Hem > Forum > Hopplöshet > Allt är hopplöst, jag ger upp!

Allt är hopplöst, jag ger upp!

Visar 3 inlägg - 253 till 255 (av 255 totalt)
254
  • Trådstartaren

    Jag skrev ut mig i onsdags (läkarna sa inte emot) efter två misslyckade medicinändringar. Tre veckor var jag inlagd och när jag kom ut var allt exakt som det var när jag kom in.

    En skillnad har tillkommit, för i fredags avslog Kammarrätten min överklagan gällande halvtid sjukersättning. Försäkringskassan vann och jag är åter i ett svart hål och vill ingenting längre. Tanken är att jag ska börja jobba 25% imorgon och jag var helt inställd på det tills domen kom. Nu känns allt bara omöjligt och fullständigt hopplöst. Jag orkar inte ta det ett varv till, jag skulle förmodligen vara chanslös ändå och jag kan inte fortsätta leva i mitt ekonomiska limbo. Än en gång vill jag bara dö.

    Jag förstår dig…oron för ekonomin tar knäcken på mig med. Jag har Så svårt att få sjukersättning trots att jag är oförmögen att ens ta mig till ngt arbete. Jag kan knappt göra två resor i veckan, och min utmattning skrämmer mig, för den blir bara värre, nya krämpor tillkommer. Jag får tillfälliga sjukskrivningar, men det håller inte i längden. Vet att Jag inte kan komma tillbaka till arbete. Finns inget jag klarar att göra, ingen vill ha mig heller . Men vet inte hur man avslutar allt. Tänker ofta på det. Har en anhörig. Men om vi gör slut och det går ett tag är det fritt fram. Särskilt om han hittar en ny tjej o glömmer mig.Men vågar inte misslyckas och bli handikappad/fångad i min kropp. Då lever jag hellre så här..ingen utväg.

    Avatar

    Jag skrev ut mig i onsdags (läkarna sa inte emot) efter två misslyckade medicinändringar. Tre veckor var jag inlagd och när jag kom ut var allt exakt som det var när jag kom in. En skillnad har tillkommit, för i fredags avslog Kammarrätten min överklagan gällande halvtid sjukersättning. Försäkringskassan vann och jag är åter i ett svart hål och vill ingenting längre. Tanken är att jag ska börja jobba 25% imorgon och jag var helt inställd på det tills domen kom. Nu känns allt bara omöjligt och fullständigt hopplöst. Jag orkar inte ta det ett varv till, jag skulle förmodligen vara chanslös ändå och jag kan inte fortsätta leva i mitt ekonomiska limbo. Än en gång vill jag bara dö.

    Hemskt att läsa om hur du får kämpa! Som det är, och har blivit. Att de kan med, ”myndigheterna”. Att man måste vara hyggligt frisk för att kunna vara sjuk, för att kunna stå på sig.

Visar 3 inlägg - 253 till 255 (av 255 totalt)
254

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.