Hem > Forum > Arbete & Skola > Jag vill dö

Jag vill dö

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11
  • Jag vill dö. Inte alltid på sättet att jag vill ta livet av mig, men jag vill inte leva.

    Ta en lång paus från allting

    Hej 👋

    Tänker såhär vad är det som händt/ händer i ditt liv att du känner att du inte vill leva ?Jag tror mer att det är ett rop på hjälp ,och att du behöver söka hjälp med ditt mående.Du har börjat skriva här, hur du känner det är bra 👍🏻.Tänk såhär att det går att få till förändringar ,men du måste själv vilja detta.Vad är det första du vill förändra i ditt liv ? Du är starkare än du tror och du fixar detta börja tänk i positiva banor istället för negativa.🤗

    Jag vill dö. Inte alltid på sättet att jag vill ta livet av mig, men jag vill inte leva.

    På något vis är livet för svårt. Jag vill ju själv inte gå runt som en halvdöd för jag är varken död eller lever heller för den delen. Mår inte dåligt just nu så känner mestadels likgiltighet.

    Vad jobbig känsla, jag känner väldigt ofta likadant. Jag vill dö men inte ta livet av mig, känns bara jobbigt att leva 🙁

    du är inte ensam och jag förstår att det är väldigt jobbigt. Finns det något speciellt som triggar igång de tankarna ?

    Avatar

    Finns det stunder när det känns lite lättare att andas? När i så fall?

    Hej 👋 Tänker såhär vad är det som händt/ händer i ditt liv att du känner att du inte vill leva ?Jag tror mer att det är ett rop på hjälp ,och att du behöver söka hjälp med ditt mående.Du har börjat skriva här, hur du känner det är bra 👍🏻.Tänk såhär att det går att få till förändringar ,men du måste själv vilja detta.Vad är det första du vill förändra i ditt liv ? Du är starkare än du tror och du fixar detta börja tänk i positiva banor istället för negativa.🤗

    Otroligt vad såna som du är naiva! Ni tror att det bara är att söka hjälp och att tänka positivt..! Jag blir upprörd pga att jag själv har sökt hjälp typ hela livet, och den lilla så kallade hjälp man får hjälper knappast någon! Och tänka positivt??! Hallå?!

    Jag känner precis som du. Och jag blir väldigt arg när jag får råd som ”försök tänk positivt, tänk på det du är tacksam för, du måste bestämma dig för att börja må bättre”. De som ger dessa tips har aldrig velat dö. De vet inte hur det känns. Önskar att de skulle ge fan i att tipsa om sånt de inte har erfarenhet av. En del tror att de har mått dåligt psykiskt, men det är stor skillnad på sån typ av psykisk ohälsa som man själv kan ta sig ur med hjälp av lite meditation och träning, och den typen när man blir som förlamad av sitt dåliga mående att man inte får sig själv att göra någonting. Jag har haft båda typerna, vet nu när jag mår sämre än någonsin vad skillnaden är.

    Kram till dig ❤️ Vet hur det känns, vet inte hur jag ska ta mig ur det, men jag hoppas det blir bättre snart för oss båda.

    Avatar

    Tipsa om positivt tänkande som botemedel för självmord är ett intressant fenomen.

    Skulle vara givande att höra hur tankarna går där när man tipsar om det? Just detta om att själv vilja något annat också, att det är viljan som behöver justeras för att mående ska förändras? Jättenyfiken på lite djupare resonemang hur man kommer fram till det – alltså logiken bakom det påståendet och hur det är hjälpsamt för en person som vill dö?

    Det som förvånar och skrämmer mig är att folk som har mått helvetiskt dåligt verkar också anamma den här hurtiga inställningen. Absolut inte alla, men tillräckligt många att jag har börjat utesluta att förståelsen eller empatin ökar i regel för folk som mått så pass dåligt. Verkar handla om andra parametrar och förmågor för att kunna nå fram. Är alltså ingen garanti att fler folk kan stödja en för att de själva varit självmordsbenägna någon gång i sitt liv – så tolkar åtminstone jag det eftersom det här är så utbrett. Som en pestsmitta utan vaccin.. Tragiskt.

    Nästan varje morgon när jag vaknar måste jag svälja både gråten och känslan “åh nej, jag vaknade igen…jag lever”. Jag drar mig up ur sängen och dagen har redan börjat innan jag sätter ned fötterna. Tankar om på alla sätt jag inte kommer vara tillräcklig just idag. Försöker desperat minnas allt som ska göras, försöker le men vågar inte prata för gråten ligger kvar tungt i halsen…önskar önskar önskar att idag kanske är dagen då jag får lägga mig ned och aldrig mer vakna…aldrig mer..

     

    Förstår precis din känsla, livet är för övermäktigt. Men någonstans långt långt därinne i mig finns ett litet hopp om jag en dag ska ta mig igenom mörkret och hitta det dina livet igen. Jag hoppas att vi kan få det fröet gro, både du och jag. Att att en dag kommer vi längta till nästa morgon och vad livet har att erbjuda. Känner inte dig men nog fasiken förtjänar vi att hitta tillbaka och att livet blir bra igen. Men hur vet jag inte. Vill bara skicka en stor kram från en som ligger i sängen och precis som du önskar att aldrig mera vakna…

    Jag känner med dig! Och är väl själv i samma situation just nu. Sjukskriven men fk bråkar, svåra smärtor, inga vänner, inga pengar, en sambo som hellre sitter vid datorn än att se mig.

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 12 totalt)
11

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.