Yellow Tabadu
Skapade svar
-
Hw
Hej igen! Skulle väldigt gärna smsa osv, ja åldersskillnad är det men samtidigt ålder är en siffra och betyder inget! (Är 13) Jag lyssnar gärna och hjälper gärna till med dig i ditt kämpande och du gör nog detsamma för mig! Jag kommer stötta dig igenom allt även fast åldern finns där men som sagt åldern är en siffra, jag vill gärna lära känna dig för du verkar verkligen som en helt underbar och fantastisk person! <3 Kram på dig!!<3
Hej Freja!
Jag är ledsen för att svaret dröjt så!
Hur har du det just nu och hur har du haft det?
Helt ärligt så blev jag så glad och fick kraft av att du skrev så fint att jag orkade ta tag i flera jobbiga saker i mitt liv som jag akut måste lösa. Jag går igenom en tuff tid i mitt liv just nu och känner mig väldigt ensam ibland och det du skrev blev verkligen till hjälp för att jag inte skulle känna mig så ensam just då, så tack för att du är en så kärleksfull! Jag blev i ärlighetens namn också tveksam till att du ska behöva stötta mig, när du nu är så ung! Du borde istället få allt stöd och inte behöva stötta någon annan, för du är värd att må bra och inte behöva tänka på jobbiga saker. Jag visste inte att du var så ung, och fastän du verkar vara en så oerhört fin person som tänker på och bryr dig om andra och verkar vara en riktigt duktig stöttare dessutom, så känner jag att du liksom inte ska behöva det utan bara få tänka på dig själv <3
Så om du vill så kan jag försöka stötta dig så mycket jag orkar och kan på det här forumet istället och så kan jag försöka hitta andra människor som stöttar mig <3 Hur känner du för att jag tänker så? Hoppas du inte känner att jag inte tycker att du inte skulle klara att stötta andra utan det är bara det att jag vill dig så väl! 🙂
Stor kram till dig!! <3 Hanna
Hej, Purple Kuvisu, ska vi göra som Green Bonyse föreslår? Kanske du kan göra och skriva om här? Kanske vi är fler här som kan höras. Även Yellow Tabadu?
Hej på er igen!
Ledsen för dröjande svar från min sida! Jag är jätteintresserad och positiv till detta försök till en djupare gemenskap med andra som är ensamma, och tycker att det ni skrivit bara är bra saker!
I samband med den fråga som jag ställde till Mind moderatorn här i tråden, så skickade jag även ett mail till Mind med denna fråga, där jag också utvecklade den problematiska situationen som man ju kan uppleva som ensam och isolerad, då det skulle betyda så oerhört mycket att kunna få närmare gemenskap och kunna få bryta anonymiteten. Jag har en väldigt stor respekt för Mind som ju verkar ha jobbat länge med människor i svåra situationer, med stora bördor och som hunnit lära sig mycket och sett det gå väldigt fel gånger då anonymiteten brutits. Därför hade jag gärna velat få ta del av deras erfarenhetsbank om de risker som föreligger och gärna också funderat på om man hade kunnat göra något för att minska riskerna gällande detta som vi ju skulle vilja åstadkomma för egen del. Jag har ännu inte fått svar på dessa frågor men kan tänka mig att det är en väldigt knivig situation för deras del att börja fundera på att rucka på denna princip, som ju så klart verkligen är till för Minds användares skull och som antagligen kommit till efter många dåliga erfarenheter.
Samtidigt tror jag det kanske är fler med mig som känner att våra nuvarande lägen med isolering och djup ensamhet som en del av oss gör, är betydligt mer riskabelt och hotande för den psykiska hälsa och att vi därför vore villiga att ta en sådan risk. Det känns dock inte rätt mot Mind om de riskerar att bli beskyllda för sådant som gått fel utifrån deras forum, så det kanske skulle vara vist att i så fall;
1) Kanske så fort som möjligt flytta detta samtal ifrån detta forum och istället överföra konversationen till en annan mötesplats, för att Mind ska bli så lite ansvarsskyldiga som möjligt om något eventuellt går fel. Det blir då vars och ens ansvar att man “lämnat” detta forum gällande detta gemenskapsprojekt, och därmed avsagt sig Minds “beskydd”.
2) Det skulle nog vara vist att också gå långsamt och försiktigt fram i det nya forumet, med användandet av andra namn är våra användarkonton här, samt i början fortfarande hålla det relativt anonymt, så att vi – utan att vi riskerar så mycket – får en chans att testa på en sådan gemenskap med låg insats. Vi är ju också alla olika slags personer som då främst möts i vår gemensamma nämnare gällande ensamheten, och det är ju också en annorlunda väg in i gemenskap vilket också talar för att kunna känna på och testa konceptet lite i taget, och i bästa fall tror jag att det kan bli väldigt betydelsefullt för oss! Det är ju också alltid en risk att vara ett stöd för andra när man själv är i behov av stöd, vilket även det är en faktor som kan försvåra den slags gemenskap vi skulle vilja skapa. Men om vi helt enkelt testar på konceptet och märker att det av någon anledning inte är något som vi vill fortsätta med, så kan vi ju bara gå tillbaka till detta forum och i bästa fall inte ens veta vilka de andra är. Har vi gått långsamt fram med att röja våra identiteter och livsdetaljer så står inte lika mycket på spel.
Grooming beskrevs ju från MINDs sida som en risk då anonymiteten bryts. För egen del är jag inte personligen så orolig över detta, då jag dels själv är i vuxen ålder och också tänker att vi ju skulle kunna försöka hålla gemenskapen på en nivå av att inte avslöja våra efternamn eller exakt var vi bor, i alla fall så länge vi känner för det. Om vi märker att tilliten byggs upp mer och mer, kanske ett sådant förhållningssätt kan förändras, men jag tänker att vi nog skulle kunna få ut en hel del av det vi är i behov av utan att avslöja sådant ganska länge. Jag vet inte vad ni andra känner och tänker kring det jag skriver, så reagera gärna!
Jag tänker också att vi säkert kommer vilja bolla med varandra mer om hur vi tänker oss att en sådan “samtalsgrupp” skulle gå till, men vi skulle ju helt enkelt bara kunna börja någonstans och se var det leder. Allt ifrån en onlineträff till många (och kanske senare ännu djupare gemenskap), men så nöjer vi oss med att nu endast göra ett första trevande försök, och skulle vi vilja stanna där och nöja oss med det, så är det liksom helt OK tänker jag. Då har vi alla fall försökt!
Om ni skulle samtycka med mina förslag om att vi kan gå långsamt (men ändå liksom effektivt) fram samt kring viljan att respektera MINDs regler om att på detta forum inte göra försök som innebär att anonymiteten kan röjas, så skulle vi nu kunna flytta över denna konversation till ett annat chattforum där man kan vara anonym, där vi sedan skulle kunna planera en mer exakt tid som vore lämplig för t.ex. ett zoom möte där man fick välja att vara så anonym som man vill (chatta / videochatta utan ljud / videochatta utan bild / videochatta med bild och ljud).
I så fall undrar jag om någon vet en chattsida där man kan vara anonym och skulle kunna bjuda in till en sådan grupp? Flashback? Google drive? Jag kan inte den delen så bra men någon annan kanske kan?
Som sagt är ju allt detta förslag och bara tankar för att få bollen att rulla lite mer, så säg gärna vad ni tycker!
Och MIND, jag vet inte om ni tycker att även resonemanget i detta inlägg är att gå för långt enligt ert forums förhållningssätt? I så fall får ni gärna uttrycka detta för min ambition är verkligen att respektera er i så stor grad jag har möjlighet!
MVH Yellow Tabadu
Hej Finaste Hanna❤️ Tack för alla de fina orden, du hjälper mig redan att orka kämpa lite till….hoppas jag kan hjälpa dig med❤️ Jag kan prata med min mamma ibland men hon blir så orolig och idag slutar jag 9:an så jag kommer behöva lämna skolpsykologen…..idag är den sista gången jag kommer träffa honom. Jag vågar inte tyvärr, det tog mig så otroligt mycket mod att ens gå till skolpsykologen så jag kommer inte våga. Nej jag blir bara stressad av att tänka på det….vad har jag för utväg nu? Självmord? Nej den tanken lärde jag mig att lämna för ett tag sen….men ändå så kommer den tanken tillbaka till mig så många gånger. Jag vill också vara din vän❤️ Ta hand om dig❤️ Du är jättebra person, tack för att du vill kämpa med mig❤️ Varm vänskapskärlek tillbaka till dig❤️ Du är också en otroligt värdefull gåva till den här världen❤️
Hej finaste och värdefulla Alex! ❤️❤️❤️
Jag tänkte mycket på dig igår natt och hoppades att du kunde somna och sova. Hur har du haft det idag och hur har du det just nu? Jag undrar också hur det känns att ha sommarlov – vad känner du och tänker du? Jag finns här för dig och lyssnar och vill kämpa för dig! ❤️☀️☀️☀️
Jag förstår helt vad du känner om förslaget jag skrev! Jag har också känt liknande av det du känner, att man inte vågar och att det inte kommer finnas någon bra person som kan hjälpa en eller att man kommer bli sårad eller tvingad till något. Är det så du känner med? Du kan i alla fall känna dig helt trygg med att jag inte kommer tvinga dig till något, jag vill bara stötta dig och stärka dig och inspirera dig! 😃
Ledsen om jag var för ”på” – ledsen att jag gick för hårt fram och fick dig att bli nervös! ❤️ Det berodde helt enkelt på min oro för dig och min önskan att ordna din situation och se till att du inte är ensam, men jag gick före dig… Det var dumt!
Jag är glad att du kunnat tala med din mamma, men förstår att du känner att du inte vill tynga henne och göra henne orolig. Jag kan inte låta bli att försöka tänka ut praktiska saker som kanske skulle kunna hjälpa dig, men det är ju bara du som vet om det kommer funka eller inte… Och känn dig helt fri att svara på detta, bara skulle vilja ställa frågan om du tror att hon kanske skulle kunna be om samtalshjälp för egen del att kunna hantera sin oro? Så skulle du kunna prata med henne som stödperson och så har hon en egen stödperson? I min stad finns det grupper där man kan ses och prata om sina självmordstankar och det finns också anhörigstöd med grupper för familjerna runt personen. Kanske finns det något sånt i din stad med?
Eller – om du är orolig för vilka slags samtalspersoner det finns där ute och du blir nervös av att behöva ”testa dem”… Tror du att din mamma skulle kunna hjälpa dig med det? Om du sa att du vill ha en samtalsperson typ psykolog att prata med, men att du är nervös… Så kanske hon skulle kunna leta åt dig och ”testa” dem åt dig genom att gå dit själv först, eller att hon ringer dem och pratar en stund med dem på högtalartelefon så att du bara kan höra deras röster och få en bild av deras personligheter och hur de tänker. Eller om hon ber dem spela in ett litet filmklipp på sig själva och vad de kan hjälpa till med?
Vill liksom bara inte att du ska behöva vara såhär ensam och det känns riskabelt så det är därför jag inte vill lämna tanken på att kunna skaffa dig bättre hjälp 😊❤️❤️❤️ Vet hur fruktansvärt ensamt det kan vara och vill inte att du ska ha det så. Tänker bara om jag kan hjälpa dig att få ett större skyddsnät runt dig så vill jag försöka ❤️ Känns som att det finns potential att göra din situation bättre och om jag kan få den där rädslan i dig – som ligger som ett hinder emellan dig och hjälpen – att bli lite mindre på något sätt så vill jag försöka!
Du är fin och fantastisk och värd att kämpa för! 🤗😃 Kram, Hanna ❤️❤️❤️
Jag lämnar den här tråden nu, jag kan inte hjälpa dig Purple – men Yellow Tabadu kanske kan? Till Yellow: Jag har inte en susning om vem du är, men tack för alla fina ord. Jag kanske startar en ny tråd här någon gång – vi får se. Men håll din anda uppe, jag vet att du kommer att nå fram till någon och hjälpa någon.
Hej igen Teal Qybygy,
och förlåt för det dröjande svaret! Jag kämpar mycket till vardags och kraften räcker då inte till så mycket som man skulle önska. 😔 Men jag har läst allt som du skriver och jag känner med dig i alla dina problem med såväl idiotin på ditt mentalt slitiga jobb med alla usla människor och beteenden.
Tack för att jag fick ta del av ditt liv i dessa inlägg och lycka till framöver! Om jag får skriva en sista tanke kring vårt möte, så tänker jag att min optimism och mina försök att muntra upp dig kanske inte hjälpt dig utan blivit betungande… Helt förståeligt i så fall! Det kan ju liksom bli en extra börda att bära, att man förväntas bli glad, särskilt när man inte kan det. Det kanske kan bli en börda att den andre personen inte går med ner i ens cynism utan själv försöker hålla sig uppe genom positiva tankar. Att man då kanske känner en skuld till personen för att man inte känner sig hjälpt, och att det då blir ännu tyngre? Jag vet inte. Jag tycker om att lära mig om sådant och om möjligt bli en bättre hjälpare, men känn dig helt fri att svara eller inte, och jag tar inte illa upp i något fall!
Kanske är det helt enkelt i så fall andra slags personer som kan hjälpa dig, människor med andra sätt och redskap än de jag har tillgång till! Jag önskar att du skulle få god hjälp, sådan som hjälper just dig – om det så vore en supercynisk vän – för jag känner att du förtjänar hjälp och må bättre. Samtidigt kan det bästa också kanske vara i ens mörka situation att man på något sätt får vila där. Ungefär som det rum jag bor i just nu och där jag inte vill dra upp persiennen, utan när jag kommer tillbaka till rummet – som är mitt hem, det som representerar mig som person och hur jag mår – så behöver det vara mörkt där. Jag mår helt enkelt bäst om det inte blir ljust i det rummet för då representerar det inte mig längre. Och din cynism och självbild m.m. kanske är som det där rummet. Det kanske måste få vara mörkt där och inte att någon försöker tända, utan de egenskaperna representerar hur det ser ut på insidan i vad man varit med om och vad man bearbetar.
Känn dig helt fri att svara på detta. Låt bara inte tankarna övertyga dig om att det inte är någon idé för dig och att du inte går att bli hjälpt även fast folk försöker. Det stämmer inte. Du verkar ha en förmåga att cope:a till viss del, i det att du har överlevt så länge trots allt du varit med om. Jag beundrar förmågan att ha kunnat ta dig framåt hittills och önskar dig lycka till med allt. Jag känner mig inte besviken på dig alls över att du inte känner att samtalet hjälper dig, utan önskar bara att du fick den hjälp som just du behöver.
Tack för dina fina ord dock! ☀️ De gjorde mig glad.
Tänker samtidigt på dig i det du går igenom och kommer fortsätta tänka på dig i ditt kämpande. Ja skriv du snälla en ny tråd eller ta upp denna om du behöver mer hjälp. Det finns samtalshjälp för just sådana som dig, folk som är redo att lyssna och sitta med dig i mörkret utan att försöka tända lampan ❤️
Med vänlig önskan, Yellow
Hej Alex ❤️ Jag förstår att det känns fruktansvärt tungt just nu… Du är otrolig som kämpar på när du också är så ensam! Vet du, jag är verkligen här för dig och vill kämpa för dig! ❤️❤️❤️ Jag skulle också vilja lyssna på dig och du kan höra av dig till mig när du vill, jag vet inte om jag kommer räcker till, så jag skulle så gärna vilja hjälpa dig att få någon mer att prata med som också kan stötta dig, för jag vet själv hur otroligt mycket kraft man får av att prata med någon ❤️
Känner du dig helt ensam utan att kunna prata med någon? Nu vet jag ju inte riktigt hur ditt liv ser ut och det verkar också som att du har försökt kämpa för att ha någon att prata med men att dina vänner ju sviker 😔
Har du något emot att jag frågar dig om hur ditt liv ser ut, liksom för att kunna hjälpa dig hitta någon mer att prata med? ❤️😊 I så fall skulle jag vilja fråga om det finns någon i ditt liv som du tycker om och som bryr sig om dig, men som du inte vågat öppna dig för ännu men kanske skulle kunna vara där för dig? Kanske någon i din familj eller släkt? Har du kanske fortfarande skolpsykologen kvar ett tag till? Vad känner du inför att kanske gå till en psykolog inom vården? Finns det några hinder för det? Jag tänker på dig och bryr mig om dig jättemycket i din situation just nu och vet också hur det var för mig när jag var som mest isolerad och jag vill kämpa för dig och för att bryta din ensamhet och ta dig ut ❤️❤️❤️
Tror du till exempel att du skulle orka ringa ett samtal imorgon till vårdcentralen där du bor och säga som det är att du skulle behöva någon att prata med? Eller hur känner du inför den tanken? Du kan jättegärna skriva till mig innan och efter samtalet om du vill, så ska jag peppa och uppmuntra dig! Du är värd att må så otroligt mycket bättre och du ska veta att det finns oerhört många människor där ute som skulle vilja vara din vän och som är lika ensamma som du. Och JAG är en av dem som vill vara din vän ❤️
Tack för att du skriver så fina saker tillbaka till mig. Du ska veta att det betyder oerhört mycket! Du är en helt otrolig person och allt som en vän ska vara – uppmuntrande och underbar och det känns faktiskt som en stor ära för mig att lära känna dig 😃 Jag vill kämpa tillsammans med dig, min nya vän 😃🤗🧸❤️
Varm vänskapskärlek till dig just nu, du otroligt värdefulla gåva till denna värld 😃
Jag har en sån ångest just nu, kan inte ens sova….vet inte vad jag ska göra, känner mig värdelös…
Om du vill så kan du ta din hand och klappa din kind från mig, och ta dina armar och krama dig själv från mig ❤️ Jag tänker på dig nu när du inte kan sova, känner dig värdelös och kanske har ångest… Du är inte värdelös, du är oerhört dyrbar och underbar bara för att du är du! Och jag märker att du är en så omtänksam och fin person som bryr dig om andra fastän du själv har det så svårt! Wow, sånna personer som du är bara totalt fantastiska! Vet inte om du vill prata om det men varför tror du att du känner dig värdelös just nu? ❤️❤️❤️ Kram från din onlinevän som för övrigt heter Hanna ☺️
Hej finaste du❤️ Tack för dina fina ord, det är inte bara det…min bästa vän har inte tid för mig och mina andra vänner retar mig….allt gör så ont. Bägaren har redan runnit över för länge sen men jag valde med hjälp av min bästa vän att fortsätta kriga och vara den krigaren hon vill att jag ska vara men sen så hade hon bara inte tid för mig…det blev för jobbigt att kämpa ensam. Kan inte sova pågrund av ångesten just nu….brukade skära mig själv men idag är jag mer än 1 månad fri från det❤️ Vill gärna skriva med dig❤️ Jag älskar dig med ändå om jag inte känner dig ännu❤️ Jag kan berätta att jag är 16 år…om du inte har läst det tidigare i chatten och att jag kallas för Alex…Alex är bara ett smeknamn dock men jag gillar det😊 många kramar❤️
Hej ”Alex”! ❤️
Tack för att du finns och för att du skrev så fina ord till mig förra gången! Ledsen att du inte fick svar förrän nu! Jag önskar att jag kunde orka skriva oftare här… är bara i en så pressad livssituation med så mycket på mina axlar just nu. Men du ska veta att jag verkligen blev superglad för dina fina ord och att det gav mig stor kraft att veta att någon bryr sig om mig med 😊 Jag bryr mig om dig och tänker på dig och har tänkt på det du skrev flera gånger att din bästa kompis fick dig att orka kriga men att du är väldigt ensam nu… Är det det som du känner ikväll också när du har ångest? Jag tänker på dig just nu och du är inte själv för jag är med dig i mina tankar och jag bryr mig om dig ❤️❤️❤️ Hur känner du nu?
Det är mycket upp och ner nu. Ena timmen kan vara hyfsad, nästa mår jag dåligt. Väldigt konstigt.
Jag tänker på dig och känner med dig 💖💖💖🧸🧸🧸😔
Ah, tänker nu att jag kanske är för ”på” om du inte kanske känner dig hjälpt av mina försök att se dig själv på ett ljusare sätt… Inte meningen att pressa min bild på dig, vi behöver inte prata om det mer om du inte vill. Skriv om vad du vill och jag vill göra mitt bästa att lyssna och stötta, som bara en medmänniska.
Åh, då förstår jag! Inser att du helt enkelt känner att du inte kan lita på någon och då är det ju klart att jag blir en av alla i mängden av alla opålitliga så klart! Har full respekt för det och det var dumt att jag försökte ”ta ut pengar” från ett förtroendekonto som inte hunnits byggas upp! Ledsen för det… det är lättare att utgå från att man vet hur andra är än att ta reda på det och det är inte rätt. Samma sak gällande vem du är. Du har rätt i att jag inte känner dig och jag vill verkligen inte säga något som gör att du tar illa upp och jag vill kunna stå med dig på bästa sätt och kunna hjälpa dig på något sätt för jag blir ledsen och nedstämd när jag läser vad du varit med om.
Blir även riktigt upprörd på att folk har använt det du sagt emot dig. Kan då tänka mig att det är stora mängder av skit som du har varit med om, och med idioter till människor som du blivit omgiven av. Jag tror att jag själv kanske varit ganska lycklig lottad som aldrig pratat med någon med så extremt märkliga tankar som till exempel den kaukasiska kvinnan du beskrev från ditt arbete… helt sjukt alltså, var är världen på väg, helt upp och ner hur vissa folk tänker?!! Vilken idioti.
Vill göra mig av med mina förutfattade tankar om dig som inte stämmer. Samtidigt märker jag att vi nog definierar vissa egenskaper på olika sätt. Jag har inte märkt att du är otrevlig hittills alls – inte utifrån min definition av ordet. Cynism, pessimism och sarkasm anser jag bara vara konkreta resultat av vad du varit med om. Hur ska man kunna förvänta sig något annat än att ges en negativ världsbild när det som ”stoppats in” i ens liv varit så negativt? Visst, de flesta anser nog att trevlighet innefattar motsatsen till de orden. Men jag definierar trevlighet och otrevlighet som det som finns kvar när man subtraherat det i någons liv som den inte valt själv. När man tar bort det i ditt liv så ser jag inte att du är elak eller otrevlig, bedömt utifrån hur du verkar hittills. Du plockar inte fram elakheter för att skada andra för din egen glädjes skull eller startar drama. Tvärtom verkar du vara vältalig och ägna tid åt att göra dig och ditt liv förstått, du förklarar för att vi ska kunna mötas i var sanningen ligger och du verkar ha ägnat mycket tid åt att på ett sant sätt reflektera över din situation och vad du varit med om. Sånt gör att jag får respekt för människor. Och även om de människor som inte passar in i min definition av trevlig, försöker jag göra mitt bästa för att möta och om möjligt se om det går att hjälpa personen att komma ur det där lite grann… Men jag respekterar bara inte sådana människor lika mycket som dem som är respektfulla helt enkelt…
Intelligent är också definierbart så klart. Min bedömning av dig som intelligent ligger dels utifrån din vältalighet och din förmåga att sant och djupt reflektera över din tillvaro. Många människor kör bara på med minsta möjliga reflektion eller eftertanke. Du tänker efter och skiljer mellan tankarna, sorterar och analyserar och det på en hög nivå jämfört med många. Det du skriver innehåller heller varken med stavfel eller ytlighet och du har hittills även använt två olika svåra uttryck som jag knappt vet vad de betyder samt refererat Nietszche (och stavat hans namn rätt?!), vilket talar på att du även är allmänbildad. Det är alla som skulle kunna uttrycka sådana saker, trots att du gör det av motivet att upprätthålla din anonymitet. Så ser jag på det, men kom gärna med motargument – om det stämmer så håller det så klart för prövning.
Enligt min definition av att vara ett fullgott exemplar av människosläktet (jag har nog inte Nietszche som läromästare), så räknar jag faktiskt varken in IQ nivå eller en brist på cynism och sarkasm i sitt liv. Det som i min åsiktsvärld gör att en människa nått en hög grad av fulländning är att den vill hålla kärlek och respekt högt, vill ta ansvar och förbättra för andra som är värda det. Och i det verkar du också passa in från vad jag kan se. Sen vet jag inte om du håller med om mina definitioner eller så, men det är i alla fall så jag själv ser på det…
———– Det var fina ord du kommer med, men jag kan inte ta åt mig. Och det handlar inte om dig, det handlar om mig. Det har väl hänt att folk har sagt att jag ser bra ut eller är snäll men det är samma sak där, jag kan inte ta beröm eller uppskattning i någon form. Det känns som lögner. Inte så att jag försöker säga till mig själv att de överdriver, det är bara så jag reagerar på det. Jag är varken stark eller imponerande, jag är snart 40 år och beter mig som en 16 åring i mycket… Patetisk är ett bättre ord för mig. Tar mig ingen stans i livet för att jag inte vill – det enda jag kan vara nöjd med är att mina barn får en betydligt bättre uppväxt och uppfostran än vad jag får. Jag kommer inte att klara av att leva med detta, det är barnen som håller min låga. Men de växer upp de med och en dag behöver de mig inte som den fostrande fadern längre, då ska de stå på egna ben och det sista halmstrået är förverkat och jag blir redundant. Där och då, när jag känner att jag är pleonastisk även för min yngsta, då är jag färdig med mitt mörker.
Hej igen och tack för ditt ärliga och öppenhjärtliga svar! Om jag skulle få förtroendet (vilket ju ofta är något man måste förtjäna) så skulle jag så gärna vilja höra mer om ditt liv, om vad du känner och ännu mer vad du gått igenom.
Jag vill främst lyssna och jag vill bara stå med dig, även fast det är svårt för mig att inte vilja uppmuntra dig med… Det jag tänker när du skriver är bara att det inte är konstigt att du inte kan ta åt dig när folk säger fina saker om dig, när så mycket tuffa och sjuka saker ju drabbat dig och elaka och egoistiska människor har gett dig en negativ självbild. Då fastnar inte det positiva eftersom det inte passar in i bilden. Jag känner bara att jag så gärna skulle vilja vara med och åtminstone få skölja bort lite av den mörka bilden som du har av dig själv, även fast jag vet att sånt tar tid och inte kommer gå helt och fullt. Men det är i alla fall en stark längtan jag känner när jag läser det du skriver. För jag tycker inte alls det är konstigt att du ”beter dig som en 16-åring” fastän du är 40. Jag kan inte se hur man ska kunna resa sig över sina omständigheter när man inte fått resurserna. Som jag ser det är det som att förvänta sig att ens lilla växtplanta ska vara 20 meter hög när den inte fått mer än några liter vatten och knappt någon sol. Om du nu inte har fått alls det mått av kärlek och trygghet som varje människa behöver för att kunna bli en välfungerande människa med optimism och framtidstro, så är inte det ditt fel utan du är tvärtom ”offer” för svåra saker och du är en kämpande krigare som hittills gått igenom otroliga lidanden. Du kan inte hjälpa att du blivit tilldelad en sämre ”hand” av spelkort än många andra, att du fått starta längre bak än dem som ligger bra till i ”racet” och är mer välfungerande. Det jag slås av, och det som ligger till grund för det jag uttrycker, är hur välformulerad och intelligent du är, artig och trevlig, ärlig, genomtänkt och dedikerad till att uppfostra dina barn. Själv har jag inte de psykiska eller fysiska resurserna att någonsin skaffa och uppfostra egna barn så att du lyckas att bli och vara pappa är bara det oerhört imponerande i mina ögon. Dessa är alla otroliga egenskaper och när man då läser om din uppväxt så blir man helt enkelt bara väldigt imponerad av din styrka och att du blivit en person med så många egenskaper som gör en individ till en respektabel och i grund och botten också fulländat exemplar av att vara en människa.
Det är så jag ser på dig, men jag vet samtidigt att det är oerhört svårt att ta till sig andras positiva syn på sig själv när man har det så mörkt som du ju har det. Förstår att det måste vara oerhört tungt eftersom du känner att du inte kommer orka leva tills du blir äldre 😔😔😔 Så finns det något mer verksamt jag kan göra för dig så vill jag göra det och önskar verkligen att du kan känna att någon bryr sig om dig.
Mvh ☀️
Tack för din varma och positiva text! På något sätt känner man sig mindre utsatt i sin situation. Ditt bidrag gör att någon mer orkar ta sig igenom det jobbiga man befinner sig i livet. För oss som känner oss ensamma är det en syor tröst i vardagen. Tack!
Åh, tack för att du skriver de orden! 🙌🏼 Det gör mig väldigt glad att de kunde hjälpa dig lite i den ensamhet du går igenom ❤️ Jag känner verkligen med dig och vet vad du känner. Sänder dig kärlek och värme just idag, och hoppas att du får en skön natts sömn när du lägger dig och en dräglig (men helst underbar!) dag när du vaknar! Tänker på dig och önskar att solen skiner på dig och in i ditt hjärta! ☺️☀️❤️
Kram! ❤️