När KBT är det enda som erbjuds vid depression – att fortsätta må dåligt?

[Yellow Viveqy]

Tack Pink Nohuhe för tips och medkänsla. Jag har tittat lite på fonder och funderat på det men då terapi kostar närmare en tusenlapp per gång känns det nästintill omöjligt att få ihop så mycket pengar så att det går att bekosta en längre terapi som jag behöver, kanske runt ett år eller liknande. Det brukar ju även vara så att fonderna kräver att man har någon som styrker detta, t ex en befintlig kurator eller liknande och det har inte jag. Inte för att vara negativ kring ditt förslag men just att “få pengar” till terapi tror jag är svårt om man inte har någon som kan intyga ett medicinskt tillstånd, det är kanske annat om man söker t ex 1000 kr till vinterkläder eller liknande. Har du någon gång sökt fondpengar för vård?

 

Anonym skrev:

Usch, vad jobbigt! Jag lider verkligen med dig. Har du provat att söka pengar ur fonder för att kunna bekosta privat terapi? Jag tror att det finns en del sådana fonder. Om du inte ännu har provat, så är ett tips att söka på Global Grant. Det är en databas över massor med fonder. Med hjälp av bibliotekskort brukar det gå att söka gratis hemifrån. Jag skulle tro att de flesta bibliotek erbjuder denna tjänst. Även länsstyrelsen har en databas över fonder.

Yellow Viveqy skrev:

Tack Pink Nohuhe för tips och medkänsla. Jag har tittat lite på fonder och funderat på det men då terapi kostar närmare en tusenlapp per gång känns det nästintill omöjligt att få ihop så mycket pengar så att det går att bekosta en längre terapi som jag behöver, kanske runt ett år eller liknande. Det brukar ju även vara så att fonderna kräver att man har någon som styrker detta, t ex en befintlig kurator eller liknande och det har inte jag. Inte för att vara negativ kring ditt förslag men just att ”få pengar” till terapi tror jag är svårt om man inte har någon som kan intyga ett medicinskt tillstånd, det är kanske annat om man söker t ex 1000 kr till vinterkläder eller liknande. Har du någon gång sökt fondpengar för vård?

Skulle du kunna gå till en privat terapeut en gång och förklara situationen? Om den terapeuten då bedömer att du behöver en långvarig terapi så kanske hen kan skriva ett intyg som du kan skicka till fonderna? Jag tror att första besöket är gratis hos vissa privata terapeuter. Alternativt att du får någon inom den offentliga vården att intyga att de inte kan erbjuda dig det du behöver…?

Jag tror också att det finns en risk att det kan vara svårt att få ihop till ett års terapi från en och samma fond, i och med att det rör sig om mycket pengar, så sök flera fonder. Jag har aldrig sökt fondmedel till vård, så jag kan tyvärr inte med säkerhet säga hur det fungerar.

Hej, helt ny här så inte insatt i hur det funkar men skriver ändå.

Varit en höst som vänt ut och in på mig, både i kropp och knopp. Har varit en del olika händelser och jag är väldigt duktig på att “bita ihop och köra på”. Har ett bagage sen uppväxten. Något jag egentligen aldrig tagit itu med på et äkta sätt. Började för några månader gå i samtal hos en KBT terapeut. Nja..skeptisk. Det nådde inte fram till mig. Jag gillar struktur i det mesta. Men i detta kunde jag inte alls ta det till mig. Av olika anledningar “kraschade” jag en del tidigare i höst. Helt slut. Då ändrade dessa samtal karaktär och vi gick djupare, mycket bättre, det kändes som att personen såg mig! Jag kunde ta allt till mig. Sen dess har vi jobbat väldigt blandat men minst med KBT. NU är jag redo att börja jobba mer så igen. Dock håller jag på att gå i bitar för nu är det bara något tillfälle kvar sen byter den personen arbetsplats! Tårarna forsar och förstår inte hur det ska gå till, den personen och samtalen har blivit min livlina och den enda tryggheten i tillvaron. Så ledsen.

Men ville säga att jag tror ofta man först måste dyka djupare, senare mer KBT, struktur, läxor, förändra tankesätt..

Yellow Viveqy skrev:

Det har inte gått bra, när jag väl kom till mottagningen och fick träffa den nya terapeuten var det enbart stödsamtal som de erbjuder. Trots att det i remissen från min tidigare mottagning samt i internremiss inom den nya mottagningen tydligt framgått att det är terapi jag söker har de ändå skickat mig till en affektiv mottagning där de alltså bara ger stödsamtal, ca 10 ggr. Jag var dessutom med om att den terapeut jag fick scannade in ett diagnosdokument i journalerna utan min vetskap eller samtycke. Jag delade diagnosdokumentet med henne i förtroende för att hon menade att vi kunde tittat på diagnosen tillsammans men hon nämnde aldrig att hon tänkte scanna in den i journalen. Diagnosdokumentet hade jag spärrat i mina journaler sen innan och tog med en papperskopia till henne att titta på. Det och flera andra saker gjorde att jag efter två gånger avslutade med den här terapeuten så nu står jag utan terapeut igen. Jag har bett om en annan då det enligt enhetschefen ska finnas fem stycken med en psykodynamisk inriktning men problemet med att de bara ger ett fåtal samtal kvarstår. Så jag anser att man inte bör uppmana personer att söka vård eller att vården finns, menar nu inte dig utan mer allmänt.

Fy, vad jobbigt! Jag blir uppriktigt ledsen för din skull.

Har du funderat på att söka fondmedel för att kunna bekosta privat terapi? Jag vet inte hur många sådana fonder det finns, men när jag själv sökt fondmedel, för helt andra saker, så har jag sett en och annan sådan fond. Dessvärre minns jag inte vad fonderna hette, men om du googlar så kanske du hittar något. Annars finns Global Grant, som är en databas med en massa olika fonder. Du kan söka gratis hemifrån om du loggar in med ditt bibliotekskort. Jag tror att de allra flesta bibliotek erbjuder den här tjänsten. http://www.globalgrant.com

Även länsstyrelserna har en databas med fonder. http://web05.lansstyrelsen.se/stift/StiftWeb/SSearch.aspx