[Purple Tyfiba]

Känner precis som dig, så sjukt rädd att bli lämnad själv och misstror min sambo och anklagar han passivt för att vara otrogen, jag vet innerst inne att det är mig han älskar och att han är rak och ärlig och skulle säga till mig om han tycker vi ska gå isär,

dock tvivlar jag när jag sett han googla rätt på adresser och sen när jag frågar han så vet han inte vilka som är, så min svartsjuka är nog inte helt obefogat. Dock tror jag inte att han gjort något med någon, och det gör mig rädd att bli lämnad rätt som det är! Utan att jag skulle fatta vad som hände

[Purple Tyfiba]

Tankarna går åt att följa efter

[Purple Tyfiba]

Red Simyna skrev:

Fina du <3 Förstår att du är i ditt livs chock och att det här är enormt traumatiskt att vara igenom. Går du runt i en dimma eller känner du där – om du vill säga? <3

 

går runt i en dimma och känner sådan ångest över att jag inte kunde stoppa detta, vi pratade på tisdagen och han skulle få vara ifred tänkte jag över helgen, skulle höra av mig i början på veckan och då kom chocken att han gett upp livet, han var livrädd att bli själv och har alltid haft någon partner som funnits vid hans sida eftersom han haft panikångest sedan han var ungdom, han hade bra jobb och vänner och 2 bonusbarn, vi pratade om att när han gått klart i terapi och blivit stark nog så skulle vårat ”nångång” komma. Men nångång kommer aldrig.

[Purple Tyfiba]

Allt känns så overkligt fram tills idag när hans dödsannons kom ut i tidningen. En otroligt fin människa valde att sluta sitt liv på fel sätt. Men det var nog hans enda utväg enlig sig själv då han var rädd för att vara själv.

han ringde mig 1 vecka innan självmordet och jag fick en kall känsla i kroppen när han sa dom sista orden till mig.
känner mig som världens sämsta människa som hade kunnat förhindra detta om jag bara sorterat tankarna efter hans samtal. jag vet att man aldrig ska tänka ”tänk om jag gjort si, tänk om jag gjort så”  det finns så många om.

just nu känns det enda alternativet att nångång får bli nu istället. Saknar hans så otroligt mycket men jag vet att han aldrig kommer tillbaka, han är för alltid borta och det är fruktansvärt tungt just nu!

[Purple Tyfiba]

Snälla! Orka kämpa! Gör det för din skull! Ta hjälp om dom vill att du läggs in! Ta en tung period men även om det känns jobbigt och hopplöst så försök!

[Purple Tyfiba]

Alla har vi ett förflutet och ni har verkligen försökt flera gånger innan att ha en relation.

Jag själv hade lämnat henne och försökt ta mig vidare i livet, varför ska du gå och må dåligt över att hon vill ha dig när hon själv behagar 🙁

Jag har vart i samma sits själv och känt mig ivägen, man blir förstörd över minsta lilla och glad över minsta vink att dom ”vill ha en”

Försökt att hitta dig själv och läka efter allt tvivel

[Purple Tyfiba]

Detta kan vara en tid för er att läka, om det vart upp och ner länge så kanske en skilsmässa är lösningen för er just nu för att kunna hitta tillbaka, han älskar dig förmodligen förfarande men han vet inte hur han ska hantera situationen och då var det enklaste att säga att ni skall skiljas

[Purple Tyfiba]

förstår din frustration och din magkänsla sa att du skulle titta in. Jag tycker du gör ett val att antingen pratar du med han och berättar vad du vet, det är orättvist gentemot hans partner om du inte säger något. Samtidigt förstår jag om du inte säger något.

men sätt dig in i både hans sits och partnerns. Skulle du vilja veta själv om din partner var otrogen bakom din rygg eller vill du gå ovetandes med vad som händer bakom din rygg ?

vad du än bestämmer dig för så gör du nog ditt egna kloka beslut utefter dina värderingar och måtto för livet