Berätta eller inte berätta

[Olive Dotapi]

Jag har diagnosen Bipolär sjukdom typ II sedan ett antal år. Litium har funkat väldigt bra för mig, och jag har ett väldigt bra liv, förutom att jag har en del ångest och inte har mycket energi eller ordningssinne. =D

Jag tror inte att folk anar på jobbet att jag har den här diagnosen, men jag känner själv att hur jag är påverkar mitt jobb.

Vad säger ni? Berätta eller inte berätta? Fördelar – konsekvenser?

Tack.

[Purple Pyteqi]

Jag har djup depression sedan flera år, varit heltidssjukskriven sedan 2019. Var helt öppen med mitt mående och min psykiska ohälsa på arbetet både till arbetskamrater och arbetsgivare. Det hela slutade inte så bra, blev ivägskickad till företagshälsovården på arbetsförmågebedömning, vilket tillslut resulterade i att arbetsgivaren sa upp mig i våras, min depression har ju inte blivit bättre av detta, snarare sämre. Jag vet inte vad mitt råd till dig är angående att berätta eller inte berätta på din arbetsplats. Jag kan ju tänka så att du har iallafall arbetsförmåga och vad jag förstår fungerar bra på arbetsplatsen. Finns säkert fördelar med att berätta, för min del handlade det mest om att jag kände mig ärlig och mådde bra av att berätta för arbetskamrater, men nu med facit i hand hade jag nog inte varit lika ärlig mot arbetsgivaren. Jag har hamnat i en dyster situation, behöver inte betyda att du missuppfattas på samma sätt.

[Purple Burobi]

Tycker inte du ska berätta, man kan tror att det är en lysande idé men det är det icke. Berättade för min arbetsgivare att jag hade ångest och detta var precis efter ett dödsfall. Trodde verkligen på stöd, men slutade med uppsägning, de sade ingenting. Utan jag fick hem ett papper och inget kunde jag göra då jag var timanställd. Försökte få tag på dem men de ignorerade mig totalt som jag vore luft.

[Purple Pyteqi]

Purple Burobi skrev:

Tycker inte du ska berätta, man kan tror att det är en lysande idé men det är det icke. Berättade för min arbetsgivare att jag hade ångest och detta var precis efter ett dödsfall. Trodde verkligen på stöd, men slutade med uppsägning, de sade ingenting. Utan jag fick hem ett papper och inget kunde jag göra då jag var timanställd. Försökte få tag på dem men de ignorerade mig totalt som jag vore luft.

Det är nog så arbetsgivare är tuffa idag, har förstått på dig som jag inte är ensam om att bli uppsagd pga psykisk ohälsa.

[Purple Burobi]

Purple Pyteqi skrev:

Det är nog så arbetsgivare är tuffa idag, har förstått på dig som jag inte är ensam om att bli uppsagd pga psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa är fortfarande stigmatiserad. Det är lättare för en arbetsgivare att säga upp en än att försöka anpassa eller rehabilitering. Du är absolut inte ensam, vanligare än man tror.

[Blue Byqite]

Hej! Jättebra fråga, och jag sitter inte på svaret tyvärr. Men för att nyansera svaren ovan tror jag nog att det har att göra med vilken arbetsgivare man har. Jag har själv ingen diagnos, men jobbar på ett ställe där två har det, och de har fått jättebra stöd. Men jag vill inte slå fast något med någon självklarhet. Bara slänger ut det i diskussionen, så att säga.