[Pink Binira]

Har du pratat med honom om att prata med någon utomstående om allt?

har du själv pratat med någon utomstående?

Försök inte övertänka och analysera hela situationen, saker du kan gör annorlunda eller liknande, det kommer inte hjälpa dig eller någon annan. Försök bara göra det som du mår bäst av, även om det kan kännas jobbigt i stunden för att göra saker, men försök ändå göra dem.

[Pink Binira]

Hej! Har läst igenom hela tråden, och först och främst vill jag säga att jag är hemskt ledsen att du har varit med om detta! Trots att det är din bästavän ger inte det honom rätten att göra dessa övergrepp på dig när du sover, eftersom du är inte kapabel till att varken säga JA eller NEJ. Jag kan förstå att du är rädd för att säga ifrån och sätta gränser, men så som du beskriver det så låter det som om det kan bli värre det som han utsätter dig för. Er relation är viktig för dig och för honom, men i dessa stunder är det ingen hälsosam relation, för någon av er.

Som Red Simyua skriver så är ett förslag att prata med honom om professionell hjälp till honom, men även till dig, du ska absolut inte behöva gå runt med detta själv. Det är tunga saker att bära på.

Jag skickar styrkekramar och kärlek!

[Pink Binira]

Anonym skrev:

God Torsdagskväll här på MiND Forumet. * Jag har läst hela ditt inlägg / skrivelse… * Skulle Du vilja samtala med mig? * Jag hör att Du är verkligen på botten av ditt mående inom psykisk ohälsa… * Har Du möjligtvis provat att ta kontakt med MiND Självmordslinjen på telefon 90 101 eller Chatten eller via anonym mailbrev på mind.se ? * Du är mer än välkommen att ta kontakt med mig här på MiND Forum… * Hoppas det INTE / EJ är redan försent… * Vill flika in och säga att MiND Moderatorer bör hoppa in i denna tråd… På återseende…

Anonym skrev:

Hej, tack för ditt svar! Har ännu inte tagit mitt liv, men jag vill så gärna. Har alla planer, allt är planerat för hur jag ska göra, måste bara göra det, och jag vill så gärna. Men samtidigt har jag så lite energi. Kan inte fokusera längre. Jag är så utmattad. Folk börjar fråga hur det är med mig, för jag ser så oerhört trött ut, är okoncentrerad, stressad, ångestfylld, redo att lämna jorden.

Tänker så mycket på allt som jag har gjort genom livet och inser hur mycket annorlunda jag hade kunnat göra, om jag hade energi, men jag vill inte mer. Allt är mitt egna fel, ingen annans. Finns inget återvändo från detta. Det är så mörkt. Ensamt. Det blir inte bättre.

[Pink Binira]

Hej!

Låter tufft det som du känner och att din bästavän mår dåligt. Jag tror dock att hen gärna vill att du pratar med hen om hur du har det. Vi människor mår bra av att kunna hjälpa någon och känna sig uppskattade.

Du har ett syfte på jorden. Även om du känner att du inte har hittat det ännu, så kommer du hitta det. Du är ett fantatiskt barn till dina föräldrar, du är en fantastisk bästavän osv. Försök tänka på de positiva sakerna i livet. Gör något som får dig att må bra, lyssna på musik, gå på promerader eller något helt annat.

Det vore ju skönt för dig om du kanske hade någon kurator eller liknande att prata med om hur du mår. Hur ställer du dig inför att prata med någon utomstående?

Styrkekramar!

[Pink Binira]

Hej!

Låter tufft det som du går igenom, men jag kan säga att det kommer att kännas bättre med tiden. Känslan som du beskriver är något som behöver bearbetas (eller var så för mig iallafall). De saker som din partner har gjort mot dig är INTE ditt fel överhuvudtaget. Det kan kännas som om det är ditt fel, du sitter och ifrågasätter allt du har gjort/inte gjort, men det är inte ditt fel. Du gjorde helt rätt i er relation och det var din partner som gjorde fel genom att lägga över skulden på dig.

FÖRSÖK inte tänka att det är ditt egna fel, även om det kan vara oerhört svårt. Gå ut på promenader, lyssna på musik, träna, gör något för att få dig att tänka på allt. Det är även bra att skriva ner alla tankar och det som har hänt, för tankar kan lätt lura en! Prata med någon om hur du känner.

Skickar styrkekramar till dig!

[Pink Binira]

Vad är det som får dig att känna såhär. Du är viktig och har ett värde, oavsett om du känner det eller inte.

Skickar massor av styrkekramar <3

[Pink Binira]

Hej!

Låter så oerhört jobbigt med dina tankar, men jag finns här om du behöver prata, alltid. Du är inte ensam och det kommer att bli bättre, trots att det verkligen inte känns som det just nu.

Kramar till dig!!

[Pink Binira]

Hej!

Det låter väldigt jobbigt för dig att känna så när du är ensam. Jag tror att det vore bra om du pratade med någon du litar på om detta. Vissa tankar kan man förstå sig mer på när man får bolla idéer och bara få ut sig tankarna från sin egna hjärna. Om du inte har någon att prata med, skriv ner dina tankar istället, försök distrahera dig själv när du är ensam, kolla på någon film, lyssna på musik etc.

Förstår att det är en jobbig situation för dig. Men det kommer att bli bättre. Jag finns här om du behöver prata!

Kram!

[Pink Binira]

Anonym skrev:

Jag är 17. Blir 18 i sommar ;( går i trauma behandling andra gången gillt. Känns inte som det hjälper för är självmordsbenägen, tar alltid en kniv mot min mage eller hals när jag mår som mest dåligt på nätterna. Får bilder på papp över min syster och skadar sönder mig hela tiden och känner mig smutsig

Så roligt att du blir 18 i sommar, det blir jag också:)) Så bra att du går trauma behandlingen, det är ett steg i rätt riktning. Även om det kanske inte känns så just nu, är det ett stort steg att gå dit i alla fall. Har du pratat med någon att du är självmordsbenägen och att du skadar dig själv? Någon som håller behandlingen, eller någon annan som du litar på?

En del av hela “läkande” processen kan innebära att återuppleva allt, speciellt i ens minne. Det är extremt jobbigt, jag vet! Men försök skriva ner dina tankar speciellt när det är väldigt mörkt i tankarna. Då får du bättre förståelse att det bara är tankar och inget som kan skada dig förens det blir till handling. Du är värd en plats på denna jord och du behöver vara kvar, även om allt känns jobbigt just nu.

Styrkekramar! <33

[Pink Binira]

Hej!

Jag är verkligen så ledsen att du har varit med om detta. Vad själv uttnytjad i ett förhållande som jag var i för några år sedan. Kan inte föreställa mig hur jobbigt det måste vara för dig!!!

Hur gammal är du nu? Har du fått någon hjälp av vården tex, pratat hos någon kurator/psykolog?

Mina dörrar är alltid öppna och det är bara att skriva, antingen här, eller någon annanstans, om du bara behöver få prata ut dig någonstans!

Vi finns här och lyssnar på dig!

Massor av styrkekramar till dig!

[Pink Binira]

Hej!

Är 17 år, och jag känner igen mig i allt som du skriver. Men har du någon kontakt med någon psykolog eller kurator?

[Pink Binira]

Anonym skrev:

Skulle gärna kunna adda dig på snap! Tack så mycket för allt stöd. Jag har inte lärt mig hantera dessa situationer. Mitt sätt att hantera jobbiga saker är mitt självskadebeteende. Skönt att du vågade ta hjälpen och att du fick den. För mig är skolan också den enklaste att prata med. Dom är dom enda som lyssnar och som hjälper mig. Men när skolan tar det vidare till kuratorer och psykologer utanför skolan så får jag inte hjälpen. Men har alltid kunnat vara öppen med min skolkurator och skolsyster. Min mamma gick bort för snart 4 år sen. Så har bara min pappa. Och han är inte så stöttande alls tyvärr.

Usch va tråkigt att höra. Men du kommer att klara det! Jag tror på dig!

Jag kan adda dig, såg tidigare i detta inlägg att du skrev din snap. Vill inte lämna ut min här…

Kramar!