Hem > Forum > Terapi & Medicin > Söker annan typ av terapiform. Någon som har något svar angående detta?

Söker annan typ av terapiform. Någon som har något svar angående detta?

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
5
  • Jag letar efter en speciell/specifik typ av terapiform. En terapiform där huvudmålet inte är förändring, utan där det primära målet istället är att “bara” kunna förstå sig själv. Existerar denna typ av terapiform ens?

    Jag är vid världens ände med detta. Har redan testat KBT, DBT och generell samtalsterapi under flera år utan framsteg. Det har inte heller gett mig något positivt eller hjälpsamt. Jag har nu bett mottagningen om att återigen få kontakt med en psykolog efter ca 2,5 år utan någon. När jag bad om detta blev jag nekad för att jag har redan “uttömt den resursen och den hjälpte inte”. “Vi kan skicka en remiss till habiliteringens (har asperger diagnos) psykolog. Något jag motvilligt gick med på men ändå gjorde det pga bristen på andra alternativ. Men vi har inget att erbjuda här”. Jag förstod då efter några dagar att du tänkte att jag ville börja med KBT-behandling igen. Vilket jag inte vill och tydligt uttryckte. Och de (på mottagningen) ser ju att det inte leder någonvart heller. Där är vi ju överens. Så jag fick tydliggöra för dem att jag vill testa psykodynamisk terapi (inte optimalt det heller). Och de sa att de skulle ta upp det med sina kollegor om detta skulle kunna vara aktuellt. Inget svar ang om det är något som är aktuellt eller inte efter ca 1,5 mån, trots kontakt flera gånger under denna tiden.

    Jag svamlar. Det viktigaste jag vill lägga fram är frågeställningen högst upp i början. Är det någon som vet något om andra terapiformer som passar in på det jag beskriver?

     

    PDT är en bra terapiform för det, att träna på att uttrycka sig och i längden förstå sig själv.

    För övrigt låter det inte som att terapi är det optimala överhuvudtaget om det är ditt mål. Att förstå sig själv är ju psykologi. Så gå en kurs, finns massor med inriktningar. Att förstå dig själv är såklart förändring det med vare sig du vill eller inte. Att inrikta sig på psykologin för asperger kan också vara en början på att definiera vad du vill förstå.

    Men jag kan absolut förstå din önskan. Läkare kan tyvärr inte skicka remisser till psykologer baserat på enbart det som grund. Man måste ha en väldigt specifik anledning till varför man inte fungerar och i det har de bara ett visst urval av behandlingar som ingår.

    Sen finns ju såklart den privata vården. De har friare tyglar och du äger tiden med dom så du kan få det du vill om du bara klickar med psykologen. Men det är förstås dyrt.

    Trådstartaren

    PDT är en bra terapiform för det, att träna på att uttrycka sig och i längden förstå sig själv. För övrigt låter det inte som att terapi är det optimala överhuvudtaget om det är ditt mål. Att förstå sig själv är ju psykologi. Så gå en kurs, finns massor med inriktningar. Att förstå dig själv är såklart förändring det med vare sig du vill eller inte. Att inrikta sig på psykologin för asperger kan också vara en början på att definiera vad du vill förstå. Men jag kan absolut förstå din önskan. Läkare kan tyvärr inte skicka remisser till psykologer baserat på enbart det som grund. Man måste ha en väldigt specifik anledning till varför man inte fungerar och i det har de bara ett visst urval av behandlingar som ingår. Sen finns ju såklart den privata vården. De har friare tyglar och du äger tiden med dom så du kan få det du vill om du bara klickar med psykologen. Men det är förstås dyrt.

    Till att börja med; Tack så mycket för att du tog dig tiden att svar!

    Det känns bra att någon annan tycker att psykodynamisk terapi låter som en bra riktning.

    Jag är helt med på, förstår och håller med om att “förstå dig själv är såklart förändring det med vare sig du vill eller inte”. Det jag vill är bara hitta en terapiform/psykologisk behandlingsmetod där förändring/en inte är det primära målet eller resultatet. Förändring kan komma efteråt eller under tiden som en bieffekt av att kunna förstå sig själv. Det är det jag vill ha och är den vägen som jag behöver ta. Förståelsen behöver vara det primära målet i behandlingen.

    Jag skulle definitivt, utan tvekan, om jag kunde, vända mig till den privata vården. Jag önskar att jag kunde men det är alldeles för dyrt (pratar om privat psykodynamisk terapi). Jag förstår inte riktigt hur det har blivit så att många av de privat psykologer som praktiserar KBT (inom företag som tex. Mindler) har vårdavtal med regioner men så få som praktiserar någon annan form av terapi (ex. PDT) inte har/får det. Antagligen pga kostnader, politik mm. Men det är en fråga och diskussion för någon annan gång.

    För att svara lite kring det du skriver ang läkare, remiss, psykolog och speciella grunder för att få tillgång till särskilda behandlingar. Jag har varit patient inom specialistpsykiatrisk vård konstant under snart 12 år. Asperger är inte min enda diagnos och har flera än en utöver detta. Jag står på ett antal mediciner och harr testat flera olika läkemedel och många olika doser under många år. Och som första inlägget nämner har jag testat KBT, DBT och generell samtalsterapi (och glömde lägga till MBT och Unified Protocol). Andra saker jag har fått testa och gå på/i per rekommendation av sagda specialistpsykiatrin är, medicinsk yoga, stresshanteringsskola (kommer inte ihåg om det var exakt så den hette), fysioterapeut på mottagningen som gav bla. avslappningsövningar, mindfullnessövningar, andningsövningar och övningar och kunskap i kroppskännedom mm. Detta är det jag kan komma ihåg just nu. Finns säkert mer. Jag har även varit på habiliteringen samtidigt för gruppbehandling där.

    Det jag vill ha sagt är att jag har verkligen testat på mycket utan resultat. Den generella samtalsterapin som jag hade med kuratorn och sedan psykologen är väl det som stundvis kunde ha varit hjälpsamt. Men inget har aldrig gått på botten med saker. Och faktiskt hjälpt i längden.

    Inget ”aha-moment”, ”okej, det är så det är eller fungerar” eller ”nu förstår jag varför/hur/vad” eller någon djupare förståelse för mig själv. Och det är detta jag är ute efter. Det är det jag vill ha, få och komma fram till (och jag behöver hjälp för att kunna komma dit). Jag räknar inte med eller förväntar mig inte något/n övermänskligt eller otroligt, super-insikt. Bara att kunna få hjälp med att förstå och sätta ord, termer, begrepp och beskrivningar på saker av någon som jobbar som psykolog, har kunskapen och förståelsen för området, då det är så komplexts som det är i mitt fall.

    Att lära sig mer om psykologi via kurs eller annat är inte riktigt det jag behöver. Jag behöver kunna “bolla” mina tankar, problem och saker osv. med någon som har kunskapen att navigera, förklara, ställa rätt frågor och “förstå” som en vetande, professionell och utbildad psykolog eller liknande.

    När det kommer till Aspergern och habiliteringen har jag bara dåliga erfarenheter tyvärr. Men ska ge dem ett försök till om jag får träffa psykolog där.

    När man har en funktionsvariation/nedsättning och samtidigt psykiatriska problem/diagnoser hamnar man ofta i kläm mellan habiliteringen och psykiatrin. Man blir puttad från båda hållen. Den ena tycker att personen (jag) inte hör hemma på hab för att jag är för psykiskt sjuk och det behandlar inte dom. Samtidigt tycker psykiatrin att personen (jag) behöver hjälp med min Asperger diagnos och det kan inte de göra. Därför vill de skicka mig till hab. Det hela är en enda dysfunktionell röra som inte borde existera. Som person och patient är det utmattande att hamna i den cirkeln och då är man ju också väldigt dålig psykiskt och fysiskt redan innan detta börjar.

    Jag skriver av mig lite här. Behöver det och därför blir det långt och kanske inte alltid grammatiskt korrekt, ber om ursäkt.

    Jag är väldigt tacksam över att du svarade och för ditt svar!

     

    Jag förstår verkligen. Menade såklart inte att det skulle låta som om du bara hade ett odefinierat problem om att förstå dig själv. Förlåt om det uppfattades så.

    Ärligt talat tror jag det är som du nämnde begränsat med utrymme psykologerna har på grund av budgetar, tid och politik. Kombinerat med att du vill ta steget längre och även veta varför det är som det är gör nog det hela svårare.

    Jag tänker att det kanske inte nödvändigtvis blir några aha-upplevelser i en kurs, men där finns det annars utbildade lärare som man kanske kan uttömma på information utan att gå via en terapisession. Men jag förstår, det är inget man ska behöva göra.

    Vissa psykologer kanske bara erbjuder kbt då det är godkänt via vården men kan ha utbildats i pdt och andra metoder. Vissa är flexiblare än andra att gå utanför sina ramar. De behöver dock förhålla sig till sina mallar för återkoppling till din läkare. Men en tanke är ju att ringa, eventuellt anonymt, till de psykologer som erbjuds och se vad de har för expertis. Mycket handlar ju om att hitta rätt person att klicka med. Tyvärr..

    Hoppas verkligen du hittar någon eller något som fungerar. Att vara vältalig gynnar en sällan. Oftast tolkar de en som om man förstår allt

    Jag sökte till sexologiskt centrum då en del av min problematik också visar sig genom problem med sexuell karaktär. Där har jag träffat en psykolog som behandlar psykodynamiskt och vi har pratat mycket om att jag behöver lära känna mina egna känslor och förstå vad de försöker säga mig. Det låter ganska likt det du söker efter?

    Min psykolog rekommenderade mig att läsa och riktigt arbeta med boken “i befintligt skick”. Att göra alla reflektionsövningar som står, att relatera allt som står till mig själv och så. Jag har nu läst boken i mer än ett halvår och upptäcker hela tiden nya saker med mig själv, förstår mer och mer varför jag agerar som jag gör i vissa situationer och jag är mycket mer tillåtande gentemot mina egna känslor.

    Det jag rekommenderar är ju tyvärr inte en psykolog som berättar för dig varför du funkar som du funkar vilket du bad om… men jag hoppas ändå det kan vara lite till hjälp!

    En annan metod jag läst om och som jag precis har tänkt att jag vill börja arbeta med är expressivt skrivande. Att skriva enligt olika övningar och sen reflektera över hur det kändes att skriva, vad som kändes i kroppen, om det väckte några tankar och känslor osv. Så det man först skriver spelar egentligen ingen roll, det kan vara felstavat, osammanhängande och oviktigt. Det enda som spelar roll är reflektionen efteråt. Emelie Hill Dittmer har skrivit en bok som heter “Skriv för att läka” med övningar i expressivt skrivande. Det är ju också då en metod för att lära känna sig själv.

    Vad är din inställning kring filosofi? Har du någonsin tänkt på och eventuellt undersökt några av de olika alternativen om t.ex. : mening med livet, moral, ursprung och ändamål av universum och allt och alla i det?

    Du verkar ha viljan att lära känna dig själv på riktigt, verkligen förstå dig själv på djupet först, för att sedan kunna påbörja ett förändringsarbete av den riktiga personen som du är och har kommit till att känna. Det är en mycket klokt approach som jag verkligen hoppas att du lyckas med. I den processen är det är dock väldigt viktigt att tänka på i vilken kontext som man ramar in själva verkligheten som man finns i, för beroende på kontexten (världsbild) som du utgår ifrån kan du komma att betrakta dig själv, din riktiga och sanna essens, beteende, drömmar och liv, på helt olika sätt.

     

     

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
5

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.