Hem > Forum > Relationer > Är jag bra, om ingen är intresserad?

Är jag bra, om ingen är intresserad?

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Så jag är en sån person som ofta blir lämnad utanför, händer ofta att jag ”tolereras” i ett sammanhang men inte utanför. Typ; ja vi kan umgås och prata och vara trevliga på jobbet men inte utanför jobbet vill de helst inte umgås med mig. Vilket gör att jag inte riktigt har vänner, har försökt appar och Facebook grupper osv, men antigen svarar folk mig inte, eller så vill de inte ses alt vill inte ses en andra gång. Så väldigt ensam på den fronten, men det här med romantiska relationer har alltid vart extra svårt.

    Först och främst är jag 23 och de flesta killarna/männen runt min ålder är väldigt omogna och sätter alkohol och festande jättehögt på listan. Jag dricker inte och fester inte, vill helst har en partner som inte dricker, men känner att just nu räcker det med att de inte dricker eller är påverkade runt mig. Men folk blir typ kränkta när man säger att man inte dricker, så de flesta killarna/männen stänger dörren där direkt. Är okej med det, inget att ha då. Men alla mina killkompisar tycker, obs de har utan anledning sagt detta till mig, att jag är en härlig, rolig och all around bra person (även om jag är lite knäpp) och jag vet nog att jag skulle vara en ok flickvän. Men om ingen egentligen ens flörtat med mig, bjudit ut mig eller på något sätt uppvaktat mig, är jag verkligen det då..

    Jag vill inte ha en partner för att ha en partner, jag vill ha någon att dela livet med. Jag vet att jag ”bara” är 23, och väldigt ung osv, men jag har inte kysst någon, inte för att jag inte viljat utan på grund av att jag inte haft någon som ens viljat det.

    Jag vill ha någon att mysa med, planera och göra spontana grejer med osv. Men det känns verkligen som att jag aldrig kommer hitta någon. Jag tror också att jag haft fastnat för någon, men där vet jag att de inte finns något att hämta, så kämpar för att komma vidare där. (uppe i +4 år går bra)

    Vet liksom inte vad jag ska ta mig till! Har försökt ta mig till nya sammanhang, men nya personer, inte riktigt där. Tinder, fan alla har en bild på baren eller hemma fest ju?! Känns B att skaffa en riktig dejting grej, så vet inte riktigt..

    Vad gör jag för fel? Ni som är äldre när blev alkohol/festandet mindre? Hjälp..

    Hej Blue Sycita!

    Vad gäller alkohol & festande så började det nog bli lite lugnare för min del de senaste fem åren, blir 30 i år så 25+. Men samtidigt är det bara hemma fester hos bekanta och inte så mycket ute på korgar och pubar då jag aldrig har varit mycket för sånt. Jag tror definitivt att personer kan anpassa sig efter sin partner om de gillar varandra, så om du träffar på någon och du nämner att du inte gillar att de är ute och festar så mycket så bör de respektera det och trappa ned på festandet. Annars så känner jag även till äldre män som också är ute och dricker så det är inte alltid något som försvinner med tiden tyvärr.
    Jag skulle inte säga att det är konstigt att inte vilja dricka heller, i gruppen som jag oftast umgås med så är det ett par personer som faktiskt aldrig dricker när vi träffas, men alla vill att de ska vara med i alla fall, det är bara roligt att de vill umgås, så jag tror att du kanske inte har träffat på rätt människor ännu om de blir kränkta bara för att du inte vill dricka alkohol.

    Jag är även ledsen att du känner dig ensam och att du ens ska behöva ställa frågan om du är bra, svaret är att det finns alltid någon där ute för alla, och är du säker på att ingen man har varit intresserad av dig? Jag är en man på snart 30 år, jag har heller aldrig varit i en relation eller ens kysst någon, trots att jag har varit intresserad av flera kvinnor, jag saknar helt enkelt självförtroendet och är för blyg för att våga göra något åt mina känslor även om jag vill. Så jag tror att det garanterat har funnits flera män där ute som har varit intresserad av dig, men kanske bara det att de inte vet hur eller inte vågar visa sina känslor för dig.

    Det där med att du har en person du fastnat för är väldigt jobbigt, jag fastnade för en tjej i flera år trots att jag visste att det inte skulle bli något, men känslorna satt fortfarande kvar. Efter ett antal år försvann de för mig och jag kunde gå vidare tack och lov, jag tror att det är viktigt att du fokuserar på dig själv och vad som gör dig lycklig utan att behöva tänka så mycket på den personen.
    Med andra ord att må bra utan att behöva vara i en relation för att må bra, sen när vi uppnått det så är vi trygga med oss själva och har inga större bekymmer vad gäller vårt självförtroende, då blir det lättare att finna en relation skulle jag tro.

    Jag hoppas verkligen att du lyckas finna det du söker framöver, ingen ska behöva känna sig utanför eller vara ensam!

    Tänker att ens människovärde inte ska kopplas ihop med hur andra behandlar en, eller ser på en <3  Tror också det kan vara en mognadsfråga det där med festande och att gå in i mer seriösa epoker av sitt liv. Tex tror jag också äldre killar än ungefär 25-30-åringar uppskattar helt andra personlighetsdrag hos kvinnor än vid yngre åldrar. Min erfarenhet (fyller snart 37 år) kanske kan vara positiv att höra för dig för den är nämligen att ju mognare killarna blir desto mindre kan många uppskatta ”festande tjejer” och där jag snarare ser att de flesta verkar leta efter personlighetsdrag som familjevänlighet, värme, empati och stabilitet. En mamma till sina framtida barn, helt enkelt. Det finns hopp om att du hittar någon som inte lägger ut barbilder och living la vida loca, liksom. Håll ut, fina du.

    Trådstartaren

    Tack båda två för att ni tog er tid att läsa och svara! Det är skönt att höra de olika sidorna och att andra kan känna igen sig i likande stationer. Tack <3 .

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.