Hem > Forum > Arbete & Skola > Hebefren schizofreni, schizofreni, suicid

Hebefren schizofreni, schizofreni, suicid

Visar 8 inlägg - 1 till 8 (av 8 totalt)
7
  • Hej,

    Fick alla dessa diagnoser, känner mig tomt, kraftlös och dum. Jag har tappat all intress. Inget kan göra mig glad. Jag bara är här utan lust för nått. Om jag stava fel, ursäkta mig. Jag är dum! Folk titta på mig när jag le. Folk titta på mig när jag är ledsen. Ingen fattar mig. Jag vet jag är konstig, därför jag har inte vänner. Vi alla är bara atomer, vi alla är lik, men ingen fattar det.

    Trådstartaren

    Vem bryr sig, en läkare säger du har de och de sen är det så. Jag är frisk. Jag jobba och älskar min familj. Varför säger dom jag är sjuk?? Är det inte sant att vi alla är samma atom? Varför prata dom atomer med mig då? Vi alla är samma

    Trådstartaren

    Jag har ingen ork mera. Jag vill inte leva.

    <3 Fina du, stor kram till dig. Givetvis är du tusen saker mer än dessa diagnoser. Du har en personlighet och jag är övertygad om att du har hur många fantastiska egenskaper som helst. Låter som att du också har en underbar familj? Jag hoppas innerligt det! <3

    Trådstartaren

    Tack för dina fina ord Red Simyna.

    Trådstartaren

    Ingen vill vara med mig heller så fort jag berätta om mina diagnoser. Jag försökte träffa en tjej, en livspartner men så fort jag säger att jag blev diagnotiserad av … är det ingen kontakt längre. Jag kommer vara själv livet ut verkar det så. Jag och mina mediciner.
    varför berätta jag det här? Jag känner att jag behöva prata om det. I psykiatrin lysnar dom men dom kan inte göra mer än så. Med vem kan man prata om det då? De här forumet är det ända ställe jag hittad där jag kan prata. Sedan 13-15 år haft jag ingen att prata om det. Vi alla är lik och vi alla är bara atomer. Inget annat

    Vi är alla lika, jag fattar det!

    Precis som dig förstår jag inte hur så många kan missa det. Besökte en storstad i helgen. Massa människor som springer omkring och ser sura ut, som glor i sina mobiler, stressar runt. Ensamheten är ett stort problem idag. Folk tittar på mig med och jag tittar på dom, men utan ord är det svårt att förstå. Jag kan se om du ser ledsen ut men om du inte förklarar kan jag inte veta varför och samma när du skrattar. Vi kan dela en tår eller ett leende och det kan värma men ord är av största vikt för att vi ska förstå varandra. Du verkar mycket klok. Fortsätt le mot folk så kommer någon möta ditt leende. Du har en diagnos men glöm inte att du inte är din diagnos! Du är en underbar människa!

    Trådstartaren

    Det du skrev nu gör mig glad! Tack!

Visar 8 inlägg - 1 till 8 (av 8 totalt)
7

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.