Hmm tänker skriva ett jobbigt inlägg
Min kontakt på kvinnofrid tror jag har posttraumatisk stress.
Hmm pratar också om jobbiga saker hmm har ju egentligen problem med iniminteten och sanningen är den nu för tiden har väldigt svårt att någon än rör vid mej.
Hmm hon ställde en rak fråga om jag har varit med om övergrepp tidigare i mitt liv.
Svar ja.
13 år. Det var det jag försökte bearbeta hos psykoterapeuten.
Hmm vet att vid trauma stänger hjärnan av och kan inte ta in intryck.
Förklarar varför jag bara kommer ihåg hur min kropp reagerar.
Har lagt locket på och inte pratat om det mer. Men nu har den öppnats igen och tankarna kommer.
Gilla bättre min kvinnofridskontakt att hantera det än min psykoterapeut.
Hon fråga mej hur jag skulle reagera om jag stötte på en trettonåring flicka som hade blivit utsatt.
Fick fundera en stund men svarar ifrån hjärtat.
Jag skulle förklara för henne om och om igen att det var inte hennes fel. Det viktigaste för henne att förstå DET VAR ALDRIG DITT FEL.
Skammen och känslan av det är det är ens eget fel försvinner aldrig.
Jag anmälde aldrig då tala inte om det för någon.
Men minnena finns kvar och min hjärna bearbetar det än idag.
Det var två tillfällen samma dag. Två platser två olika män.
Första gången som jag drack. Hade däckat i ett tält. Hmm en man utnyttja situationen.
Hmm kommer ihåg att jag vill därifrån och ska söka upp min kompis för jag vill till hennes lägenhet.
Hmm hamnar i en bil med flera män. Jag känner dom inte vet bara vilka dom är. Min vän (kusin) umgås med dom. En skräckfärd en man som tafsar på mej och jag kommer ihåg hur jag försöker komma undan.
Det är så mycket luckor. Segla ner i mitt minne att jag skulle få tag på min kusin för att få tag på nyckeln till hennes lägenhet.
Kommer till en lägenhet där hon är. Hmm men hennes pojkvän är där också. Det är han som utnyttjar mej också. Har minnesbilder av hur jag bara tittar i taket.
Min kusin är i köket vet inte om det först. Minnesluckor. Har fått tag på nyckeln inga minnesbilder alls. Svaga minnesbilder av att jag sitter i en dusch med riktigt hett vatten i hennes lägenhet.
Hade inte ens haft en pojkvän innan dess. Hmm tror det är därför jag reagerar så fruktansvärt starkt på just sådana frågor. Vill helst undvika att prata om det. Säger bara shit happens.
Min kontakt på kvinnofrid sa att hennes shit happens är när hon backar i in med bilen i något.
Hmm förstår skillnaden. Hennes shit happens är bilen mina shit happens är jag.
Jag säger så för det hände för länge sedan och det går inte gå tillbaka i tiden och ändra något.
