[Blue Byqite]

Du är inte misslyckad. I den här relationen är du den mogna och empatiska. Och att du sträcker dig ut för hjälp visar också på en styrka hos dig att ta kontroll över situationen. Du är jättebra helt enkelt.

Angående gubben så gör det mig rasande som man att höra att han inte tar några som helst överväganden kring din historia och att det här helt enkelt är en själviskt önskemål.

På ett sätt är det väl bra att han har uttryckt för sina önskemål i sängen och att han har en diskussion med dig innan. Ska man se något positivt så ger ju de hopp om ett stabilt sexliv framöver.

Men till själva saken. Som lekman är det fät brutala inte en oskyldig sexuell preferens utan en sjuk böjelse. Din man borde gå i terapi för det där och de var det kommer ifrån. Troligen från en större posskonsumtion om du tillåter mig spekulera.

Men det här ska lösa sig. Du borde ju prata med din gubbe och säga vad det här riskerar att göra med dig samt att du är rädd för att han faktiskt har sådana tankar. Kanske nåt ni fram till något då.

Jg vet inte om något har har skrivit har hjälpt, men min poäng är i varje fall att du har rätt till att han inte ska få kräva sånt från dig.

 

Sköt om dig nu. ♥️

[Blue Byqite]

Hej. Va starkt av dig att berätta. Det visar att du tar kontrollen över dina känslor och ditt välbefinnande.

Rörande din historia innan denna så kan jag inte föreställa mig vilket helvete du måste ha vandrst igenom de senaste åren. Vilken bedrift att du har tagit det förbi det.

Angående den nuvarande relationen så tänker jag att du kanske kan leka med tanken att det inte behöver vara så farligt att du inte alltid känner en jättestor känslostorm alltid även om det är den bästa känslan i världen. En stark relation visas ju genom att man vill vara med varandra oavsett hur känsloläget är.  Ju äldre man blir, desto mer balanserat blir ju ens känsloläge.

Så kanske så är det här harmonin du behöver.

Överväg annars att prata med en terapeut om du tror att det är PTSD som blockerar dig från de starkaste av känslor.

 

Må gott och ta hand om dig.

[Blue Byqite]

Herregud vad jag lider med dig. Det där kan inte vara lätt, och jag förstår din sorg, oro och frustration som det måste innebära.
Jag kan inget om det där och jag vet ju självfallet inte något om de övriga detaljerna kring ert liv. Men som utomstående så låter det som att du måste lämna honom. Han tar bevisligen inte hjälp för sitt missbruk och så länge du är kvar så är jag rädd att han inte inser vad han missar.

Jag hoppas så att du löser det. Du är värd så mycket mer än en missbrukare som är arg på dig. <3

[Blue Byqite]

Jag håller med ovanstående i att det vore på sin plats att låta han få känna av hur det är när ingen tar hand om huset. Det låter som att han har fastnat i ett deppresivt spår och borde ta mediciner för att komma ut det. Jag skriver det för att jag själv har varit där, om än inte lika illa som din sambo verkar vara.

Försök förmå honom att prata med en psykolog. Inte bara för din skull, utan också för att han inte ska låta livet passera framför honom och barnet växa upp medan hans ögon har suttit vid en skärm.

Jag hoppas så att du kommer finna ro snart. Sköt om dig. (Sims rockar, men skaffa dig andra hobbys och kom ut ur huset ett slag. Det låter som att du behöver det)

[Blue Byqite]

Jag förstår dig fullt ut. Inget att skämmas över att få sådana ångestkänslor när gamla minnen väcks till liv igen.
Terapi låter som en god idé. Till dess får du försöka tänka på att av alla människor som har passerat revy i ditt vuxna liv inte har anmärkt på näsan. Den här 50-åriga gubben är en försvinnande liten andel av dessa människor och han har inte mandat för att få dig att må dåligt.

Jag hoppas du får återgå till att känna ro igen. Vi alla har komplex som vi lever med, och i regel lägger mig alldeles för mycket tankekraft kring att det är det enda som syns för andra människor. Om du skulle be dina vänner beskriva dig, så kommer det garanterat inte vara näsan som är ditt utmärkande drag. Du är bäst. Precis som du är.