Jag vill så gärna gå vidare i livet, flytta, plugga, byta jobb. Jag är så extremt rädd för förändringar samtidigt som jag är lika rädd att behöva leva mitt liv exakt som jag gör nu för att jag inte vågar. Alla förändringar ger mig ångest, bra som dåliga.
Jag förstår att enda lösningen är att bara göra det och härda ut men jag vet ju inte heller vad det är jag vill. Nu har jag hittat en utbildning som jag sökt till hösten, men är såklart livrädd för att ens försöka plugga då jag har koncentrationssvårigheter, ja, eventuellt ADHD, ska utredas till hösten. Det som jag inte vet om eller inte kan visualisera för mig själv som förberedelse är enormt ångestladdat som tex. skolans lokaler. Och ja, kan nog absolut vara autism, kommer bli utredd även för detta till hösten. Ska även försöka besöka skolan redan nu under våren.
Dock har väldigt många påtalat att jag är väldigt begåvad. Jag är vältalig, samvetsgrann och väldigt emotionellt intelligent, jag ser mönster i saker och kan oftast förutse när saker och ting kommer ske. Jag iakttar och läser av allt och alla hela tiden.
Jag har blivit utredd en gång tidigare men fick då ingen diagnos. Jag har aldrig mått bra, inte ens när jag var barn. Jag misstänker att jag kan ha överlistat psykologer och läkare under utredningar utan att jag själv aktivt gjort det. Jag liksom stramar upp mig som i en korsett i väldigt många situationer så ingen tror ju att jag har några bekymmer, förutom mina närmaste som märker av en funktionsnedsättning eftersom jag då helt släpper ned garden. Vet inte riktigt vart jag vill komma med denna text men kan väl tänka mig att ta emot tips. Blir dock provocerad av alla “vanliga” tips som är helt självklara att testa/använda sig av. Nu lät jag nog dryg men hoppas ni förstår…
