Semesterångest

[Pink Helyne]

Det är tiden på året man måste börja begära semester inför sommaren.

Jag önskar ibland att semestern inte var obligatorisk. Jag som barnlös ensamstående 30+ har oftast inget att göra med den. Det är mest trist och onödigt. Har inget att göra, ingen att vara med, och inte några planer. 25 dagar blir väldigt mycket sysslolöshet.

Arbetar ändå hemifrån, fyller kvällar och helger med aktiviteter som det är. Tom en “hemester” blir meningslös när jag ändå lagt upp livet så att jag gör samma saker i vardagen. På jobbet finns det tidsfördriv och man tjänar pengar och det är produktivt, då finns det en poäng. När man inte har något att göra gör det inte det.

Men det är bra ändå att den är obligatorisk, annars skulle varenda arbetsgivare och företag i landet använda möjligheten för att utnyttja sina anställda. Som samhällspolicy är den bra. Inte fan vill vi bli som USA.

Men för mig som individ är det sämst och jag skulle hellre få pengar för semesterdagarna.

Samma känslor varje år.

End rant.

[Purple Pyteqi]

Håller med, för ensamma människor är semestern en pina, när man passerat 25…ungefär….

[Pink Helyne]

Ja, verkligen. Och inte finns det något att göra åt saken, du är tvungen att ta din semester oavsett. Lagstiftningen antar att alla människor är föräldrar i äktenskap som faktiskt behöver den.

Som sagt, det är egentligen bra för samhället. Man gynnas inte av det bara när man själv inte egentligen är en del av samhället “på riktigt”.

[Azure Gobeba]

Jag fattar.

Testa olika gruppaktiviteter som du kan vara intresserad av. Seglarskola, kayakkurs, dykning, golf, drejkurs, MMA, språlkkurs/resa, matlagningskurs, jakt, fiske el dyl. Man träffar folk med samma intressen och har lätt att knyta band till andra. Ju tuffare desto bättre gissar jag eftersom man bryter ned en massa små löjliga murar man har om man svettas, gör bort sig och håller på. Några timmar vid brasan på kvällen sedan så kanske det t.o.m blir ligga av.

Man måste ge livet en chans att komma åt en.

[Pink Helyne]

Jo så är det väl.

Men jag fyller redan livet med gruppaktiviteter hela veckan. Är man barnlös kan man göra det. Något att göra varje kväll. Blir lite poänglöst då att göra samma sak på semestern, skulle lika gärna kunna fortsätta med min vardag och få samma resultat.

Vänner får man, och band knyts, men det spelar inte så mycket roll i slutändan. Går dit, har trevligt med folk, går hem ensam och mår dåligt efteråt. Upprepa. Och ligga är bara att glömma, det kommer aldrig hända vid det här laget. Missade den chansen när man var ung. Alla man träffar i sin egen ålder är redan i relation nu.

Men sånt är livet och det får man acceptera.

Men att då tvingas ta semester känns lite som samhället retar en när det för någon som jag helt enkelt inte är nödvändigt på samma sätt som det är för normala människor med relationer och barn.

Har dock bokat in en utlandsresa nu, det är alltid något. Fyller inte alla dagarna men ändå.