[Pink Sobyjo]

Är du 13 ska du inte försöka få tag på alkohol, snälla undvik det. Jag förlorade en kompis som började dricka vid din ålder.

Har du ingen kompis du kan prata med eller är det en jobbig familjesituation som ger dig ångest?

[Pink Sobyjo]

Känner igen mig, är själv 31 och har heller inte haft någon relation och har gett upp hoppet. Det känns som om självförtroendet och livsglädjen störtdyker varje gång man blir påmind just hur ensam man egentligen är. Ensamheten är fruktansvärt outhärdlig och extra jobbig är den runt alla hjärtans dag, nyår, jul osv.

Standardtipset “bara vara mig själv” har inte hjälp mig fram tills nu och det lär det knappast hjälpa framöver. Det är uppenbart att jag gör någonting fel och är väl medveten om att ingen söker en relation med någon som saknar erfarenhet av relationer och närhet.

[Pink Sobyjo]

Kan inte prata för andra för vi är alla olika, men efter min tid i gymnasiet var jag själv arbetslös under en lång tid. Under denna tiden isolerade mig själv från omvärlden omgiven enbart av datorspel och film/serier. Funderade många gånger på självmord.

Det jag upplevde efter gymnasiet var en plötslig chock av ansvar och krav, jag hade ingen aning om hur jag skulle anpassa mig till vuxenlivet. Har aldrig haft ett förhållande eller kompisar som kunde stötta mig och har aldrig pratat med en psykolog. Varje dag som gick ökade min frustration pga att jag inte lyckats med något, började helt enkelt hata mig själv, vilket ledde till isolering. Spel, film och serier gjorde att jag kunde glömma mina misslyckanden.

Jag tog mig ur situationen genom att söka till en utbildning som egentligen inte intresserade mig, men ledde till ett jobb. Självmordstankar och självisolering är något som jag fortfarande brottas med, men har åtminstone egen lägenhet och jobb nu.

Detta kanske inte är så roligt att läsa som en förälder i din situation. Men eftersom jag känner igen mig själv i den 20åringen så ville jag dela med mig av mina egna erfarenheter.

[Pink Sobyjo]

Likt dig har jag självmordstankar som kryper fram på kvällarna, helgerna är alltid värst. Min syster är också huvudanledningen till att jag inte agerat på det ännu.

Jag ser likheter med din och min bakgrund, därför så gör det ont i mitt hjärta att läsa att du försökt ta livet av dig. Men att du har kompisar och att ni har planer under sommaren ger mig hopp.

Vi känner inte varandra, men vill att du ska veta att vi är många här som älskar dig.