Hem > Forum > Livet kan skava > Saknar en stadig identitet

Saknar en stadig identitet

Visar 8 inlägg - 13 till 20 (av 20 totalt)
19
  • Hoppas du får bra svar och hjälp, och kommer närmare din jag- känsla. Du har bra förutsättningar att få en bra livssituation då du är intresserad av ditt eget mående och hitta lösningar. Lycka till! 💝

    Avatar
    Trådstartaren

    Tack så mycket!

    Purple Dudelu jag känner lite igen mig i detta. I mitt fall har det nog med självkänsla att göra, att man känner att man måste ”vara någon” för att duga.

    Avatar
    Trådstartaren

    Hej! Kan nog ha en del med självkänsla att göra för mig med kanske. Utan att ha en tydlig roll känns det som att jag är ingen alls nästan, typ osynlig.

    Bottnar din självkänsla i saker du varit med om, tex osynliggöranden? Har tex din autism gjort att du inte känt dig förstådd eller att du passat in? Kan detta i så fall ha skapat en längtan hos dig efter en tillhörighet till något som går att ”ta på”, och som därför gör att du känner dig förstådd och respekterad? Vet inte om draget att känna sig som ett tomt blad i sig kan bero på autism. Om din psykolog säger det så tycker jag inte att du ska nöja dig med den förklaringen utan ställa motfrågan HUR det har med autism att göra för att se om den förklaringen känns rätt för dig. Och för att kunna få veta hur du i så fall kan jobba med din känsla av att sakna identitet, om det är någonting som stör dig.

    Avatar
    Trådstartaren

    Ja, autismen har absolut gjort så att jag känner mig utanför samhället och typ vanligt fungerande människor, att jag inte passar in. Kan mycket väl vara därför jag ibland önskar att jag vore religiös eller med i en subkultur. För då har man redan mycket gemensamt med de andra och i mindre subkulturer blir man kanske lättare accepterad. När jag också känner att jag inte passar in bland ”normala” och att de skulle se ner på mig, så blir jag också mer mot tanken, att vilja bli vän med sådana personer. Trots att jag förstår att alla normala inte är elaka personer eller tråkiga, egentligen. Men varför jag ständigt ändrar mig om jag vill vara normal eller någon typ av alternativ person, förstår jag inte. För ibland vill jag också vara normal och ha en massa vänner trots att jag egentligen inte skulle orka hålla flera kontakter. Tack för förslaget. Måste jobba på att ställa frågor tillbaka till mina samtalskontakter, det stämmer.

    Har du kommit framåt i att förstå ditt beteende? Känner igen mig mycket. Har också autism men det har varit tal om borderline. Har dock inte fått diagnos än, inte vad jag vet iaf. Men jag tror jag har det. Har haft många andra typiska borderlinebeteenden även om de blir bättre. Har självskadat, haft ätstörning, andra självdestruktiva beteenden osv. Men jag känner igen det att jag inte kan bestämma mig för hur jag ska vara, min stil osv. Men måste man verkligen välja? Kan man inte få ha en ny stil var o varannan dag?? Lol. Denna världen är för tråkig för oss imo.

    Purple Dudelu jag känner lite igen mig i detta. I mitt fall har det nog med självkänsla att göra, att man känner att man måste ”vara någon” för att duga.

    Jag tror det är fallet för mig också, svag självkänsla, svag jag-känsla. Kan det bero på att jag aldrig fick känna mig som en egen individ under min uppväxt och att mamma och pappa var överbeskyddande och såg mig mer som en ägodel än som en egen individ?

Visar 8 inlägg - 13 till 20 (av 20 totalt)
19

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.