Hem > Forum > Ensamhet > ointresserade

ointresserade

Visar 4 inlägg - 13 till 16 (av 16 totalt)
15
  • Trådstartaren

    Hoppas ingen tar på sig ”jobbet” här inne. Det är skillnad på att visa stöd och ge råd. Det är som att låta blinda leda blinda om man ger sig på det när man inte har energi över. Att relatera och känna sig mindre ensam räcker långt.

    Tror även att många kan utveckla sina uttryck och känslor genom att prata med folk som går igenom liknande saker. Förstå sig själv lite bättre om man inte bara skriver inlägg i affekt.

    Det finns inga perfekta forum för något.

    Ah, vi kanske pratar om lite olika saker här nu. Jag har inte läst på forumet nu på ett tag men i perioder kan det vara ganska akuta inlägg, t ex under julen, där personer mår fruktansvärt dåligt och inte kommer fram i chatten. Då är det jättesvårt att låta bli att svara. Man klarar bara inte av det av ren skär medkänsla. Jag klarar iaf inte av det. Det kan ju vara liv som står på spel. Så jag tänker att det kan vara lite mer komplext än så ibland att det handlar om balansen mellan stöd eller råd/energinivån i mellan åt.

    Personligen tycker jag oftast det är stimulerande att svara på inlägg i regel. Tycker även det oftast är intressanta ämnen som behandlas. Tillhör inte den kategorin som blir trött eller reagerar på det i form av ”negativ energi” eller liknande, absolut inte. Variationen däremot i det man skriver, kvaliteten, kan man ju känna sig en del kritisk till dock när man passerat typ tusentals inlägg =) Vad fan skriver man om ämnen som är så snarlika varandra månad ut och månad in? Det är svårt haha.

    Men liiiite tråkigt tycker jag dock det är att personer inte svarar på andras inlägg i så hög utsträckning som sagt. Det måste jag vara ärligt med =) Kanske har extra svårt att förstå det eftersom jag själv inte tycker det tar särskilt mycket energi övh. Och de akuta inläggen behöver man sagt som sagt- på riktigt – hålla kolla på, menar jag. Och så vill man ju gärna att alla överlag ska få svar på sina inlägg. Jag önskar det iaf för att forum ska vara trivsamma. Det kändes tryggare och bättre när vi var flera som förr upplevde det så och därmed aktivt svarade andra.

    Trådstartaren

    Först skrev du att ansvaret var jättetufft (man är inte mogen för ansvar när man mår dåligt själv) och nu skriver du att det inte tar energi..

    Det är skillnad på att stimuleras av samtal och ge råd till folk som inte vill ha dom. Stöttning genom att lyssna och förstå är en helt annan sak.

    Att möta någon som vill avsluta livet är oerhört komplext. Att skriva av medkänsla är jättefint. Men att ta på sig rollen som räddare är orimligt. Kanske du behöver sortera anledningarna till varför du svarar på inlägg.

    <3 Poängen är nog att man kan behöva hålla två tankar i huvudet samtidigt; det kan vara superjobbigt ibland, och det kan också vara supergivande. Att bara hänge sig åt det ena eller det andra hållet är väl det som jag inte riktigt förstår mig på. OCH det kan vara jättesvårt att känna in sina egna behov, visst är det så också. Vissa engagerar sig massor i andra, vissa gör det inte alls.

    Det där med råd, stöttning och stimulans gör mig ärligt talat lite förvirrad. Svarar på inlägg i mellan åt och har ingen aning om i vilken kategori det landar i. Tycker inte det spelar så stor roll, bara det blir en dialog. Däremot tror jag en stor anledning till varför detta ”ointresse” uppstår kan vara just att man vill svara ”något bra”/klokt och det kan vara svårare än man tror. Så prestationsångest kan väl vara en variabel som spelar in för folk också, tänker jag.

Visar 4 inlägg - 13 till 16 (av 16 totalt)
15

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.