Hem > Forum > Arbete & Skola > Blev inte av med en diagnos nu överväger jag självmord

Blev inte av med en diagnos nu överväger jag självmord

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Hej behöver skriva, jag är en kvinna på tjugosju år. Jag fick en NP diagnos när jag var elva som jag aldrig accepterat. Hela den utredningen är ett jätte trauma. Jag ville nu försöka bli av med den. Men ligger fortfarande kvar på botten av grad ett av den. Det spelar ingen roll hur liten den är. Jag har mina svårigheter men jag klarar inte av att leva med hur många diagnoser som helst. Har dyslexi sen tidigare. Men jag klarar inte av hur många diagnoser som helst. Jag studerar en utbildning som jag älskar på universitet men får alltid kämpa mera än andra. Men jag vill inte gå någon annan utbildning. Jag tycker inte att det är någon som helst skillnad på att ha en diagnos och att vara dum i huvudet för mig är det exakt samma sak. Jag är dummare än en åsna.  Funderar på självmord.

    Förstår vad du menar.. Har själv över fem diagnoser och ska utredas för asma nu. Något som slog mig hårdare än vad det hade gjort hos någon som har mindre eller ingen diagnos alls. Fan är till och med något som kan ”fixas” jämfört med dem andra, men min första tanke var ”ännu ett fel på mig..”

    Har alltid skämtat om jag var en brödrost hade jag blivit återkallad.. 🤷🏽‍♀️

    Min mamma har alltid sagt att jag inte får kalla mig för dyslexiker för jag är inte min diagnos. Men samtid vet vi alla med diagnoser att vi hade vart helt annorlunda personer utan dem. Om man inte hade haft de där panikångest anfallen över ett jävla matetest hade man haft tid till annat? Hade man inte haft autism, hade man haft vänner då? Osv.

    Förstår att det suger att behöva kämpa så otroligt mycket mer än alla andra. Jag orkar inte alla dagar heller och kommer alltid ha dager och stunder för att jag hatar mig själv och mina diagnoser..

    Vet du om vad dina diagnoser innebär och ger dig för ”svagheter”? För mig var det skönt att veta att jag inte är dum som inte kan läsa utan har en jävla hjärna som inte fungerar som den ska.. (googla dyslexiska hjärnor finns en del i våra huvuden som inte lyser upp när vi läser?!)

    Jag tycker det är okej att hata sig själv för ens oförenliga diagnoser, låter dumt och fel vet. Men samtidigt så enligt evulitonen är folk med diagnoser starkare än folk utan. För urvalet skulle annars tagit död på den genetiken för flera år sedan om det inte va den starkaste.

    Tror inte du är ’dummare än en åsna’ om  du studerar på universitet.

    Tycker inte du ska identifiera dig med diagnosen överhuvudtaget. Tänk bara att ’såhär är jag, jag har starka och svaga sidor som alla andra.’ Så är det för alla, diagnos eller ej, så är man bra på vissa saker och sämre på andra.

    just NP-diagnoser har ju fått ett enormt negativt fokus tyvärr. Förstår att du mår dåligt om du vill mer än du klarar. Men samtidigt så hjälper det inte att vara ledsen över det man inte klarar lika bra som ”normmänniskor’.

    Tycker du ska fokusera på det du KAN istället! Du är ju uppenbarligen bra på något om du ens kom in på universitet, det finns faktiskt rätt många människor som inte ens får fullständiga gymnasiebetyg.

    Peppa dig själv, skrev ner positiva saker om dig själv varje dag! Du HAR styrkor, du är kapabel till mycket. Fokusera på det du kan och förstärk det. Det finns så många framgångsrika och uppskattade människor med psykiska diagnoser. Exempel: Billie Eilish har tourettes, vilket är en neuropsykiatrisk diagnos. Tycka vad man vill om hennes musik och henne som person, det relevanta är att hon är framgångsrik och omtyckt för sin musik, inte på något sätt en ’sämre’ människa pga. hennes tics.

    Du är inte dum för att du har en diagnos. Kan du inte försöka se någon födel med din diagnos?

    Kämpa på och ge inte upp.

     

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.