Hem > Forum > Ensamhet > Känner mig sviken av dem som ska hjälpa

Känner mig sviken av dem som ska hjälpa

Visar 12 inlägg - 13 till 24 (av 34 totalt)
33
  • Trådstartaren

    Hmm det är ju viktigt att man är samstämd med en människa som man vill ventilera med och det är ju synd att du inte fått någon koppling till de volontärer som arbetar på chatten. Här är det ju bara privata människor som talar – jag har i varje fall inte någon utbildning i att prata med folk även om jag i verkligheten arbetar tillsammans med människor – men vem gör inte det i dessa dagar…. Bra att du skriver dagbok – det har varit min ventil i perioder av mitt liv.

    Ja, det känns tråkigt med chatten, men jag är glad att forumet finns. Det har hittills gett mig mycket mer än chatten. Det gäller att hitta de ”ventilationshål” som passar en själv.

    Ja, att skriva dagbok känns bra. Och även om jag ofta skriver om jobbiga saker, så tror jag att jag kommer att tycka att det är intressant att gå tillbaka och läsa när jag blir äldre.

    Trådstartaren

    Hur kan det bli såhär? Nu fick jag plötsligt inkallelse från psykläkare en helt ny person -och orkar inte börja från noll . men det är ganska vanligt men de har inte hört av sig sen 2 år s- blev lite paff att ett brev kom in.. vill gärna höra hur det går med mötet med en diakon. själv har jag fått sluta terapi dels för den person blev sjuk sen har jag inte orkat boka en annan.

    Jag förstår att du blev förvånad när du fick en kallelse till läkarbesök efter två år. Två år är en lång tid. Jag hoppas att mötet blir bra, men jag förstår verkligen att det känns jobbigt att börja om med en helt ny person. Jag tycker också att sådant är jobbigt.

    Jag lovar att berätta om mötet med diakonen när jag har varit där. Jag hoppas såklart att det ska kännas bra, men försöker ändå att inte ha för många förväntningar (varken positiva eller negativa) utan jag tänker gå dit med ett öppet sinne och se vad som händer. Diakonen verkar inte heller ha några förväntningar åt något håll, för hon föreslog ett förutsättningslöst möte där jag får känna efter hur det känns att prata med henne. Det känns skönt.

    Väldigt tråkigt att du var tvungen att sluta hos din terapeut. Jag kan verkligen förstå att du inte har orkat träffa någon annan. Det är skitjobbigt att ofrivilligt behöva byta kontakt.

    Ja skulle vara bra att få höra hur det känns för dig—Och inte ha förväntningar är nog bäst-

    Du har en bokad tid och  du blir inte stressad kvällen före?  och sover dåligt?

    blir så för mig…

    avbokade tyvärr kände det blev lite för omtumlande.

    Trådstartaren

    Ja skulle vara bra att få höra hur det känns för dig—Och inte ha förväntningar är nog bäst- Du har en bokad tid och du blir inte stressad kvällen före? och sover dåligt? blir så för mig… avbokade tyvärr kände det blev lite för omtumlande.

    Jo, jag brukar vara väldigt nervös när jag ska träffa nya människor inom vården. Ofta har jag svårt att somna kvällen innan, precis som du.

    Jag kan förstå att du avbokade läkartiden. Det har hänt att jag också har avbokat tider med nya personer, eftersom det har känts övermäktigt att träffa dem.

    Kanske kan du boka en ny läkartid om du ångrar dig…?

    Jo kanske det,  lätt att boka via E- tjänster i mina  vårdkontakter.

    men jag väntar längre fram.

    Trådstartaren

    Jo kanske det, lätt att boka via E- tjänster i mina vårdkontakter. men jag väntar längre fram.

    Vad bra att det går att boka tid på nätet! Det underlättar nog för många.

    Ja det är positivt. för många.

    jag är härinne för att inte känna mig ensam . Har inte tänkt långt fram för det skrämmer mig men vet på ungefär när jag bör kontakta läkaren men tror lite försent då. jag går in i mig själv och låter ingen veta hur jag mår speciellt när jag har sån ångest men det hör till och familjen får ej veta men det är tufft.

    Avatar

    Ja det är positivt. för många. jag är härinne för att inte känna mig ensam . Har inte tänkt långt fram för det skrämmer mig men vet på ungefär när jag bör kontakta läkaren men tror lite försent då. jag går in i mig själv och låter ingen veta hur jag mår speciellt när jag har sån ångest men det hör till och familjen får ej veta men det är tufft.

    Varför skulle det vara försent?

    Avatar

    Att inte berätta – vad är vinsten med det? Är det för att det är tungt att älta samma sak flera gånger eller?

    ja älta samma sak eller repetera igen som den förra läkaren fick och om de tar upp medicin om man ska byta och ändra då vet jag att det blir svårt igen. jag måste vara pigg och  ha sovit ordentligt för att kunna träffa en läkare

    Avatar

    Ja det ligger i en sanning i ordspråket att man måste vara frisk för att klara av att vara sjuk…

    Hur blir du som bäst utvilad så att du orkar möta en läkare? Vad krävs för det?

    Vad tror du skulle hända om din familj får veta något om hur du mår?

    de skulle bli oroliga och kanske komma hit vilket jag inte vill. Syster är utomlands och har sin familj. Mamma bor i en annan stad     jag får liksom härda ut.

    inte deras fel att jag mår dåligt-

    Därför tyckte jag skulle vara intressant om den som skrev  ska prata med en diakon och hur det mötet blir.

    kanske kan göra något liknande. men väntar efter den 4 december.

Visar 12 inlägg - 13 till 24 (av 34 totalt)
33

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.