Skapade svar

Visar 11 inlägg - 1 till 11 (av 11 totalt)
0
  • I am a complete mess I left sweden in 1970… I just came back and I dont know anyone or speak the language An ”exit bag” is definitely looking like the way to go… I have never ever been this low!

    I think there was another guy who took on the sins of the world, a guy named Jesus. He did this so that you and I do not have to.

    som svar på: borderline tankar…

    Har du några exempel? Kommer nämligen inte på något själv utifrån din kommentar. Har inga luffare ute på landet…

    Nä, har inget konkret förslag. Tanken med inlägget va väl egentligen att uppmärksamma dig på att det finns en värld utanför den egna som kan vara väldigt begränsad om man lider av psykisk ohälsa. Har du lekt med tanken att det drama som spelas upp i ditt huvud kanske bara existerar där för att du själv väljer att kalla den för verkligheten?. Är det verkligen så att omgivningen bara består av människor, åsikter och värderingar som bara är antingen goda eller onda, svarta eller vita?. Är det sant att du är den “raraste och artigaste tjejen” ena stunden och sedan “lucifer”?. Skulle du vara den enda personen i världen som inte består av en massa gråzoner och tråkiga mellanlägen?. Sanningen är att det inte finns någon sanning och att människor alltid försöker att förstå sig på sin omgivning genom att sätta stämplar på allt och alla ( inklusive sig själva), detta för att få någon form av trygghet i tillvaron. Mitt tipps till dig är att gå rakt igenom det som känns mest självklart för dig, utmana det som fått en definitiv stämpel som gott eller ont, svart eller vitt. Det man ser hos andra, det som upprör mest går oftast att spåra till något du inte tilåter dig själv att se i dig själv, något ångestskapande, skamfyllt och lika med döden. Sanningen är att dessa antaganden är falska, även hos någon du skulle kalla för frisk. Byt miljö, stäng av mobilen och känn all skuld och skam. Du kanske aldrig har tillåtit dig själv att känna, du kanske bara tillåtit dig själv att döma för att inte känna? Vem vet? Är du säker på att DU vet?

    som svar på: Ärr som aldrig läker

    God kväll här på Mind Forumet. Är Du leg. Läkare / Psykiatriker ? Eller leg. Psykolog ? * Kort analys / sammanfattning efter jag läst ditt inlägg / tråd; Gillade den INTE alls och tänker gå min egen väg, inte dina förslag / råd / tips överhuvudtaget alls… * Har hårt psyke och hoppas jag klara att leva vidare med allt jag bär på inom MIG. På återseende…

     

    Hej, jag hade bara goda intentioner med inlägget. Du verkar förnuftig och jag tror att du kan hålla med mig om att du är mer än dina känslor och att du bör sträva efter att höja dig över dina känslor. Jag förstår att detta inte är det lättaste att göra i din situation men att återkomma till att det inte är lätt är inte en lösning.

    som svar på: Bäst medicin vid GAD?

    Lidit av depression sen jag var liten.åt Sertralin i 27år tills jag la ner det plötsligt då jag gick upp 30kg o kände ingen skilland. Har gått massa KBT,känner mig inte deprimerad men har den där ångesten som dödar mig.konstant ångest över..allt o inget. Enda jag äter nu är magnesium som hjälper mig att existera lite. Men konstant trött,trots att jag gör saker.mycket promenader på det med Jag är stressad över allt,panikattack kommer när jag mår som bäst. Somnar jätte sent,trots att jag lägger mig tidigt.oro,ångest dygnet runt. Vilka är de bästa medicinerna? Jag vill ju leva ett normalt liv i huvudet. Ska till läkaren imorgon och vill veta lite innan… Fick beta blockerare förra veckan men har inte hunnit ta en. Åldrats jätte mycket bara detta året pga den ångesten som tär

     

    Sätt dig ner o gråt, feel the feelings drop the story. Du är säkert fast i något barndoms brain hack. Det bästa vore om du kunde se till att få död på ditt ego. Detta sker lämpligast i total ensamhet. Ta en semester till ett skjul utan mediciner, oavsett vad så lämna inte detta skjul. Sitt där i två veckor om det behövs, tro mig, du kommer att känna ångest som aldrig förrut men det är här du ska utmana den utan hjälpmedel. När ångesten nått sin topp finns bara gråt, sorg, ilska o healing. DO IT!

    som svar på: borderline tankar…

    Prova jobba me något där du ger till andra, är det nödvändigt att vara kvar i dina egna tankar om dig själv när det finns en hel värld i behov av stöd och kärlek? Jag menar, en luffare kommer inte att tacka nej till soppa från dig trots dina tankar om dig själv.

    som svar på: Våga

    En person som ändå måste definieras som min bästa vän presenterade mig för honom. Sa att han verkade vara ett bra exemplar av en karl. Jag sa att han var för kort, som om jag brydde mig, att 12 år äldre var för gammalt, som om jag visste nåt om åldersskillnad, och att han hade ett lite för bra jobb. Och jag sa att han var trevlig. För det var ju så det var. Han frågar saker som man inte behöver veta om man bara vill ligga. Likaså berättar han saker. Jag undrar vad han vill med mig. Vad han ska ha mig till. Och jag undrar vad jag ska ha honom till. Jag undrar vad jag ska ha honom till samtidigt som jag gråter mig till sömns över att ingen i världen verkar tycka om mig. Om jag pratar ner mig själv, så att han inte har för höga tankar om mig. Om jag inte svarar så snabbt. Om jag hela tiden är beredd på att han kommer inse att jag bara är en liten lort. Eller om jag helt enkelt säger tack men nej tack. Fastän jag egentligen vill säga ja. Men om jag säger nej först kan han iallafall inte säga nej till mig. Våga. Ut ut comfortzonen. Det är där det händer. Alltså att jag inte längre får luft. För jag vet ju att det är farligt vatten, att jag kväver mig själv i en relation och redan från start bara går och väntar på Det Oundvikliga Slutet. Affirmationer hjälper dåligt när det känns som att ett hopp från 10an ner i en bassäng tom på vatten väntar. Jag kanske inte dör, men menen kommer hindra mig från att någonsin prova någon liknade igen. Kom inte nära men lämna mig för helvete inte. Det kallas borderline men det syns inte. Mina armar är inte täckta av ärrvävnad, det är 13 år sedan jag var tvångsinlagd. Jag har jobb och ambition om ett fungerande liv, även socialt. Men det är just där det skaver och märks och gör att varje försök till relation istället blir ett trauma. Det är fortfarande och igen jag och ensamheten.

     

    Borderline betyder att du är border frisk. Gå på DBT o KBT o passa på att skita i relationer ett tag o känn efter hur det verkligen känns. Drama är beroendeframkallande, smiter du från dig själv? finns där inget själv? har du undersökt på djupet eller ska du pendla mellan drama o drama för att det känns tryggt? Vill du skada dig? Ok, gå till gymmet o skada dina muskelfiber tillfälligt när du squatar 100kg (det gör också ont)

    som svar på: När man slutat känna

    Hej på dig. Jag tror att jag känner likadant (svårt att veta, eller hur?). Det var länge sedan jag kände mig vare sig glad eller ledsen, det är mest någon form av oro som dyker upp ibland, men för det mesta är det helt stilla på insidan. Jag antar att det också finns en viss desperation över att inte vilja vara såhär för alltid, så det är väl det som driver mig just nu. Bra att du har sökt hjälp. 🙂

    Provat att byta politisk/religiös inriktning?

    Så fort man pratar om att man inte vill leva längre börjar det pratas om psykisk ohälsa, att man inte är frisk som inte vill leva. Jag vill inte leva och känner mig kränkt av att någon tvingar mig att sitta kvar på bussen till ändhållplatsen istället för att låta mig kliva av vid den hållplats jag själv valt. Livet ger mig ingenting mer och jag är nöjd. Man skall ju sluta medan man är på topp, eller hur ? Så varför skall jag tvingas leva bara för att andra vill ?

    Lev för att din existens är meningslös ändå, du KAN faktiskt bara njuta utan dåligt samvete utan skuld, allt är meningslöst, visst, men att allt är meningslöst är övertygelse, en ide, ingenting annat. Jag hävdar att om tron på att “allt är meningslöst” gäller så borde även tron på att “allt är meningslöst” innebära en TRO på något. Vilket innebär att även en TRO är meningslös vilket betyder att du har fel och att du kan slappna av. Livet är absurt bara, varför vara negativ?

    Finally, someone admits that immigration is having a negative impact. I 100% agree with you and I also have witnessed that when Swedish people starts asking for help on Twitter and facebook, that they are suddenly inundated with Middle East replies that joining their beliefs will be be an instant cure. BTW, this is not hates speech, its the reality of the consequences of what is happening and how the system begins to fail

    Sure, but… how are you doing?

    “Before you diagnose yourself with depression or low self-esteem, first make sure that you are not, in fact, just surrounding yourself with assholes.”

    som svar på: Ärr som aldrig läker

    Så länge en bara lever i känslornas (fablernas) värld så kommer allting att förbli precis som dom är. Det är dags att växa upp och ställa sig ÖVER livets trauman. Livet i sig är ett trauma, fyllt av illvilja från verkliga och overkliga håll. Jag är ledsen att behöva säga det men det kommer aldrig att dyka upp en moder eller fader som kan reparera det som varit. Det är upp till dig nu. Om ditt liv varit färgat av trauma är det högst sannolikt att det är genom dessa glasögon du tar beslut i livet. Trauma kan vara beroendeframkallande då de representerar en så stor del av dig själv. Att förlora sig själv kan vara läskigare än värsta tänkbara upplevelse från förr. Din hjärna kanske har skapat en trygg plats av det material som tillhandahållits av din barndom och resultatet kan ha blivit ett förnuft baserat på negativ respons från omgivningen, det kanske har varit det närmsta du kan koppla till någon form av trygghet. Det är dags att bryta upp och göra slut med dig själv (en läskig resa) som är ytterst nödvändig. Skit i din omgivning ett tag o sitt i total ensamhet och tystnad, känn känslan o skit i storyn, lyssna på vad du vill sörja, slå, skälla ut, kasta saker på, o lägga all skit på, lyssna på du innnan du blev du, lyssna på barnet som inte fick vara barn och bekräfta allt. Gråt, go crazy, undervärder, övervärdera dig själv under processen. Viktigast av allt är att du är ärlig mot dig själv.

Visar 11 inlägg - 1 till 11 (av 11 totalt)
0