Hem > Forum > Hopplöshet > Så nu är man här igen
Så nu är man här igen
-
Avregistrerad användare
Varsågod, vi måste ju finnas här för varandra när det är som mörkast och värst. Hur mår du idag?
Jo.
Idag är läget så där slags lamslaget, och tillvaron går mest ut på att försöka stå ut. Som det har varit ganska så mycket av under några dagar nu. Har fått i mig lite mat nu, och ska strax lägga mig för att sova ett par timmar.
Hur känner du dig idag?
Red Vyvema TrådstartarenJo. Idag är läget så där slags lamslaget, och tillvaron går mest ut på att försöka stå ut. Som det har varit ganska så mycket av under några dagar nu. Har fått i mig lite mat nu, och ska strax lägga mig för att sova ett par timmar. Hur känner du dig idag?
Bra att du äter i alla fall, jag finns här❤️ Jag känner mig ovanligt hög eller full eller något som om jag inte är här men ändå är jag här. Jag har inte druckit alkohol idag i alla fall kan jag säga så det här är en konstig känsla för mig.
Avregistrerad användareOch jag kämpar med att inte äta för mycket..det är en kamp varje dag, att stå ut med suget efter godsaker hela tiden…det är bara när jag sover som jag får ro från suget. Känner mig som en knarkare på abstinens…hur sjukt som helst. Varför kan jag bara inte äta en portion och vara mätt??? En enda dag med naturlig mättnad. Utan att överäta. Utan ett ständigt sug efter godis bullar, kakor, choklad, paj, glass…Hade varit sååå skönt!!!
Red Vyvema TrådstartarenOch jag kämpar med att inte äta för mycket..det är en kamp varje dag, att stå ut med suget efter godsaker hela tiden…det är bara när jag sover som jag får ro från suget. Känner mig som en knarkare på abstinens…hur sjukt som helst. Varför kan jag bara inte äta en portion och vara mätt??? En enda dag med naturlig mättnad. Utan att överäta. Utan ett ständigt sug efter godis bullar, kakor, choklad, paj, glass…Hade varit sååå skönt!!!
Jag vet inte varför men jag förstår hur jobbigt det är att stå emot. Jag förstår att det hade varit skönt, fortsätt kämpa❤️ Jag finns här och stöttar dig❤️
Avregistrerad användareRed Vyvema…
Det där lät som en konstig känsla. Undrar hur det kan komma sig. Hoppas den håller sig borta, framöver.
Purple Kuvisu…
Att det är en stor kamp varje dag att stå emot suget, det har jag ganska så lätt att se framför mig. En kamp som säkert kan vara lika stor som mot vilket annat sug som helst. Du är en kämpe!
Sen som en liten parentes…
Barnbarnen jag skrev om tidigare, var/är inte mina. Fast jag blev ganska så blödig, ändå.
Red Vyvema TrådstartarenRed Vyvema… Det där lät som en konstig känsla. Undrar hur det kan komma sig. Hoppas den håller sig borta, framöver. Purple Kuvisu… Att det är en stor kamp varje dag att stå emot suget, det har jag ganska så lätt att se framför mig. En kamp som säkert kan vara lika stor som mot vilket annat sug som helst. Du är en kämpe! Sen som en liten parentes… Barnbarnen jag skrev om tidigare, var/är inte mina. Fast jag blev ganska så blödig, ändå.
Det är en känsla av både ångest och ensamhet plus ledsamhet….plus att jag inte vet var jag ska ta vägen. En känsla av att jag inte har koll på min situation längre och inte kontroll heller..jag har förresten smakat alkohol förut….jag fastnade direkt…jag vill ha alkohol just nu men jag får inte dricka…
Avregistrerad användareDet är en känsla av både ångest och ensamhet plus ledsamhet….plus att jag inte vet var jag ska ta vägen. En känsla av att jag inte har koll på min situation längre och inte kontroll heller..jag har förresten smakat alkohol förut….jag fastnade direkt…jag vill ha alkohol just nu men jag får inte dricka…
Jaha. Jag trodde det var mer som en litet mer euforisk känsla. Men då förstår jag, ganska så väl.
Red Vyvema TrådstartarenJaha. Jag trodde det var mer som en litet mer euforisk känsla. Men då förstår jag, ganska så väl.
Skönt att du förstår. Jag har tappat kontrollen över mig själv och mitt liv. Mina tankar är nog det värsta, jag är rädd för att jag ska en dag våga ta mitt liv. Det skrämmer mig ändå lite.
Avregistrerad användareSkönt att du förstår. Jag har tappat kontrollen över mig själv och mitt liv. Mina tankar är nog det värsta, jag är rädd för att jag ska en dag våga ta mitt liv. Det skrämmer mig ändå lite.
Ja, såklart att det skrämmer!
Red Vyvema TrådstartarenJa, såklart att det skrämmer!
Imorgon firar jag att jag inte har skadat mig själv på 3 veckor men under de här 3 veckorna har jag planerat mitt självmord till detalj….nu behöver jag bara utföra den planen.
Avregistrerad användareDet där är ju något som bara inte får hända! Och du måste tala med någon, någon som förstår.
Skitbra att du inte har skadat dig på så länge. Beundransvärt!
Red Vyvema TrådstartarenDet där är ju något som bara inte får hända! Och du måste tala med någon, någon som förstår. Skitbra att du inte har skadat dig på så länge. Beundransvärt!
…..varför får inte mitt självmord hända? Tack, det är svårt att hålla sig borta men jag kämpar😊
Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.