dem håller jag för mig själv, men när folk inte vet vad jag pratar om eller bryr sig om de när jag också ser de som allmänutbildning blir det bara så knäppt…

Jag tror aldrig jag kommer hitta någon som verkligen kan ge mig ett utbyte hela tiden, kanske någon som står ut från och till för att de älskar mig och de delen är en del av mig.

Aa.. ibland känner jag att de bara hade vart lättare om jag inte hade en banken jag har..

[Blue Sycita]

Tror julen är en för hypad grej och för många en ångest flykt typ, de spännande blir ju när de är julen som blir ångesten och inte en flykt..

Förstå att du känner dig kluven med barnen. Jag har landat i att jag accepterat de dåliga julerna för att jag jobbat så mycket med Vit Jul att man liksom känner “aja, inga alkoholproblem iaf”..

 

[Blue Sycita]

Vet inte om du provat de, men har du provat att skriva av dig? Du skriver ett brev till personen om de som gjort dig arg eller ledsen, påminner den om vad som hände och hur det fick dig att må. Skriver varje ord och mening som kommer upp. Du attackerar om du behöver och säger förlåt om du tror du gjorde något fel. Du benämner dem vid namn och bara sätter hela situationen på papper. När de är klart skriver du hur de har påverkat dig fram till idag, vad gör den skiten mot dig idag. Hur går det dig att må? Och sist skriva att du släpper de och gå vidare. Du accpeterar smärtan och ilskan de gav dig, du accepterar deras roll i det hel och du förklarar varför du går vidare. Vad som gör att du måste klippa banden till glömskan. Och absolut sist skriver du farväl.

Vad du gör med brevet är upp till dig, läsa det högt kanske? Gräva ner de eller elda upp? Eller bara spara. Men i det brevet har du ni sparat ner minnet som på en hårdigsk. Och när de kommer upp igen? tänk på brevet och vad du skrev. och varför du fortfarande sa farväl.

[Blue Sycita]

Att gå i nian och har vänner är jätte tufft! Man är i en ålder där så mycket händer och förändras, och man kan bli utstött bara för att man missat en fest en gång eller så. (så dumt att säga men det blir bättre när man är vuxen)

Jag skulle nog vara lite tråkigt att säga “du har 6 månader kvar sedan kommer gymnasiet, skit i de två nya kompisarna”. Du överreagerar inte alls, och din gamla vän håller ju med som att de är dumt att de inte väntar. Kan säga rakt ut att vänner väntar på än, de drar inte om de inte har brådis men då säger man det.

Du behöver ju inte säga till dem “vill inte vara vänner mer” men du kan ju börja hänga med andra om det går? Eller hänga med dem för att fördriva tiden, de gångerna de drar iväg kan du gå och göra något annat och om du vill vara lite tillbaka stöttande säga “oj förlåt för att jag försvan förut behövde göra “bla” ” så vänder du på pannkakan.

De beter sig, utifrån de du skrev, inte som vänner. Jag är ledsen, hoppas saker reder sig. Men du överreagerar inte alls, dina känslor och vad du upplever är validerat! Låt ingen säga något annat!

[Blue Sycita]

Du är perfekt som du är! Älska den du vill och stå med huvudet högt!

Hur jävla naturligt är giftemål? Sätt de i en annan art än människan?

Finns bara 3 arter som har sex för skojskull. Människan, delfin och lejon. Är de naturligt?

I pingvindvärden är det hanarna som ansvarar för ägge, honorna jagar. Varför ska kvinnor vara hemma med barnen?

Under antika grekland ansåg man att den renaste kärleksrelationen som fanns var mellan en äldre man och en yngre man.

Finns en del kommenterade fall där homosexuella djur adopterat ett barn och tagit hand om de tillsammans. Folk är bara outbildade och trögtänkta idiotier som tycker de är okej att lägga sig i andras relationer och liv.

Fan du är säkert lyckligare och har ett bättre sex liv (om du inte är asexuell) med din partner än vad de är!

[Blue Sycita]

Utmaningar är svårt, speciellt när de pysiska och mattar ut än på ett annat sätt. Spring en mil och du kan kolla på tv i soffa efterråt, men utmana och tenj på hjärnmusklerna så är det sömn som behövs om ens det. Men kroppen är pigg och så kan man inte sova och får ingen vila.

Har du förklarade hur du känner för de som hjälper dig och guiderna dig genom det hela? Vad dina tankar är och vad du vill prova.

Ibland behöver man tyvärr komma ihåg att folk inom sjukvården har en utbildning och vet vad man borde göra, men det behöver ju också persons anpassas. Och man behöver rannsaka sig själv “är jag verkligen redo att fixa detta? Kommer jag göra allt i min makt för att bli av men problemen och läcka mig själv?” Om svaret är nej är man inte redo och kommer kamp emot och hitta anledningar till varför man inte ska göra som man blir tillsagd. Är svaret Ja är man redo och vill prova alla sätt i boken för att få bli av med svårigheterna.

Ibland är det ett stort nystan och reda ut, men är man redo så fixar man det!

[Blue Sycita]

Har du provat att söka dig till privatvård? Se vad de kan erbjuda? Har du en närliggande kommun till kan flytta till och byta sjukvårds kommun?

[Blue Sycita]

Känner igen mig till 100%.

Är älds med en lillebror som hade svårt med temperamentet och annat som liten. Så föräldrarna behövde lägga fokuset på honom, men han var dock A barnet och jag knappt godkänd. Han flippade när han fick B:en och jag kliade för att ta mig igenom det, bad min mor prata med honom om att han inte behöver dra den gnällen framför mig men gjordes aldrig.

Som vuxen nu får han ekonomiskt stöd, pluggar men klarar inte av det och har fått (miss förstå mig rätt) “ursäkten autism och adhd”. Men ursäkt menar jag att det är det som kommer till svars ofta. Han har också haft det psykiskt tuff pga “könsdyfrosi” och inte mått bra. Så han fick all fokus på sig till och med nu.

Jag har försökt ta mitt liv och har deprition men de får inte mina föräldrar vet. De får häller inte veta att jag  också har autism (ville utredas som tonåring men fick igen, “det är din bror som har de om någon”) och alxetymi. Är svårt skadad psykiskt av uppväxten och påpassade kommentarer.

Jag kan inte göra något åt hur mina föräldrar hanterade situationen eller få dem att göra rätt. Utan jag har tagit ifrån dem förmånen att få veta saker om mig. De kommer aldrig veta om mina diagnoser, jag kommer dra ut på de om jag dejtar någon innan att säga något.

Jag vet vad du känner, man är arg, ledsen och besviken för man känner att man inte var tillräckligt bra eller i vissfall som du säger “the good girl” att man inte behövde tas hand om enligt föräldrarna “hen klarar sig själv” klart vi gör när man inte kan räcka med att ens egna föräldra ska se och höra än.

Det är kanske piss tråkigt att höra, men jag har funnit en del tröst i att mina föräldrar inte längre vet vem jag är och vad jag gör så de kan inte längre lägga sig i. Den ansvarsfulla och självständiga personen de fick oss att bli är som hen är. Man hittar en ny familj, vänner och kollegor och kanske en partner. Som ser än. Varje liten detalj och man väljer varandra. “Man väljer sina vänner och inte sin familj.” Aa det är sant, men din familj älskar dig för att du är deras barn och syskon. Vänner, kollegor och partner valde just dig, och älskar just dig och inte för att de “behöver” utanför att de vill.

 

[Blue Sycita]

Tror du läser in för mycket i de hela. Är okej, alla tolkar text olika.

Jag är trasig, vet om det. Lever med det och allt annat. Förhoppningsvis är det bara de första åren av mitt liv som beskriv de bäst, tvivlar starkt på det.

Det finns inte en människa i mitt liv som ser de mörka stunderna, eller vet om hur mörkt det egentligen är hos mig. De ser vad jag visar, vilket inte är sanningen. Så de ser mig så som jag väljer att de ska få se mig.

Brända några gånger? Har träffat otroligt många människor, inte en ända har lämnat utan att skada mig. Vänner eller familj spelar ingen roll. Jag är trött på de, jag gav upp för länge sedan att jag ska få vara mig själv eller ha någon vän eller likande. Men när blir påmind över hur ensam jag är längtar jag.

[Blue Sycita]

Nä. Är bara i sammanhang när det skulle komma upp, pratade med en kollega angående att jag inte är så flörtig och något likande, och att jag inte ser när folk flörtar med mig. Och då sa jag att jag antagligen är försvarsblind och att de antagligen var för att jag var trasig.

Är inte så att jag försöker få folk att förstå att jag är trasig, eller så. När vissa ämnen kommer upp svarar jag att de antagligen beror på att jag är trasig.

Men inget av de handlar ju egentligen om att jag vill ha en person att komma hem till och få vara med. Jag har aldrig haft vänner så, att ha en partner är ett stort hopp. Men det är ju de jag önskar så.

[Blue Sycita]

Min mor är duktig på att kommentera vad man äter eller hur ens vikt är. “Syns att du dricker mycket cola” när jag hade en figurnära klänning. Hon har alltid var den som sagt till människorna på tv “vad hen har gått upp i vikt!” oavsett vad.

Jag älskar frukt och grönt, men även de får man kommentatorer på. Kan beställa en kebab tallrik med extra grönsaker och få “vad ska du med extra grönsaker till?” FÖR DET ÄR GOTT!

Så länge folk inte äter för lite, bingshar eller spyr upp det efterråt. Håll dina tankar i huvudet istället, inget elakt med, men ibland ringer orden bäst i huvudet inte i munnen.

Min mor kommer aldrig få vara ensam med mina framtida barn, bla pga detta.

Är ett under att jag inte utvecklat en ätstörning!