[Pink Tegigy]

Anonym skrev:

Hej. Jag kan väl ”typ bara svara”… Jag vill nog påstå att det inte skulle vara värst nyttigt. Även om de var säg ca 40 dagar sedan, värdena stabiliserades och att du på de planet verkar återställd etc så tror jag ändå kroppen tagit skada/försvagats. Jag tror därmed att för varje od du tar kommer det skada dig än mer (även om dosen är lägre än första gången)… Jag hoppas verkligen att du låter bli, de är inga snälla mediciner att od.

 

tack! Var mest det vad andra tror om att liksom kroppen tar mer skada för varje gång osv.. jag ville ha svar på!

men ja alltså lite tanken… skada mig lite smått på ett sätt som ej syns på utsidan med. Har ju fattat allvarligheten med just paracetamol, hon i ambulansen trodde ju jag hade 0 koll på hur farligt det kan vara. Finns ju en tanke bakom att det vart just den ”enklaste” medicinen.

[Pink Tegigy]

Kan nån typ bara svara?..

[Pink Tegigy]

För att uppdatera tråden lite. Åkte hem från skolan pga APL. Var där 1 av 3 veckor, måndagen 1a mara blev det överdos utomhus själv. Skrev t skolkurator som larmade 112. 112 ringde upp mig å vi pratade med giftmedelcentralen¿, ambulans in, ekg å uppkopplad t olika saker. PVK, kol, sedan barnavdelningen över natten med tester å kontroller osv. Har varit på bup en del. Höjt dosen sertralin. Fått atarax, ej tagit det eller melatan på ett tag dock. Tillbaka på skolan med.
Allt ärmörkt..kpnpar bara för att inte spra npn mer. Är kaos med mina vårdnadshavare.

[Pink Tegigy]

För att klargör, de 25st sist var också 500mg, jag e bara sämst på matte så ides inte räkna ut g. Blev iaf ”allvarlig intox” enligt giftmedelcentralen som kopplades in i samtalet med 112 hah. Men ja mina värden gick ner fint sist. Extremt hög puls i ambulansen (170bpm typ som mest) men har även ångests så ja.
Vill som sagt bara ha koll på hur det blir. Vill inte göra för stor skada, men göra så jag får känna nåt å kanske nån bryr sig om en.

[Pink Tegigy]

Nog för att man kan anmäla anonymt som privatperson med, kopiera ut en mall och fyll i, lämna i socialtjänstens brevlåda som brukar finnas utanför där de håller till?.. eller ring in anonymt. Får dom in tips om att ett barn far illa så måste de utreda/bedömma det fallet oavsett.

[Pink Tegigy]

För fråga 2- Jag tolkar deras ”medmänsklig men på avstånd” som att de finns där för en på chatten- fast på avstånd- som i att de ej träffar en irl, och är anonymt, då är de där fast än de inte är DÄR ändå, om du förstår..
De liksom är där och kräver inte att du säger si eller så, de finns där för att lyssna på dig och de du vill berätta för dem där och då.

[Pink Tegigy]

Har massa sådana problem med mera, fast har inte varit hos bup alls. Känner mig väldigt ensam då jag bor på skolan när de inte är distans och alltid har en kompis i samma hus osv.

Snackar me skolkuratorn en gång i veckan nu via videosamtal då jag var ärlig på hälsosamtalet (1an gymnasiet) å skolsystern tyckte jag behöver mer hjälp/stöd, hon vill ju såklart jag ska vara ärlig med min förälder så jag får komma till bup elr vårdcentral då min ångest påverkar vardagen en hel del och farligt tillbaka i dåliga vanor med självskada, men då jag ej känner att jag kan snacka me förälder pga saker så ska jag få träffa skolläkaren,om de int blir värre innan jag får komma in till skolan-då måste jag elr kuratorn snacka me min förälder så att jag får hjälp innan på typ bup.

Jag tycker att du borde prata med någon, vem som helst egentligen, men kanske en vuxen du skulle kunna lita på? Lärare, elevhälsan, förälder, ungdomsmottagningen, kompis förälder? På bup får ju du vara delaktig i din egen vård särskilt då du inte är ett litet barn liksom,så vill du inte käka antidepp eller ångestlindrande så kan ni ju diskutera andra hjälpande grejer för att du ska må bättre?

[Pink Tegigy]

Anonym skrev:

Jag räknar självskadande till när jag skär mig. Och om jag lyckas behålla de destruktiva tankarna till just tankar så tänker jag att jag inte låtit det leda till självskadebeteende

 

jo men nu var det de med tabletter osv jag undrande om det blir ”samma sak” med,

för skära är jag fullt medveten om vad de räknas som osv.

[Pink Tegigy]

Finns några jobb där du kan ha med hunden-

Jobba på en plats med djur, vet inte hur ”bra” de är med tanke på inkomst..men hunddagis/hundpensionat/hundtrim?

Även djuraffär ingår där, sett flera ställen där de har med hunden som får gå runt där inne eller ligga på en filt under kassan eller på personalrummet osv..

Vissa kontorsjobb kan tillåta en eller flera arbetare att ta med hunden.

Sedan vet ju inte jag vad du har erfarenhet av osv, men gymnasieskolor brukar ofta ha personal-lärare elelr djurskötare (de som matar/tar hand om smådjuren tex) som har med sina djur-hundar under dagarna.

Men det är ju allt upp till arbetsgivaren, man kan ju kanske höra av sig till den plats man skulle kunna tänka sig arbeta på,eller som söker personal, och fråga om den möjligheten finns?

Vet inte om detta hjälper något, men det var vad jag kunde komma med just nu 🙂

[Pink Tegigy]

Anonym skrev:

Inga problem, glad att jag kan hjälpa till! <3 Mig spelar ingen roll. Om du inte känner dig bekväm med att lämna ut din snap så kan jag göra det.

 

<3

Du får gärna lämna ut din, bara för att jag känner en som ibland är här inne hehe.

[Pink Tegigy]

Anonym skrev:

Vad bra att du äntligen öppnade upp dig för någon. Har man tur, som både du och jag verkar ha. Så är skolan ett bra stöd. Förstår att det kändes skönt att äntligen bli sedd. Förstår att hon blev orolig. Vore konstigt annars. I början var inte jag heller helt ärlig med hur jag mådde för min kurator och skolsyster på skolan. Men nu är jag det och dom har verkligen hjälpt mig. Så jag tycker du ska försöka vara ärlig och berätta hur du mår när du känner dig redo. Tror det kan vara en bra start för dig. Har du snapchat, du kanske skulle kunna adda där isånafall?

 

Ska definitivt ta till mig det och faktiskt berätta ärligt,tack!
yes, snapchat har jag, vem ska skriva sitt ”@” ? : )

[Pink Tegigy]

Anonym skrev:

Åh beklagar verkligen. Skönt att jag kan ge dig lite hopp. Att lida av dessa saker och inte få hjälpen är ett helvete. Jag hoppas du kan våga söka hjälp och att du får den. Har själv varit i kontakt med vården på flera olika sätt men inte fått hjälpen tyvärr. Och att ha en familjemedlem med dessa alkohol problem är så jobbigt. Jobbigare än vad folk kan ana. Hoppas det blir bättre! Har du pratat med någon om dina problem hemma? Inte bra att du lever i den miljön. Skolan är tuff idag. Jag har typ gett upp skolan. Den går skit för mig med. Men kämpa på!! Att jag fortfarande står här är tack vare min skolkurator och skolsyster. Mina tankar på att ge upp allt just nu är dessvärre väldigt starka… Men tack för dina fina ord. Jag tror på dig! Behöver du prata med någon så kan du gärna få adda mig någonstans! Kan vara skönt att ha någon och prata med! Massa kramar// E

 

Jag har inte enkelt sagt inte direkt pratat med nån om något av det, förutom nu när vi hade ”hälsosamtal” som man har i början av gymnasiet,, var helt ärlig för första gången nånsin, var rätt skönt att hon faktiskt såg mig där och då när man känt sig osynlig i flera år.. hon blev såklart lite orolig, särskilt när jag efter nästan en timme nämnde självskadebeteendet å så, även om jag ljög och sa det var 1/2år sedan jag ens hade tankar på självmord, de de kommit tillbaka lite, så var de skönt, att bli sedd..så jag fick träffa skolsystern och kuratorn i 15min på teams (då vi gick över t distans innan jul ju) och bokade in ett samtal me kuratorn dagen vi fick lov igen, var ej helt ärlig med henne då-men har till ett samtal på teams igen när distansen börjar igen, å jag funderar på att vara ärlig, för jag rasar neråt just nu,,men känns svårt, såklart..

Och ja, det skulle ju inte vara helt fel att adda nånstanns!