[Indigo Jomoju]

Hej

Känner så igen mig i delar av det du skriver Självhat, känsla av ensamhet och ångest Hur tar man sig ur ifrån det? Ja jag vet fan inte.

 

 

[Indigo Jomoju]

Gör ett inlägg två för inser att ingen orkar läsa annars.

Men jag är 50+ har vuxna barn, ett hemmaboende och en underbar särbo men känner mig ändå ensammast i hela världen.

Jag är kvinna och bor i Skaraborg och skulle vilja träffa nya vänner med lite samma tankar och bagage . Irl eller digitalt är egentligen oväsentligt även om det såklart är roligare att kunna träffas på riktigt.

Ålder på nya vänner är också helt irrelevant men hur gör man? Tydligen så finns inte möjligheten här så alla tips är välkomna.

Hoppas någon fattar en utbränd ADHD hjärna och kan komma med något bra tips.

Kram

 

 

 

[Indigo Jomoju]

Hej

Har precis hittat till detta forum pga det som denna tråd handlar om.

Orkar tyvärr inte läsa igenom alla inlägg (pga bla utmattningssyndrom och koncentrationssvårigheter mm)

Men hur gör man för att i vuxen ålder (med marginal 50+) hitta vänner som dessutom har ett djup där man kan prata om det som är viktigt på riktigt?

Gick in i väggen första gången för ca 10 år sedan. Det som fick det att tippa över var en massa fysiska sjukdomar och problem, men lever med svår PTSD sedan barnsben Tror även jag har en odiagnostiserad ADHD som inte heller underlättar livet.

Under dessa tio år så har alla vänner försvunnit , inte bara beroende på att jag inte hört av mig eller varit extremt tråkig och personlighetsförändrad utan också för att jag själv värdesätter så andra saker än tidigare.

Jag orkar inte ytlighet, eller kommentarer om som  “nu får du rycka upp dig” “ta en promenad” och vet inte allt som andra som inte har en aning om hur det är att vara jag föreslår.