Skapade svar

Visar 8 inlägg - 1 till 8 (av 8 totalt)
0
  • Trådstartaren

    Nej du har helt rätt. Jag skulle inte alls ha kul och det skulle bara bli jag som var utanför och utfryst.
    Rent logiskt vet jag ju det men som du säger. Det är mycket och det slår bara så hårt när den kompisen man fortfarande har kontakt med lägger upp bilder på dem på sociala medier och beskriver hur kul de har. Jag försöker att inte kolla på det och hålla mig själv upptagen men det går inte så bra.

    Tack att du läste och svarade. Det betyder så så mycket. Skickar en kram tillbaka!

    Jag är verkligen ledsen för att du gått igenom samma sak. Det är så tungt och jobbigt att behöva bli syndabocken när personer inte kan resonera vad som pågår utan måste kasta llt på en enda person.
    Jag har tyvärr inte någon sociala medier och är “lite” äldre än du (30M) men om du vill prata kan vi alltid prata här. Återigen jag är så ledsen att du behöver gå igenom samma. Det gör verkligen ont och inget man önskar att någon ska behöva känna.

    Jag orkar inte mer. Allt går åt helvete. Alla i mitt liv säger att jag ska prata med personerna i fråga och jag gör det nu och jag har gjort det flera flera gånger tidigare men det enda som händer är att det är jag som är problemet. Det enda som händer är att allt skiftar tillbaka på mig, min problematik och allt jag gör fel. Jag vill inte förlora flera flera års vänskap men jag är så trött på att alltid vara den som är problemet.

    Jag hoppar bara in här för att säga att du är en fantastisk mamma. En jättebra mamma!

    Du gör ett fantastiskt jobb i att ta hand om detta på det sätt du har gjort och ibland är det enda man kan göra exakt det du gör för även om de vill så har inte ens föräldrar alltid magiska lösningar till deras barns problem även om de önskar de kunde radera allt ont i världen för dem.Jag hoppas att detta inte blir taget på fel sätt men jag ville bara att du ska veta att du enligt det du skriver gör allt rätt och att du gör ett jättebra jobb.

    Glöm inte att andas och även ta hand om dig själv för att orka ta hand om andra.

    <3 Tack <3

    Jag är så uppgiven då det kommer till dem. Jag hade flera släktingar som gick igenom ganska dramatiska och traumatiska händelser och några som höll på att inte klara sig och ingen av dem frågade hur det var med mig eller hur de hade gått. Jag vet att det är själviskt och att jag inte har någon som helst rätt att känna sånt men efter tio plus år av vänskap så kan jag inte hjälpa att bli ledsen.

    Det finns en person men hen arbetar hela tiden och eftersom jag själv är arbetslös så vill jag inte lägga allt på den personen. De är ju också kompisar med de andra så vill inte lägga allt på dem och få dem att känna att det måste välja. Det är det sista jag vill.

    Återigen tack för att du skrev. <3

     

    som svar på: Jag orkar inte längre
    Trådstartaren

    Du har helt rätt om vården. Jag har varit med om det och blivit tvungen att ringa flera flera samtal men jag blev så glad för jag fick tid dagen efter och psykologen var jättesnäll. Det sämsta var att jag nu fått vänta och kommer fortsätta vänta tills nästa vecka innan jag får träffa henne igen och allt har liksom blivit värre och det känns som att man kommit till ett stadium där alla är trötta på en. Jag vet att det inte är så rent logiskt och att saker är som det ärt men det känns som att man drar ut på något och att det snart går åt helvete. Som om man väntar på att något ska gå åt fanders.

    Förlåt jag gnäller en massa och att det bara blir konstigt och att det egentligen bara är så dumt. Tack för att du läser och svarar och så. Du är verkligen snäll och jag önskar dig allt gott i världen.

     

    som svar på: Jag orkar inte längre
    Trådstartaren

    Psykologen jag skulle till blev sjuk och jag vet inte längre när jag ska komma till någon. Förlåt förlåt att jag skriver här igen och jag vet att jag skulle ha svarat och allt men jag hade träffen med psykologen som… idk en målstolpe att inte göra något? Jag vet inte men nu är det datumet borta och jag vet inte vad jag ska orka göra.

    som svar på: Jag orkar inte längre
    Trådstartaren

    Du säger i första meningen att du har en depression. Det är bra att du är medveten om det. När man har depression förvrängs ens känslor och det kan vara väldigt svårt att se verkligheten som den faktiskt är. Det blir väldigt lätt att se allt nattsvart även om verkligheten kanske är annorlunda. Det låter på dig som att du har en familj som älskar dig och bryr sig om dig. Jag är säker på att de inte ser dig som en belastning och vill hjälpa dig att må bättre. Vet du när du ska få träffa psykolog? En psykolog kan hjälpa en att reda ut sina känslor och tänkar och se på saker ur ett annat perspektiv. Det kräver mycket arbete så det är viktigt att kämpa på så gott man kan. Det låter som att du ställer väldigt höga krav på dig själv. Ett tips är att försöka fundera på vad som hänt om någon annan gjort eller sagt som du. Hade den personen bara ställt till problem? Som exempel, att du råkade skapa tråden under fel kategori tidigare. Hur hade du reagerat om någon annan gjort det? Hade du tänkt att det är en person som bara ställer till problem, eller hade du tänkt att det var en vanlig person som gjorde ett litet misstag? Sköt om dig!

     

    Min familj är den underbaraste och den mest förstående familj en person som jag kan ha. De är så fyllda med kärlek att jag bara vill att de ska slippa mig för att kunna fokusera på sig själva. Du har säkert rätt str det inte ser mig som belastning men jag är det ändå. De oroar sig och min mamma är så ledsen att jag inte mår bra och jag hatar att jag får dem att känna så. De förtjänar så mycket bättre och jag förtjänar absolut inte dem. Allt jag gjort är att snylta på deras kärlek, känslor samt pengar och allt annat.

    Jag kommer träffa psykolog om en vecka och det ser jag fram emot men jag vet att det kommer ta tid och jag känner mig bara så jävla dum för allt. Jag kan inte prata för vad jag än säger så blir det helt fel eller så glömmer jag ord och allting blir fel på det sätter. Jag krånglar till allt och även om jag försöker göra rätt så går det ändå åt helvete. Jag skulle säkert inte bry mig om andra gör fel men min hjärna bara slår ner mig aå fort jag gör något att jag ibland inte ens kan skriva eller bestämma något med vänner utan att jag vill bränna mig eller slå mig. Jag orkar bara inte längre med hela alltet för det verkar inte bli bättre.

    Jag känner bara att jag svamlar och inte förtjänar att ens andas och jag ber verkligen tusen gånger om ursäkt för att det blev svammel igen. Tusen tack för svar jag är så otroligt tacksam för det och önskar dig allt gott!

Visar 8 inlägg - 1 till 8 (av 8 totalt)
0