Hem > Forum > Psykiska diagnoser & tillstånd > Emetofobi. En parasit som långsamt äter mig inifrån.

Emetofobi. En parasit som långsamt äter mig inifrån.

Visar 7 inlägg - 25 till 31 (av 31 totalt)
30
  • Helt ärligt, jag klarar mig knappt.
    har hållit barnen hemma när det går magsjuka i förskolan och det är väl delvis därför vi inte haft magsjuka på tre år nu.
    däremot denna gång inser jag att det är inte en framkomlig väg, jag kan inte sjukskriva mig veckovis för att vara hemma med barnen. Jag kan inte heller fortsätta leva som jag gör eller förvärra min fobi vilket jag gör genom allt jag undviker och försöker kontrollera.
    men som sagt när det väl inträffat som det gjort för din familj nu så vet jag inte hur jag skulle klara det. Har tidigare bara försökt att göra praktiska saker, typ handla hem mat, gå ut och gå framförallt men som sagt jag tror jag vet paniken du känner och jag har inget annat svar än att du kommer att överleva men jag vet att det inte är till någon tröst.

    jag kommer inte ens ihåg hur det är att kräkas, gjorde det typ någon enstaka gång som femåring och nu är jag 38.
    hur är det för dig när du själv blir sjuk? Hjälper medicineringen nåt?

    Jag är man 54 år och jag har haft emtofobi så länge jag minns. Jag har svårt att prata om det så det är inte så många jag känner som vet men det känns bra att veta att jag inte är ensam.

    Vanlig fobi alltså….Men jag har inte träffat någon med samma fobi vad jag vet. Jag vägrar skaffa barn och träffar barn så lite som möjligt. F.ö så undviker jag situationer som jag vet kan bli svåra. Det är jättehemskt om någon i närheten plötsligt spyr för då får jag en panikattack och bara flyr och försöker gömma mig någons. Jag är jätteförsiktig med vad jag äter och tvättar händerna innan jag lagar mat och äter förs

    tås. Absolut värst är det att spy, då vill jag bara dö.

    Jag har sökt hjälp men har kört fast med det.

    Ja, den här fobin är överjävlig.

    har du haft perioder när du mått bättre? Kan du se vad som i så fall är utmärkande för dessa perioder?

     

    Hej!

    När jag är upptagen med sådant som jag trycker är roligt så tänket jag inte så mycket på fobin:) Hur är det för dig?

    Instämmer, när annat (gärna något som väcker ens intresse) upptar ens tid blir det bättre. Försöker också att inte ens gå in i tankemönstret som kommer med fobin, typ om en triggertanke kommer försöker jag identifiera den och sen försöka bestämma mig för att inte spinna vidare på den. Göra något praktiskt när tankarna kommer tycker jag också kan funka.

    Allt som fungerar är bra:) Jag tvivlar på att jag kan bli fri fobin. KBT är bra säger många men emetofobi är nog svårb otad. Jag tror att KBT kan fungera om man vill göra det man har fobi för. T.ex om man har flygfobi så kanske man vill flyga men vågar inte och då tror jag det är lättare att komma över fobin. Jag tror inte att jag kan komma att ändra mig så att jag vill spy men vågar inte. Jag vill hellre dö än spy så jag är nog ett hopplöst kbt-fall.

    Emetofobi får man nog leva med… Jag har sökt hjälp några gånger men det hänger nog på mig själv om jag ska övervinna fobin men jag är inte så hoppfull efter 54 års lidande (vet inte precis men jag har haft fobin så länge jag minns).

    Jag har fått höra att jag måste utsätta mig men jag klarar inte av att vara i närheten när någon sp**. Ångesten, yrseln och paniken tar kontrollen bara.

    Drick dig rejält berusad har psykologer sagt men det skulle bara ge mig en till svår upplevelse.

    Jag lever nykter och barnfri och med ångest och oro och ser ännu så länge ingen utväg.

Visar 7 inlägg - 25 till 31 (av 31 totalt)
30

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.