[Blue Modolu]

Tack för ditt stöd, ja det ska jag nog.

[Blue Modolu]

Hej gurllll, denhär killen låter som en osäker jävel. Att han säger att du betyder mycket för honom men inte visar det i handlingar betyder absolut ingenting men däremot så märks det att du tycker om honom väldigt mycket vilket är fint, du verkar va en person som inte ger upp men ibland måste man släppa taget. Eller om det verkligen inte är ett alternativ så tycker jag att du borde säga till honom att du känner dig förvirrad när han säger en sak som verkar genuint men inte visar det i handlingar. Sen säg även vad du inte tycker om och vad du skulle vilje att han besvarar eller ändrar på.
ex.
”Om du nu tycker att sex är så viktigt, porr är så viktigt eller något sådant så tycker ja du ska låta mig vara. Jag blir förvirrad när du säger en fin sak men gör en ful handling, att du pratar om en person som har gått bort till mig och berättar att” de skulle va bättre om hon va här”. Ändra på dessa saker om du nu tycker om mig jättemycket för jag är trött att leva i förvirring”

du är stark och tro mig att lämna detta förhållande kommer inte va värre än att stanna kvar.

[Blue Modolu]

Jag med och de är helt sjukt hur samhället är uppbyggt på ett sådant korrupt och stört sätt!

Tycker att vi kvinnor har för mycket ansvar i dagens samhälle och vi får även mycket kritik. Önska bara att människor kunde se oss som ödmjuka, omtänksfulla, ansvarsfulla och starka att vi väljer och genomföra en abort. Det är tufft men beslutet gör man inte för att man e självisk utan för att man tänker på barnet, eller tjah snarare fostret.
om man hade tagit ett barn till världen och kanske är väldigt ung så hade man också fått kritik ellerhur? så vad är rätt och vad är fel ?

[Blue Modolu]

Mamma kom upp t rummet ja låtsades inte höra att hon banka på dörren o försökte öppna. Sen lät de nästan som att dörren skulle gå sönder så ja pppna o sa att ja hade musik o sov. Hon skrek och jag skrek berättade om han och hon sa är han en bra kille eller utnyttjar han dig för o ligga? Hur länge har ni pratat? Vem är han osv. Svarade på de mesta. Skrek o sa att ja inte ska ljuga osv de blev kaos men hon verkade jätte arg först men sen när ja berätta blev hon lugn. Vet inte om hon kommer låta mig träffa han men hon verkade inte va helt emot de. Hon tog bort mitt täcke kudde tog ut mina hörlurar och lyfte min madrass och kollade om ja hade något gömt som ex snus eller droger men d hade jag inte. De va lite jobbigt men ja förstår henne. Men en sak ljög ja om o de va att han vet om min ålder men den lögnen tycker ja att jag bör låta bli o erkänna

[Blue Modolu]

Dethär är bara en av tusen saker som händer i mitt liv och om han skulle få reda på min ålder hade han nog lämnat mig. Min familj vet inte att jag haft relationer heller vilket också är jobbigt. Utan han vet jag inte vart jag ska ta vägen, de låter så sjukt men han gör mig hel. De värsta som skulle kunna hända nu är

1. mina vänner aldrig pratar me mig igen eftersom att deras kompis (jag) ljuger o säger att hon e me dom när hon egentligen är med sin kille. Deras familj kommer tänka va är det här för kompis?

2. Ja berättar sanningen för familjen och de kommer inte acceptera det och inte låta mig gå ut, kanske till o me stänga av internet eller ta min mobil.

3. Att mamma aldrig kommer förlåta mig ( har bett om ursäkt på meddelanden och låst in mig i mitt rum vågar inte gå o prata om de än)

4. Att ja berättar min ålder för han o han aldrig pratar me mig igen

5. Vill inte heller få återfall vilket kan hända om han lämnar mig, är ganska svag som person och tar oftast de lättaste utvägarna :(.

[Blue Modolu]

Min pappa vet inte om aborten men det gör mamma, hon vet inte så mkt mer än att ja gjort abort men ja tror hon förstår att ja träffar nån men är så rädd att vår relation ska förstöras om ja berättar för dom. Pratar ofta me min syster och min kompis  men de är frf svårt och jobbigt eftersom att dom inte förstår hur ja känner och hur han är, hur jag känner honom. De så skönt o prata me nån man inte känner för de har inga fördomar eller sådant eftersom att de inte känner dig och bara utgår ifrån de man berättar.

vill verkligen berätta men de kommer bara säga nej du är för ung, du ska fokusera på skolan, du behöver ingen kille eller nått sånt, att vi är kurder gör hela saken värre också. Så mycket som jag fokuserar på skolan nu har jag aldrig gjort förr och han är en av orsakerna till varför, varför ja orkar me ca 5 prov i veckan, varför jag har slutat bry mig om va andra tycker om mig, börjat må bra i mig själv o bli en bättre människa, va tålmodig och inte bli lika arg som ja kunde bli förr, tjah du fattar nog va jag försöker komma fram till. Jag önska jag bara kunde våga berätta och att de skulle acceptera det. Allt hade vart så bra…

dessutom vet han inte hur gammal ja är egentligen han tror jag är 02(20) år vilket är en till lögn. Jag är ganska mogen av mig och ser mycket äldre ut och därför dras jag tyvärr till äldre. Så om ja hade berättat för mamma tror jag de första hon hade sagt är ”vet han din ålder?, kommer berätta det till honom annars.” Vill va ärlig men vill inte förlora på att ja är ärlig och därmed bli ledsen o sårad.

 

[Blue Modolu]

Hej fina du, känner inte dig men jag känner igen mig så mycket i dig så blir så ledsen för din skull. Men en sak som brukar hjälpa mig är att tänka, jag har klarat mig ända tills nu så klarar jag fan va som helst. Man får bli arg de bara mänskligt och om du känner att du behöver lära dig o få bättre tålamod osv tycker ja du borde gö en sak.

:gå till den person som gör dig arg, gör de som gör dig arg (möt det du blir arg på). Och försök o tänka på nått annat, kolla hur länge du kan hålla dig lugn o ha tålamod och räkna gärna. Och när du kommer till den punkten att du bara vill skrika eller slå nått så går du där ifrån, om du e hemma skrik i en kudde ha den högsta musik du kan ha o bara skrik.