Hej, ensamhet kan vara tufft speciellt om den inte är självvald. Om den är precis som du säger en vilja att vara med i en gemenskap men inte få det. Jag hade det en tid på mitt jobb. Kändes som att ju mer jag ansträngde mig destu mer utanför blev jag Sen när jag slutade försöka så mycket gick det av sig själv. Vad märkligt det mänskliga samspelet kan vara. Bakvänt på något sätt. Liksom att om jag signalerar självständighet och oberoende, då får jag respekt och gemenskap. Kan tycka det är djupt orättvist, det är ju när man är som mest törstande som man behöver förståelse och vänskap.
Jag tror ändå att.det går att hitta sann vänskap. Är det en nära vänskapsrelation du längtar efter? Eller vara del av t ex en grupp? Hur som tror jag den alltid måste vara ömsesidig. Give and take. Kanske signalerar du mer take, och det är därför du blir utanför? Kanske koncentrera dig på give ett tag? Bara ett tips. Vet inte alls om det är så i ditt fall. Men brottas själv med denna balans i relationer. Och kan bli mycket besviken när folk inte ger samma som jag tycker att jag ger. Det är inte lätt. Men det var några tankar bara…
