Skapade svar

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
0
  • som svar på: Ointresserad pojkvän

    Hej! Jag har full respekt för dina känslor i det här och jag vet att det finns många kvinnor som blir ledsna av dåliga presenter då det tolkas som att mannen inte bryr sig. Och du känner ju din pojkvän och vet om han visar att han bryr sig på andra sätt? Alla är inte bra på presenter men det behöver inte betyda att man inte älskar personen. Själv är jag en kvinna som inte bryr mig så mycket om presenter och blir alltid nervös när jag ska köpa något till någon annan för jag är inte bra på det. Det blir ofta så att tanken känns bra just då men sen visar det sig att jag tänkt fel. Om han visar på andra sätt att han bryr sig om dig så skulle jag försöka gå vidare och prata med honom om att du tycker att presenter är viktiga och att det visar för dig att han tänker på dig.

    som svar på: Trasigt liv
    Trådstartaren

    Och nu har jag ju beskrivit det dåliga. Han är samtidigt väldigt verbal och kan utåt sett verka väldigt omtänksam , hjälpsam och klok. Otaliga är de kvinnor som sagt till mig vilken tur jag har som har en så bra man. Ett exempel på det är att när vi har gäster så lagar nästan alltid han maten. (Han vill ha beröm)  Folk tror ju att han är sådan som står i köket jämt och kan inte ana att han skiter i om barnen får mat annars.

    som svar på: Trasigt liv
    Trådstartaren

    Tack så mycket båda två för svar!

    Jag tänker också egentligen att vi skulle ha det bättre utan honom. Skäms för att jag inte klarat av att lämna då jag tänkt på det intensivt i ett år nu. Jag kommer ihåg att första gången jag verkligen tänkte på det seriöst var nyårsafton 2022. Då fick han ett utbrott i bilen när vi hela familjen var på väg till vårt nyårsfirande. Men sen blir det bra perioder som förvirrar mig… Nu har det varit en längre bra period som min instinkt säger mig egentligen inte beror på att han förändrats, utan att det fanns ett hot att han skulle behöva prata med soc.. En bra period innebär bara att han inte ställer till med så mycket bråk. Han hjälper ändå inte till hemma och ska bestämma allt. (Pink Hufefe, hur tänker du kring att lämna eller inte lämna?)

    Hej! Min syn på det hela är att du skadar ju ingen så kör på, ingen skam! Det finns många olika fetischer och det ska man inte behöva skämmas för.

     

    Jag känner verkligen igen mig i flera av era berättelser. Lever med och har skaffat barn med en man som visa alla tecken på narcissism. Skulle verkligen vilja ha en person att skriva med om detta som går igenom samma sak. Är så jävla trött på honom och allt hans klagande på allt, trots att han själv har väldigt stora brister. Det är så synd om honom enligt honom. Han gör inget hemma, plockar inte ens undan tallriken efter sig från bordet. Han lägger över alla sina brister på mig och barnen. Han har haft all makt över mig och mitt beteende men nu börjar jag känna mig starkare.

    Hej! All styrka till dig, jag förstår verkligen. Har du någon du kan prata med? Annars försök skaffa det, kolla om t ex socialtjänsten kan hjälpa dig att få stöd att flytta hemifrån och få någon att prata med.

    Själv har jag råkat skaffa barn med en narcissist. Han går där hemma och klagar på allt vi gör och försöker kontrollera allt. Samtidigt som han själv inte gör ett skit. Riktigt trött på det om jag ska vara ärlig.

    som svar på: Nekad online-terapi!

    Har tyvärr inget bra tips till dig. Däremot har jag haft “terapi” via ett sånt här företag som heter Mendly. och det var absolut inte bra och stämde inte överens med hur de beskrev att det skulle vara. Det finns inte någon person som finns till hands för dig. Man får visserligen en egen terapeut men det enda som sker är att de skickar ut olika formulär som man får fylla i och jobba med själv. Det första jag fick i uppgift att göra var att ställa upp mål för vad jag vill uppnå med terapin och hur jag ska gå tillväga. När jag väl skickat tillbaka detta till terapeuten fick jag ett nytt formulär att fylla i varje dag om ångestfyllda tillfällen som jag fick analysera på egen hand. Jag hann knappt börja med detta innan det var dags för nästa.  Målen jag först gjorde nämndes aldrig igen. Aldrig fick jag någon input utifrån hennes profession. Bara typ “bra jobbat” och sen nästa formulär. Så fort jag inte skrev tillbaka direkt fick jag ett meddelande om att terapin kommer avslutas. Jag skrev att jag ville fortsätta och fick ytterligare en uppgift. Sen helt plötsligt mitt i allt kom det ett meddelande att nu är vår behandlingstid slut. Jag tänker att den typen av terapi passar om man verkligen vill jobba helt själv men då kan man lika gärna läsa första bästa “självhjälpsbok”. Hoppas att du lyckats hitta den hjälp du söker!

    som svar på: Psykisk misshandel?
    Trådstartaren

    Tack för svar, det betyder mycket! Ja det är precis så. Jag pratar sällan om mina känslor numera då det bara vänds mot mig i kritik. Subtil kritik som uttalas i ansiktsuttryck, tonfall, kroppshållning och ord. Sen får jag till mig att det inte alls var kritik, och varför är jag så känslig? Jag blir alltmer tyst, tom och tråkig. Känner mig så trasig. Jag är inte intressant, inte rolig, inte värd att lyssna på.. Just nu funderar jag på att lämna men det är svårt då bara tanken på hur ledsna barnen skulle bli gör att jag får stark ångest.

    som svar på: Psykisk misshandel?
    Trådstartaren

    Och nu kom han hem efter att dottern försökt städa skafferiet. Hon gjorde ett misstag och skulle ”tvätta” hans tabletter för hon tyckte de såg smutsiga ut. Hon försöker göra något bra men det blir fel. Fick då bara skäll av honom, inte en enda positiv kommentar om att hon städade åt oss…. Ångest

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
0