[Teal Solele]

Slängde ut kännslan, gjorde ett inlägg och kände mig lättare för stunden. Har sen inte klarat av att kolla på svaren. meb nu kom endå en reflektion.
Absolut att göra det man kan är riktigt bra och ger ångestdämpande effekt och gör det lättare att dra av den där skuldkoftan och klona som vill dra ner i hopplösheten. Och när jag trots min goda vilja inte klarar göra det jag skulle vilja, så kollar jag på det andra gör och tänker det finns endå bra.

kanske mest att jag önskar att jag skulle ha ett stopp för mina ögon och tankar att kolla och tänka på det som är natt svart och istället se och bli mer med det som trots allt har lite ljus. Att inte behöva se så långt och inte ta det ansvar jag inte kan ta och bara släppa och gå förbi det där mörka och försöka leva endå.att inte gå på djupet och istället tillåta mig vara vid ytan.

Men ofta blir verkligheten precis tvärt om att det känns falskt på ytan och jag dras med ner i det djupa bakom saker slår i botten..och sen flyter upp. (Ber om ursäkt för det många metaforer men den är så jag är)

[Teal Solele]

Purple Nurero skrev:

jag utgår från mig själv….jag tror att det är mina känslor som styr att man inte känner sig förstådd. Att man har blivit skadad känslomässigt vid en skilsmässa. Oavsett vilket förhållande man har till sina föräldrar så är det känslor som har smugit sig på efter en skilsmässa. Som barn samlar man på sig en massa känslor från obesvarade frågor som man har som barn. Som vuxen kommer det som man kände som barn ikapp. Det är dem känslorna tror jag som man känner att ingen annan förstår. Bara mina egna funderingar Hur har det gått med förhållandet till killen?

Tack för era kloka och stödjande ord<3 (allt har varit rörigt och förvirrat så jag har inte kunnat läsa eller skriva något alls men kännslor är tidslösa och är fortfarande värdefulla när de väl kommer igenom!)

Jo det är ett stort glapp med de kännslor som smugit sig in och andra som blivit osynliga som sagta börjar komma till ytan och läkas ihopp! jag förstår nu mer att när jag inte förstår eller äns känt mina egna kännslor, eller känner dom men inte förstår dom och inte berättar om dom, för att mina kännslor  “inte varit viktiga” och inte uppmärksammats,  fast att de var skadadats vid skilsmässa och andra händelser.

Jag bröt med killen för att jag inte kände mig förståd och respekterad men också för att jag inte förstod mig själv! Jag har kommit en bit påväg att se och förstå mina kännslor för att kunna vara en hel person i ett förhållande inte bara någon som ser den andra personen.

[Teal Solele]

Red Simyna skrev:

Hur har det gått idag – om du vill säga? <3 Åh, jag tycker inte du ska skämmas eller har något att skämmas över. Men jag vet hur det är, det kan vara enorma påtryckningar inifrån om att man är kass och inte duger pga. uteblivet jobb och studier. Antar dock att du just inte mår bra och att det är just därför du inte orkat städa, träna och allt det där samhället skriker att ”man måste”? <3 Kan du unna dig något snällt till dig själv ikväll som tog emot din mamma trots att det gav dig enorm ångest och de här starka skam och skuldkänslorna? Liksom ta hand om dig själv, klappa dig själv på axeln som gjorde det trots att du verkligen inte ville? Plåstra om dig själv på något sätt? <3

Aw detta fina medelande alltså<3Tack! jag var allt för under skam och press för att riktigt ta det till mig då. Men nu när jag tagit rejält tag i handbromsen så kan jag se tillbaks och  tycker att jag och alla som mår sådär skit och kempar på och gör det jag kan är värda stor stor tapperhets medalj!!och egen tid att plåstra om sitt skadade men starka innre som klarat mycket!

 

[Teal Solele]

Hej!jag har läst det du skriver. Låter som att du flyr från dina tankar. Har du tankar som du inte vill ha? Kanske du tänker att du inte ska ha dem? Att det är något fel? Förstår kännslan att hela tiden vilja distrahera och avskärma sina egna tankar. Hur skulle det vara om du tog korta stunder då du vågar se på dina tankar, bara se på dom och låt dem gå förbi.
Samla de bra tankarna och träna på att låt de andra bara gå förbi. Hoppas bra för dig!

[Teal Solele]

Sök på Självhjälps grupper finns både fysiska träffar och distans. Hoppas du hittar en som passar dig

[Teal Solele]

Det kan vara svår att prata speciellt när man inte har svar på varför osv..men jag skulle säga att var och visa att du är närvarande och vill lyssna och vill förstå utan att döma. Också att ha samtal om helt andra saker och göra saker som att lyssna på musik kolla film

[Teal Solele]

R.Simyna. Det låter som en bra bok tack för rekomendationen:) det är värkligen inte lätt att våga igen när räddslan för att såra och bli sårad är större..hur blir man modigare/säkrare?…genom att inte ta så alvarligt på fall som gjorts och risk att de kan göras igen..kanske men ingen vill göra samma misstag mer än 3gånger.
Det finns en låt som heter History of wrong gay-Natalie Mcqueen
Där förälskelsen vågar kempa över tidigare erfarenheter

[Teal Solele]

Tack B.Q!
även om jag berättar det för de jag litar på så känns de inte som det ser det som något problem..jag gör ju uppgifterna tillslut..oavsätt om det är i panik..
Eftersom det varit distans så har jag ingen spec kontakt med studiekamrater.
Men jag tänker att vid nästa uppgift så ska jag stoppa när jag börjar i panik och vill börja slå mig och göra den i lugn oavsätt om uppgiften inte blir i lämnad i tid för att godkänas och så får jag se vad som blir där efter

[Teal Solele]

Hej P.kamari
Förstår att det är jobbigt att höra att man ser glad ut men inte känna det på insidan.. Känner igen mig, jag har upptäckt hos mig själv att är det något jag är bra på så är det att maska och dölja hur jag mår, det går av automatik och ju sämre jag mår desto gladare ser jag ut..därför är det viktigt att jag avslöjar min överlevnad teknik till dem som vill hjälpa mig, så att de kan lyssna till det som jag berättar om hur jag känner istället för hur jag ser ut att känna..

[Teal Solele]

Jag känner med det du skriver, och jag hoppas att du fortsätter att söka att må bättre på alla tänkbara vis!
oavsätt var ifrån hjälpen kan komma om det är från vården familjen vänner intressen så ta till dig det som gör att du mår bättre och lämna det som inte gör det.

Jag känner igen mig i det att även om jag tänker på bra minnen så “förstörs” dom av att det dåliga som alltid är där. men jag försöker att se det som så att det bra och dåliga alltid är där och att jag kan försöka att separera och samla på det Bra på ett ställe och det dåliga på ett annat för att inte låta det dåliga förstöra för det som faktiskt är bra minnen.

[Teal Solele]

Kärlek är ett behov som inte så lätt går att förtrycka.
Jag sökte den inte.var inte värd den.. Men när någon sen uppmärksammar mig och visar något typ av kärlek är det mycket svårt att stå emot. Sen även om det var kärlek eller inte så kunde jag inte fortsätta i lögnen att jag älskade tillbaks, så från att nästan lovat livet med varandra så lämnade jag..och det gör ont att vara den som lämnar med ett brak för känner hur jag sårat.den smärtan släpper inte:,( jag ser hur jag tog vad jag fick och gav vad jag har, och om jag inte har kärlek så kan jag inte ge det.:/

Jag ser att det är bättre att jag erkänner att jag har behov av kärlek och söker att fylla det på ett så bra sätt som jag kan. .Utan att jag eller någon annan blir sårad. Som att ha kontakt och träffas med bra vänner.

Att fötstå hur jag fungerar, och hålla tillbaka när någon visar kännslor för mig och inte ta emot och ge bara för att jag saknar kärlek.
jag måste ha san och sund kärlek för den andra.och den för mig. för att det tillsammans ska bli san och sund.

Tänker på det att det så ofta är trasiga människor som hamnar i varandras armar, finner tröst hos varandra men samtidigt kan skada varandra med sina problem som blir djupare. Sen så att de människor som behöver kärlek mest som håller sig undan från den för att de är rädda att skadas och skada. De behöver få kärlek som ger men inte tar något tillbaka.finns det på jorden?

[Teal Solele]

Det är väl som ett typ av beroende antar jag. att jag inte taggar till och gör det jag behöver om det inte finns ett tillräkligt stort Hot som gör att jag stressar upp och stänger av kännslorna och bara gör.
…planerar alltid att göra uppgifterna tidigare men det finns inget driv.tankar snurrar och gör ont I huvet och kroppen, trött och bara sitter och stirrar..hur jag får mig till att fungera mer än när jag drivs av Hot att jag måste, det jag frågar mig..