[Blue Sycita]

De handlar inte om att tyckas synd eller “alla människors lika rätt” det handlar om mig och endast det. Jag ger helvetes fan i vad folk tycker och tänker om mig heller inte att vara “normal eller passa in”. Jag har växt upp hela mitt liv som ett jävla frågetecken: varför är alla sånna och inte jag? Varför fungerar inte saker så osv. För mig handlar allt om att jag själv vet varför saker är som det är och anser att jag inte behöver “berätta” om min diagnos för att folk ska “förstå” än eller likande. “Jaha, du fungerar så på grund av din diagnos då förstår jag.” mot “Jaha, men du har ingen diagnos så jag bryr mig inte”.

Du måste förstå att vad som funkar för dig, funkar inte för andra.

[Blue Sycita]

Rätt riktning just nu är att ge upp helt.

 

Ja det har vi.

 

En diagnos är upp till varje individ att göra vad de vill med den. Och mitt aktiva val är att den endast är för mig. Jag har levt i två decinum utan att någon ens haft i åtanke att jag kanske har autism så, det spelar ingen roll om folk vet eller inte. För vid detta laget har jag lärt mig att inte visa de sidorna, man lär sig att spela en roll.

 

 

[Blue Sycita]

De handlar inte om att vara som alla andra eller något sådan, de handlar om att alla mina jävla diagnoser bara har gjort saker och ting jävligt piss.

 

Berättade för två år sedan, för då blev vi nästan tsm. Men då klarade han inte av distans förhållande, dock blev han tsm med sitt ex sommaren efter som bodde 12 timmar bort och jag 2, så är ganska uppenbart att han inte har känslor nu.
Men idag skulle jag inte säga det igen, för att de känns tjatigt.

Förlåt, nu förstår jag inte. Jag vet exakt vad som händer “Inom mig” och de har ingen jävla aning om att jag har autism och alexetymi, så sig behandlar de mig som om jag inte har dem. För i deras ögon har jag ej det.

 

[Blue Sycita]

Jo, hade gjort nästan vadsomhelt för att bli av med dem alla.. Mitt liv har alltid gått mot de sämre, aldrig bättre..

Jo, folk säger det. Men jag vet att jag inte har en chans och att han förtjänar bättre. Sen är han en absolut fantastisk och underbar människa så vill även ha honom i mitt liv, men när man önskar mer räcker inte det. Så är bättre att ha kvar honom och bli påmind att de inte finns något där.
Exakt.. är bättre att ha lossas än inget alls..

Mer eller mindre, de vet ju om det. men igen av dem bryr sig tillräckligt för att faktiskt finnas där och stötta mig när saker är som värst.. De vet, bara bryr sig inte.

Har utredningar ja, skiller några år mellan dem men aa. Nopp ingen stödperson.

[Blue Sycita]

haha, fattar. Aa tack för tipset! Ska se om jag hittar någon som är täckande nog. Har alltid sugit på smink..

lite är bättre än inget så tack 😋

[Blue Sycita]

Hej!

de är ganska tydliga, inte såna som buktar utåt utan liksom går inåt och är ganska så ”tjocka” så vill gärna täcka dem.

tycker de är jättestarkt av dig att intr täcka dem men folk vet inte hur jag mår och vill hålla de så därför jag vill täcka dem..

om du har tips värde de jättebra.

men annars tack för uppmuntran 🙂

[Blue Sycita]

Jag är inte i behov av ett personligtombud så tyvärr blir inte det ett alternativ.. När de ringde och sa visste de inte ens att jag var inskriven på neurologiska utan bara såg att jag var inskriven någon annan stans och undrade vart. Förklarade att utredningen inte hade börjat än och att jag kunde pausa den för de var inte så viktigt utan att de var viktigare för mig att komma till psykiatrin.

Kanske är olika på olika kommuner och psykiatrer? De är extremt vanligt för folk med autism att utveckla en ätstörning, självskadebeteende och mycket mer och ofta inte säger något för än de nästan är försent. Så för mig känns de väldigt otroligt att de skulle säga nej till något bara för att de har autism.

Har redan försökt ta mitt liv fyra gånger och de fick den informationen men sa ändå nej. Har absolut ingen ork att ligga på längre..

Tack ändå..

[Blue Sycita]

Hej!

asperger som diagnos finns tyvärr inte längre utan den faller in under “Autism spektra” och om du tror att du har de ta kontakt med “neuropsykologiska” de gör utredningar gällande sådant. Eller eftersom att du säger att du “Mycket ångest, rädslor, depressioner, självskadebeteende.” kanske du ska söka direkt till psykiatrin så kan de hjälpa dig och ge dig passande stöd.

Autism är ju en väldigt omfattande och stor diagnos nu för tiden vilket göra att de inte alltid märks på någon om hen har autism eller ej men misstänker du att du har de tycker jag att du ska ta konkat med psykiatrin eller neuropsykologiska.

hoppas du kommer någon vart!

[Blue Sycita]

Hej,

vet hur de känns. (Eller kanske inte. man kan inte riktigt säga så även om man vill för alla känner olika och uppfattar saker olika så vad som är nio för dig kan vara tre för mig eller liknade..)

Men jag vet hur de är att föräldrarna vänder ryggen till när man ber om något så enkelt som ett glasvatten och att du skadar dig själv är ju ett rop på hjälp och om folket omkring dig tänker blund vill jag stötta istället!

Ta kontakt med BUP ( http://www.bup.se/sv/Hitta-Mottagning/ ) så kan du få träffa en psykolog eller kurator. Eller ungdomsmottagningen ( http://www.umo.se/Att-ta-hjalp/ ) de har kurator där också. Om du inte vill ta kontakt med dem har säkert din skola en kurator prata med hen!

Försök hitta en fritids sysselsättning idrott, scouting eller likande bara för att komma hemifrån utöver skolan och träffa mer människor. Få fler vänner som kommer bry sig!

Hoppas det var till någon hjälp 🙂

[Blue Sycita]

UNF är en bra organisation som arbetar med ungdomar och nykterhetsfrågan iaf. Det är kanske mer av ett paus ställe för dig men i många fall finns det även ungdomar där vars föräldrar är missbrukare, kan ju vara skönt.