Jag mår så otroligt dåligt just nu. Min pappa har så länge jag kan minnas vart alkolist, och innan min mamma och pappa skilde sig så drack inte min mamma någonting. Men nu är det 6 år senare och för ungefär 1 och ett halvt år sedan träffade hon en kille. Dom träffades på sommaren så när han drack så tänkte jag inte så mycket på hur mycket det var han drack eftersom att jag vet att många ”semesterdricker”. Men det blev höst, båda två började jobba igen osv, men han drack varje dag. Han drack MYCKET varje dag. Och till slut så fick han med mamma på det också. Jag har otroligt svårt för alkohol och kommer nog aldrig bli stupfull eftersom jag är otroligt rädd för alkohol och alla som bara druckit ett glas öl kan jag bli otroligt rädd för, och hon vet det. Jag har försökt prata med henne många gånger och försökt säga hur jobbigt jag tycker det är, men hon bryr sig i te det minsta och det sårar mig så otroligt mycket för jag har en jätte bra relation till min mamma och vi är som bästa vänner. Jag har så många gånger vart påväg att bara sticka hemifrån eller ta livet av mig, men jag vill inte lämna henne på många sätt, jag kan inte lämna henne och det är inte för hennes skull, jag tror att hon skulle tycka att det vart skönt ifall jag stack men inte jag, eller jo skönt på ett sätt men hon är det ÄNDA jag har. Jag har ingen annan än mamma och jag klarar mig inte en enda sekund utan henne.
Jag vet inte hur eller vad jag ska göra? Eller så får jag väl bara hoppas att jag överlever 4år till med detta.
