[Indigo Luriby]

Så tråkigt att höra att han inte förstår fast du försöker tala om vad du behöver. Jag känner inte honom och inte dig så väl med det låter som du borde kämna honom 🙁 så dåligt av honom att inte lyssna och visa hänsyn till dig. Jag har varit gift med en som sätter sig själv och sitt jobb före familjen. Det känns som han lämna mig för jag har varit och är i en utmattning och dessutom har jag en deprssion. Varför han lämna mig vet jag inte säker och kommer aldrig få veta. Det komm lite som en överraskning för mig när han tala om att han ville skiljas. Han är jätte hård med vv på barnen oavsett stor helger eller skollov, vilket bla innebär att det typ är tredje julafton irad han har barmen och jag sitter själv…orkar inte bråka då jag inte vinner mot honom. Genom allt detta har jag tappat glädjen med jul och livet helt. Jag vill inte fira jul överhuvudtaget, skulle gärna åka bort. Tråkigt att du inte är bjuden och jobbigt att du inte trivsmed hans föräldrar med det tyder ju också på att han inte är rätt för dig. Du är värd någon som är bättre och kan stödja och stärka dig.

 

 

 

[Indigo Luriby]

Då förstår jag, men så jobbigt för dig. Kan förstå att du/ni valt att ta en paus. Ja det är inte lätt när partnern har egna barn vv. och ett liv med dem. Men konstigt att han inte finns där för dig när du behöver stöd, jag kan ju tycka att älskar han dig och känner empati för dig borde han vilja finnas för dig och få loss tid även om han har barn vv. Ses ni inte något över jul då?

[Indigo Luriby]

Tråkigt med din partner, har ni paus av någon speciell anledning?

Jul och storhelger är extra tuffa, alla är glada och planerar, gixar och står i och jag vill bara fly och gömma mig.

Ensam….känner mig verkligen ensam, det tar hårt på psyket och det blir mycket “grubbel”.

[Indigo Luriby]

Förstår dig så väl, efter skilsmässa vill jag bara fly orkar inte fira jul. Traditioner och familj, det har liksom bara försvunnit. Det finns ingen glädje längre…vänner jo ett par sytcken men de har egna familjer och hag vill inte tränfa mig på och inte heller vara det “femte hjulet” om du förstår vad jag menar… kyrkan och de som går dit kan symbolisera “en familj” och tillsammans be för något bättre. Jag är inte troende så men men..

[Indigo Luriby]

Det är svårt att svara generellt på din fråga, du får kolla på sociala medier i den kommun du bor i. Det brukar finnas info om det på kommuns hemsida. Jag har familj men är nu skilld så jag sitter också ensam på jul (då mitt ex vägrar dela på helger/lov). Så tråkigt 🙁

[Indigo Luriby]

Anonym skrev:

Ja. Gör något extra mysigt. Vi är två, 17, 3 000 minst som känner lika. Jag fyllde 45 idag och har två barn men tänker konstant på självmord. Varje dag, timme och minut väljer jag också bort det. Det måste ätas, sovas, lekas och så vidare. Varje fredag – nu jävlar ska det mysas och bara var härligt. Lördag – ok godis. Söndag oh shit snart måndag. Hålla andan till fredag. Men vet du vad? Man kan byta liv, flytta till Fiji, öppna strandbar eller vad som, leva enkelt, leva lyckligt. Byta liv, det är FRITT. Jag vill. Tror jag. Jag hatar livet. Jag älskar det också, när jag följer mitt hjärta. Stanna kvar.

Så sant känner så med dig … livet är tungt att leva och jag kämpar vaje vecka precis som du skriver och ingen annan förstår den känslan, varför fortsätta leva???

[Indigo Luriby]

Ja livet är tufft att leva och det kommer dalar och toppar hela tiden. Det svårta är att lära sig överleva dalarna och att inte falla för djupt. Det är utmattandd att må dåligt, prova att gå en rask promenad varje dag, det låter löjligt med det är bra både för kropp och själ.  Sen tycker jag du borde prata med någon professionell om dina tankar men klmmuhåg det är bara tankar. Låt de komma och gå.

[Indigo Luriby]

Hej Blue Rynili

Jag har också svårt att ptata med mina föräldrar om hur jag mår och varför. Vet inte riktigt vad jag ska säga till dem. Jag kan känna empati för dig i det du skriver om att inte bli tagen på allvar. Jag har bara ett råd i detta läge….. “fortsätt leta” det kommer en perspn som lyssnar och vill hjälpa dig på ett sett som funkar föt dig. Ni har bara inte funnit varan än. Prova ring/besök ungdomsmottagningen och din vårdcentral båda har utbildade  kuratorer och pyskologer. Fortsätt kämpa och ta hjälp av din komips när du inte orkar själv, hon kanske kan boka tid och följa med dig om det är jobbigt stt gå iväg själv. Lycka till.

[Indigo Luriby]

Pink Nynari.

Hur mår du idag? Kan du berätta mer om hur din behandling går till?