Hem > Forum > Arbete & Skola > Jag orkar inte leva

Jag orkar inte leva

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Trådstartaren

    Jag tar just nu medicin för depression och ångest, jag var glad i 1 år ungefär då jag åt den medicinen, men på senaste tiden så kan jag ena stunden vara hur glad som helst och sen ifrån ingenstans så kommer frågan upp i mitt huvud ”Det finns ingen mening med livet” eller ”Jag orkar inte leva mer”. Några anledningar till att jag bara vill ge upp är, har nästan inga riktiga vänner o alla pratar skit om mig, Min lillasyster är fullkomligt bortkopplad ifrån mig på sistone, Alla jag älskar dör, Trivs inte hos min mamma, Har slösat bort mitt liv på att spela o sådant istället för att plugga till skolan, Jag är ful, Jobbig och jag känner mig bara värdelös och som att jag inte är viktig nå mer. För vissa som läser denna tråd så kommer ni nog säga att alla går igenom detta, men för mig är dehär en jobbig sak och speciellt denhär känslan som jag får ibland, Jag har gått till bup men dom antydde att jag mådde bra så får inte längre gå dit.

    Hej

    Går du fortfarande i skolan? Det är ju aldrig försent att plugga upp betygen senare om du inte klarar av alla ämnen just nu. Men har du något du drömmer om att jobba med? Kanske om du vet en utbildning du vill gå eller så, så kan du hitta motivation att jobba för att bli godkänd i alla ämnen. När du ser ett mål i sikte, vad du vill uppnå med skolbetygen, så kan det nog kännas lättare att kämpa på.

    Kanske kan du även prata med studievägledaren på skolan om att få stöd och tips för att det ska bli lättare att studera?

    Om du vill prata med en psykolog, kan du gå via din vårdcentral och få psykologkontakt istället för BUP.

    Kanske kan du också försöka hitta något på fritiden som gör dig glad? en sport, eller läsa ett språk, eller kanske gå en konstkurs, vad som än kan passa.

    Du är inte alls är värdelös, det finns jättemycket som du har att erbjuda din omgivning, kanske har du inte lyckats hitta det än bara.

    Ett tips till är att gå en promenad varje dag. Jag tycker själv att frisk luft, och gärna lite raskare promenader en kort stund, gör under för välmåendet. 🙂

     

     

     

    Hej! Känner igen mig mycket i ditt inlägg. Vet precis den där känslan att ”Jag orkar inte leva längre”. Den känner jag nästan varje kväll, oavsett om min dag har varit bra eller ej.

    Jag har inga lösningar, men du är inte ensam om att känna såhär. Jag tycker du ska försöka med bup igen eller kanske det finns någon kurator du kan kontakta? Typ skolkurator eller via ungdomsmottagningen.

    Annars är det ett jättebra steg att du skrev här, tycker jag. Jag pratar gärna om du behöver någon som lyssnar.

    Hej.
    Vuxenpsykiatrin gjorde det samma med mig. Typ. Jag mådde inte tillräckligt dåligt för att få gå dit.

    Vill du ha kontakt med din syster? Isåfall kan du ju prova att umgås lite mer med henne.
    Din situation med din mamma är nog lite svårare att hantera. Är kanske inte jättekul alla gånger att prata om jobbiga saker med en förälder man inte riktigt trivs med.

    Med dina vänner dock. Jag har själv inte haft några bra vänner. Har aldrig haft en enda vän. Men när jag började gymnasiet så fick jag en kompis som skulle kunna vara en vän för livet. Jag valde en linje som intresserade mig, och då hamnade jag i en klass som delar iallafall ett intresse med mig.
    Om du har svårt att välja något du gillar, prova att skriva ner allt du kommer på och lita på din magkänsla. Det är inte lätt alla gånger, men om du skriver ned dina intressen kan det kännas bättre. Då får du som en typ av bild av att allt kanske inte är så hopplöst som det känns.

    Du skulle kunna gå till en kurator på ungdomsmottagningen om du inte kan gå på bup längre. Om inte annat så skulle dom kunna vägleda dig till vart du skulle kunna få hjälp.

    Om du anser dig själv att vara estetisk, eller känner att du blir lätt påverkad av till exempel musik, då föreslår jag att när du känner dig nedstämd så ska du lyssna på gladare musik.
    Jag har numera minst tre band som jag älskar som jag inte kan lyssna på längre just för att dom banden har kopplats ihop med negativa tankar och känslor. Om jag lyssnar på till exempel vissa Hollywood undead låtar nu så kan jag få väldigt jobbiga ångest påslag.
    Glad musik kan hjälpa dig att byta riktning på dina tankar, och även hjälpa dig att undvika att få ångest av musik du annars tycker väldigt mycket om.
    Prova annars att skriva ner dina jobbiga tankar. Med åren har jag blivit bättre och bättre på att ifrågasätta mina mörka tankar.

    Du säger att du är ful. Det finns många övningar man kan göra för att kunna acceptera sitt utseende. Dom tar mycket energi, men dom gör det lättare att komma vidare.
    Och tänk efter, varför tycker du att du är ful? Är det DU som tycker det, eller tycker du bara det för att det är det intrycket du får av dom omkring dig. (Att DOM tycker att du är ful)
    Du ska ALDRIG ändra på någonting hos dig för någon annans skull. Om du klipper ditt hår så ska det vara för att DU vill och för att DU tycker att det kan bli fint. Inte för att ANDRA tycker att det skulle bli fint.
    Väldigt många gånger så har din ”attraktivitet” mycket med att göra hur du själv bär din kropp. Om du sträcker på dig och låter dig själv ha på dig kläder som du tycker är fina och bär det med stolthet, då kommer du att utstråla att du är ”attraktiv”.

    Jag skulle kunna skriva om en massa olika faktorer och en massa olika övningar och saker som har hjälpt mig. Men det känns som att det jag sagt hittills bara kommer att vara förvirrande för dig. Jag försöker gärna förklara om du undrar över något jag sagt, och jag försöker gärna tala om vilka övningar jag har gjort om du är intresserad.

    Hoppas att jag har gett dig lite perspektiv och alternativa tankebanor som kan hjälpa dig.

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.