Till alla oavsett

Yellow Horaka skrev:

Hej, känner inte igen mig i PMDS eller PMS men i de mörka tankar du känner och ensamheten/isoleringen. Blir gärna en vän, som vill umgås. Bara skriva igen, om/när du vill. Må väl !!!

Hej!

Ja, det är verkligen inte lätt. Och corona gör det inte lättare.. Skönt att man kan finna människor som på detta forum iallafall. Tack för att du skrev och hoppas du också kan finna tröst här!

Teal Cutedi: Tack för städtipset, funkar riktigt bra 😂

 

 

Såg någons önskelista…

”Kära Tomten!
Även i år önskar jag mig ett fett bankkonto och en smal kropp i julklapp.
INTE tvärtom som du uppenbarligen trodde förra året.
Tack på förhand!”

Någon som vet om jultomten 🎅 fortfarande är anställd? Har också några önskningar jag inte fick förra året. Inte året innan heller för den delen…

Har två deltidsarbeten nu sedan en tid tillbaka. Den ena får jag lägga upp timmarna på själv och jobbat en del under november och december i väntan på att få vaccin och då kunna återgå till ett normalt arbetsliv och arbete med det som jag brukar jobba med. Hur som helst är det andra deltidsarbetet också något jag gör bara för att få in en inkomst men som är lite förnedrande på olika sätt. Nu känner jag dessutom press från båda de här arbetsgivarna som vill att jag ska prestera på någon uberhög nivå dagarna i ända. Klassiskt när det är okvalificerade arbeten tror jag. Upplever det som att jag blir snudd på “jagad” för att de vill kontrollera hur jag presterar. Kan inte avgöra heller om de beter sig subtilt hotfullt eller pressande. Ifall jag överreagerar. Problemet jag har med detta är jag lider av PTSD förmodligen, och därför hamnar i ett freezetillstånd när de beter sig såhär. Blir märkligt passiv och får svårt att göra något över huvud taget. Funderar därför på att säga upp mig från ena stället pga. börjat få lite ont i magen även på helgerna och där de nu här på förmiddagen ringde mig för en sk avstämning. Men som jag upplevde mer som “ett förhör” eller “tillsägning” så jag “skärper mig”. Vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska tänka kring det här riktigt? Känner mig passiv pga. blir så dissociativ av deras beteenden.

Red Simyna skrev:

Har två deltidsarbeten nu sedan en tid tillbaka. Den ena får jag lägga upp timmarna på själv och jobbat en del under november och december i väntan på att få vaccin och då kunna återgå till ett normalt arbetsliv och arbete med det som jag brukar jobba med. Hur som helst är det andra deltidsarbetet också något jag gör bara för att få in en inkomst men som är lite förnedrande på olika sätt. Nu känner jag dessutom press från båda de här arbetsgivarna som vill att jag ska prestera på någon uberhög nivå dagarna i ända. Klassiskt när det är okvalificerade arbeten tror jag. Upplever det som att jag blir snudd på ”jagad” för att de vill kontrollera hur jag presterar. Kan inte avgöra heller om de beter sig subtilt hotfullt eller pressande. Ifall jag överreagerar. Problemet jag har med detta är jag lider av PTSD förmodligen, och därför hamnar i ett freezetillstånd när de beter sig såhär. Blir märkligt passiv och får svårt att göra något över huvud taget. Funderar därför på att säga upp mig från ena stället pga. börjat få lite ont i magen även på helgerna och där de nu här på förmiddagen ringde mig för en sk avstämning. Men som jag upplevde mer som ”ett förhör” eller ”tillsägning” så jag ”skärper mig”. Vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska tänka kring det här riktigt? Känner mig passiv pga. blir så dissociativ av deras beteenden.

Svårt att prestera på topp när man inte direkt brinner för arbetsuppgifterna. Sen tycker jag att arbetsgivare idag i största allmänhet är ”herre på täppan” och ställer höga krav. Det kan antagligen bero på överskottet av arbetstagare idag då arbetsgivare kan ställa mer krav- passar det inte finns det många andra på kö…som kan göra att man mer känner sig som en produkt och inte särskilt högt värderad. Blev erbjuden en tjänst med samma lön som en outbildad, som ligger betydligt lägre lönemässigt, hade då bara lust att säga åt dom; stick och brinn, men inser bara att det egentligen är deras förlust. Jag insåg vad jag hade fått arbetsmässigt men det gjorde inte dom…. Ibland är det inte värt ens välbefinnande. Förstår att du måste fundera, det är ju trots allt först och främst arbete som drar in mestadels av ens uppehälle, samtidigt brukar jag jämka det med mitt välbefinnande. Hur blir det om jag börjar må så dåligt att jag inte kan utföra arbetet… Det kan ju vara bra att ventilera med andra arbetskamrater om dom har lika behandling och samma uppfattning, för att du eventuellt ska få svar på om det är något personligt just gentemot dig eller om andra känner likadant. Om du har den möjligheten. ♥️

Haha, exakt! Motivationen blir ju komiskt låg pga. arbetsuppgifterna. När de försöker mästra med mig som om jag vore hur inkompetent och lat som helst blir det lite väl tålamodsprövande. Gjorde faktiskt så nu att jag sa upp mig. Mailade dessutom, fräckt nog. Orkar inte förklara mig ens. Har ganska lätt för att få arbeten har jag märkt så känner att jag kan ha högre krav än detta. Att det blir en fråga om att värna om sin integritet tillslut. Som yngre gick jag ju med på att bli behandlad respektlöst och trodde det var helt i sin ordning när man var ute på arbetsmarknaden. Att det ingick och var mig det var fel på som kände och reagerade annorlunda.

Tack för kloka ord!

Även om man inte har särskilt lätt att få arbete är det inte okej att bli illa behandlad. Det är det inte någonstans. Som ny på arbetsmarknaden har man ju inget att relatera till, och är oftast dåligt insatt i arbetsmarknadens regler och därför rättar sig i ledet. Tyvärr kanske även med sin egen hälsa som insats. Bara du känner att du har tagit rätt beslut så är allt i sin ordning. Att bara ta ett beslut i en fråga innebär att man gör sig av med ångest, ett problem mindre. Därför kan det vara bra att ta ett (genomtänkt) beslut så fort som möjligt. Och sen utgå därifrån och försöka se och göra nåt bättre av det istället.

Relaterad historia….

The interviewer: ”What did you like best about your last job?”

Me: ”Sometimes people had birthdays and there was free cake.”

🙄

 

Hahaha!! Gud så träffande! Precis, ingen ska behöva bli illa behandlad och gå runt med magont bara för att man är anställd och har skrivit på papper typ. Bara för att man är chef är det inte precis ett legitimt skäl till att bete sig arrogant och högfärdigt, heller. Usch. Känns himla fint att jag slutat! Är precis den känslan du beskriver om att det lättat i kroppen och som att ha ett problem mindre. Ska ärligt säga att jag har tusen viktigare saker för mig just nu än att sitta på fåniga avstämningsmöten och bli förminskad. Tydligen är det så att många har slutat på den arbetsplatsen så jag tolkar det som att personalomsättningen är hög. Man kan ju fråga sig varför.

Nog om mig.

Trivs du bra på din arbetsplats, Teal Cutedi? Hoppas!

Värme

Lite tråkigt att arbetsgivare hellre tar en hög personalomsättning än tar hand om sin personal på ett bättre sätt, för det generar ofta både personal som stannar längre och gör ett bra jobb. För mig skulle det betyda en win- win situation, men det funkar tydligen inte så idag… Jag trivs med mina arbetsuppgifter, men har dom senaste åren alltid kommit i konflikt med någon eller några kollegor. Har alltid en tendens att dra till mig den eller dom med låg självkänsla som alltid vill ta ut det över mig på något sätt, som leder till att jag bara blir less/ irriterad 😠 och därför vill söka mig till en annan arbetsplats. Men arbetet i sig uppskattar jag oerhört mycket. Fördelen med mitt yrke är att jag har lätt att få ett nytt jobb, och är oftast en förutsättning för att även kunna höja lönen. Nu längtar jag bara till januari då jag ska studera igen. Har alltid varit kunskapstörstig, och det passar in i mitt liv just nu. Tanken är väl även att avancera yrkesmässigt också efter det. Fick dock stor förståelse när du skrev att du vill gå din kurs för att förhoppningsvis kunna få ett yrke och bli din egen ”chef” så småningom, för det är en djungel där ute… Svårt att hitta jobb som funkar med alla delar till 100%. Varför ska det vara på detta viset?!

Förstår, det kan vara väldigt knepigt att förhålla sig till kollegor med låg självkänsla. Vill du berätta mer om vad som brukar hända?

Vad fint att du gillar arbetsuppgifterna och utförandet! Låter som du hittat rätt yrke! Roligt också med studierna. Heja dig!

Precis, alla delar är typ lika viktiga! Och detta med arbetsmiljö får man oftast huvudbry inför under hela arbetslivet känns det som.

Jag hoppas på den “unga generationen” som man läser om har höga krav på sina arbetsgivare. Kanske sker ett paradigmskifte framöver?

Har bara haft oturen att träffa kollegor av det kvinnliga slaget som, jag uppfattat det, har haft problem med sin självkänsla när det kommer till utseende och det yttre. Om det eventuellt berott på känslor av konkurrens eller andra anledningar har jag aldrig rotat i. Jag föredrar när man är professionell. Allrahelst när det kommer till arbete. Blir alltid lika förundrad att vi inte kommit längre i utvecklingen när det kommer till det ”kvinnliga”, att så mycket ska handla om utseendet. Hoppas det blir förändringar inom det området i framtiden liksom olika arbetsfrågor. Tror kommande generationer skulle må så mycket bättre av det.
Hur känns det idag, Red Simyna, med beslutet du tog igår? Jag hoppas du fick en slags inre frid. 💝

Åh nej, gud så jobbigt. Så orättvist att du blir utsatt för det. Kan föreställa mig att det förekommit alla möjliga trista toner och tjuvnyp då? Skräcken är väl om man inte blir befordrad eller får sämre bemötande ifall det råkar vara chefen då som ser en som ett hot?

Har du trevliga kollegor också? Såna som är lite mer på banan kanske och inte jämför sig så?

Har en snygg lillasyster och hon har verkligen inte haft det lätt. Råkar ut mycket konstigheter. Jag tror hon har för stark utstrålning, är rolig och på detta trevlig/ödmjuk också, och den kombinationen kan vara för mycket att hantera för en del av den kvinnliga omgivningen, verkar det som.

Tack, märkligt nog fick jag svaret från arbetsgivaren att de tog på sig “skulden” och sa att detta låg på dem. Blev så jäkla paff av det. De vill även ha mer feedback men jag känner att jag inte orkar leverera det. Jag tror nog de fattar ändå.