Hem > Forum > Relationer > Varför kan jag inte vara bestämd!?

Varför kan jag inte vara bestämd!?

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
8
  • Jag är i relation där vi har haft kännslor för varandra lång tid men jag vill inte vara fysisk men han vill vara det. Jag säger först att jag inte vill. Men han säger att han vill visa någon gång att han tycker om mig och kommer nära. Jag blir stressad och får svårt att tänka och prata och låter honom sen komma nära endå. Men efteråt så ångrar jag mig och mår dåligt.

    Jag vill säga nej och visa tydligt nej men min hjärna blir stress och slutar fungera och min kropp blir okej för att jag gillar honom.

    När vi pratar efteråt och jag säger att jag inte ville säger han att jag inte sa det när han kommit nära. Vilket ju är sant för att jag fått stress och sen valt att göra som jag inte vill..
    Jag säger varje gång att jag ska bli mer bestämd och visa att jag inte vill. men det blir igen samma! Och igen ångrar mig och mår dåligt och undrar varför jag gör såhär!???

    <3 Tycker det är lite anmärkningsvärt att din kille inte förstår själva budskapet i det du förmedlat, flertalet gånger redan till honom, fina du. Att behöva ha samtal kring att man inte vill och sedan när din kropp igen hamnar i freezetillstånd pga. stress förmodligen är det klent av honom att mena på att det inte varit tydligt nog, eftersom du inte kunnat prata vid tillfället. Hur många samtal ska krävas för att polletten ska trilla ner hos honom om att du inte vill att han ska vara nära?

    och min kropp blir okej för att jag gillar honom!!!!!!!

    Vad menar du med det? Vill du eller vill du inte?

    Att säga en sak och visa en annan är som med barn. Funkar inte.

    Respekterar han inte ditt beslut så skulle jag gå om du nu känner att du inte vill vara nära honom.

    Trådstartaren

    Jag känner mig så konstig och dålig som inte vill vara fysisk när jag säger att jag gillar honom. Men jag känner mig inte helt säker med att jag vill vara tillsammans med honom. Jag vill att vi ska lära känna varandra mer, men Han tycker att vi känner varandra och kan lära käna varandra samtidigt som vi är fysiskt nära. Jag säger att jag behöver mer tid att lära känna varandra! Han säger ok och vi träffas och pratar någon gång men sen tycker han att det räker och vill vara nära. Jag vet inte om det är normalt att han vill det och tjatar och att jag måste vara bestämd med hur jag känner. Eller att jag ska inse att jag inte är trygg med honom och helt sluta kontakt.

    Trådstartaren

    Ja hur fel det är så när han tjatar och min hjärna kopplat ur till stress så vill min kropp endå ge svara på hans beröring. Fast att jag inte vill. Jag tycker också att det är mycket oansvarigt! Och har Mycket skuldkännslor! men jag kan inte förklara det på annat sätt..

    Jag tycker att man aldrig ska behöva göra något som känns motbjudande bara för att känna sig älskad. Om han inte förstår att du behöver tid så måste du vara mer tydlig. Han behöver nog raka svar och då kan du inte ge efter. Ger han dig inte den tiden och förståelse så tror jag du alltid kommer känna ett obehag mot dig själv. Man ska känna sig bekväm i en relation från båda håll. Han kanske triggas av att du säger en sak och gör en annan.

    Trådstartaren

    Tack så mycket för svar! det har hjälpt mig till att se mer tydligt.  Jag ser det som det är både jag som inte håller kvar mitt beslut och att han går över vad jag inte vill. Vi har pratat om det igen och att jag kommer att lämna relationen, om jag inte håller kvar vid mitt beslut, eller om han vill gå över det.

    Vad roligt att du har fått upp ögonen. Starkt av dig att prata ut och säga hur du känner. Hoppas ni löser det här annars vet du vad du ska göra. Framförallt ge inte efter.

    En liten fråga jag undrar när du skrev att du inte vet varför det blir så här.

    Känner du dig ensam? Inte att du inte har vänner utan att ingen förstår.

    Är du skiljsmässo barn?

    Du behöver inte svar om du inte vill.

    Trådstartaren

    Vad roligt att du har fått upp ögonen. Starkt av dig att prata ut och säga hur du känner. Hoppas ni löser det här annars vet du vad du ska göra. Framförallt ge inte efter. En liten fråga jag undrar när du skrev att du inte vet varför det blir så här. Känner du dig ensam? Inte att du inte har vänner utan att ingen förstår. Är du skiljsmässo barn? Du behöver inte svar om du inte vill.

    Jo så är det jag har vänner men jag känner tyvärr inte att jag kan prata med dem om det här. Så ja jag känner inte att någon på riktigt förstår hur jag känner. Att de skulle vara ganska snabba med att säga vad jag skulle göra och sen typ kolla att jag gör det.(vet inte 100% att det skulle bli så men 80..samtidigt tänker jag att de vill mig väl.)

    Och jo jag är skiljsmäsobarn.

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
8

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.