Här får jag ingen hjälp om han inte själv vill, han är ju vuxen 🙁 har fått råd att ringa 112 om det blir riktigt illa så får de tvångs ta honom men ska jag behöva vänta tills dess !? Har även sagt att jag ska köra han till psyket så han får hjälp , då blir han vansinnig och tycker jag hotar honom!
Han har ingen diagnos , uppväxten har varit rätt stökig men inget som krävde utredning enligt skolan.
Hade bokat en del möten med vården men då ville han aldrig gå och skötte sig plötsligt ett tag, ångrar mig såå himla mycket att jag inte stod på mig och tvingande till en utredning, känns som allt hade varit lättare om han fick en diagnos.
Han ljuger jämt, lånar pengar av folk och lämnar inte tillbaka eftersom han inte har några. Han får 0 kr i månaden. Sagt miljoner gånger att du kan få aktivitetsersättning men då måste han anstränga sig vilket han inte vill!!!!
Jo men vi pratar ibland , ofta om självmord. Men slutar alltid med bråk och missförstånd. Jag är så arg på honom och besviken , avskyr mina känslor.
Att han ljuger jämt gör så ont eftersom det är det värsta jag vet, försökt fostra han bättre.
Hans yngre syskon är inte alls såna men jag ska inte jämföra..
Jag pratar inte med någon om detta eftersom jag skäms så mycket , känner mig misslyckad!
Alla i min omgivning har skötsamma unga vuxna och de har jobb, körkort Mm.
Önska någon kunde hjälpa mig, på riktigt. Hämta honom , hjälpa honom, byta miljö. Jag orkar inte längre!
