[Olive Tigihy]

Tack för svar.

[Olive Tigihy]

Ja, jag läste att ju mer österut så är åt det introverta hållet mer ideal.

[Olive Tigihy]

Vad är det som skaver i dig?

[Olive Tigihy]

Du är inte ensam om att känna så. Jag umgås sällan med folk, för att jag inte känner att jag har några likasinnade, men jag är introvert, jag kan roa mig med att läsa och får energi av tystnaden. Vad har du för intressen? Kanske kan du fokusera på dina intressen och träffa likasinnade den vägen. Många relationer byggs upp kring intressen.

[Olive Tigihy]

Har du något intresse, någon grupp du kan gå med i på fritiden. Göra något som du är intresserad av och kanske hitta några andra vänner, utanför skolan.

[Olive Tigihy]

Jag har firat nyår själv större delen av mitt vuxna liv. Det värsta är inte att vara ensam just du utan rädslan för att folk skall fråga hur man har firat. Men det blir lättare med åren, jag börjar stå upp för mig mer. Säga att jag inte gjorde något särskillt och sen inte skämmas för att det är så det är.

[Olive Tigihy]

Jag har också haft så mycket ångest.

Prova yoga, börja hemma, sen om du kan gå ut gå till små yoga studios, där är det ofta mycket kärlek och medkänsla. Hitta det sätt som passar dig, och andningsövningar, enkla medel för att fly vardagen utan att få några negativa sidoeffekter.

[Olive Tigihy]

Jag mår också dåligt av det. Min träning består mest av promenader. Mår dåligt när jag går, även om jag är ute och går i två timmar. Känns dock bra efteråt efter att ha gått så långt, jag får ett uppsving när jag kommit hem och känner mig lite bra. Men det är synd att må dåligt och gå och älta under hela promenaden.

Yin yoga däremot som jag gör varje dag, där mår jag bättre när jag utför det, eftersom det stretchar sinnet och ökar flödet i hjärnan.

[Olive Tigihy]

Jag känner igen mig i mycket. Jag bor i en stor stad och det är lika stort problem för mig. Jag har alltid varit ensam, svårt att hitta folk att umgås med. Jag tror det bottnar i från ner jag var liten. Har jobbat mycket med mina känslor och grävt i mig men ensamheten har bestått även om det blivit bättre. Känner mig ensam när det kommer till högtider, semestrar osv. Det går helger utan att jag har kontakt med någon. Förrut tyckte jag om att vara själv. Nu mår jag bättre och vill ha fler bättre vänskapsrelationer. Mitt sociala behov mättas ganska snabbt men jag känner att ensamheten är skadlig för mig.

Jag tar initiativ men är det en långvarig vänskapsrelation där jag till slut känner att det bara är jag som håller den vid liv då droppar jag den förr eller senare. Jag behöver känna att det är lika mycket initiativ från den andra sidan. Rent konkret, tänker jag att man hör av sig 50/50, sen finns det ju omständigheter som gör att det kanske inte är så under perioder. Men på det stora hela. Många relationer har dött ut på det sättet.. men vad skall man göra om det inte känns ömsesidigt.

[Olive Tigihy]

Håller med om att det är chefens ansvar.

Kan du vända det tillbaka till dina kollegor genom att bolla tillbaka eller föregå med gott exempel? Typ säga; Kan du se något bra i det jag gjort? Kan du se något positivt med det här? Har jag gjort något bra någon gång eller är allt dåligt? Varför klagar du alltid? Eller “Säg något positivt i stället”

Inte nödvändigtvis göra någon stor grej av det utan låta det slinka ur dig utan att förvänta dig något svar.

Eller föregå med gott exempel, tacka för hjälpen (om du någon gång får minta hjälp), säg något positivt till dem, positiv feedback (trots att det tar emot) Det visar bara att du är en bättre människa och vad du förväntar dig tillbaka av kollegor, vilken typ av arbetsmiljö du vill vara i. Säger absolut inte att det skulle vara ditt fel eller så, men ibland är det lite “it takes two to tango” och om vissa männsikor inte har förmågan att skapa en bra arbetsmiljö, vara positiva kanske man får hjälpa dem på traven.

Om för mycket hamnar hos dig, säg att “vi kan välj hjälpas åt med det här” eller vi kan väl dela upp det.

Kanske retar upp folk men då har du i allafall stått på dig. Ibland är et det enda som krävs för att vända saker till det bättre.