Skulle aldrig sökt hjälp – nu är mitt liv förstört

Efter att ha mått dåligt en längre tid träffade jag en psykolog som var väldigt bra på att lyssna. Jag kände mig trygg och berättade om mina känslor och tankar. När bedömningssamtalen var klara berättade hon att hon tänkte göra en orosanmälan då hon som professionell kände sig orolig för mina barn. Jag blev så väldigt förvånad och ledsen. Nu har jag sjunkit djupare än jag någonsin varit och känner att jag är inmålad i ett hörn. Om jag tar emot hjälp så kan det innebära att socialtjänsten läser min journal och missuppfattar nåt jag sagt (om dom väljer att utreda mig som en dålig förälder). Om jag inte tar hjälp, hur ser det ut då? Jag kommer ju såklart aldrig mer kunna berätta för någon inom vården om mina tankar och känslor. Jag kan alltså inte lita på nån mer och därmed inte heller kunna bli hjälpt. Livet känns så hopplöst just nu att jag på riktigt överväger att ta mitt liv. Alternativet är att lämna familjen och låta min partner få vårdnad om barnen. Om jag stannar kvar måste jag hitta ett sätt att stänga av alla jobbiga känslor och bli ett tomt skal. Hur jag än gör nu så är mitt liv över.

Hej!

Jag satt i samma sits men dock ensamstående med barn varannan vecka. Socialen måste ju då alltså meddela pappan, han tog det dock ganska okej och höll inte mitt barn ifrån mig.

Socialen ringde endast för att fråga om hur det var och hur mitt barn mådde här. Berättade hur det låg till, hon lät inte orolig eller något alls. Sen frågade hon om jag ville ha hjälp ifrån dom då jag sagt upp all kontakt med sjukvården. Tackade ja till det men inte blivit mycket mer med det då jag inte orkat med massa ny kontakt. Men det var inget konstigt med socialen alls🙏

Så sitter tyvärr i samma sits med att aldrig kunna be om hjälp från sjukvården igen, vilket inte hjälper tankarna alls. 😕 Så det har påverkat mitt förhållande med den enda personen jag kunnat ty mig till så det är väl kört där med. Allt bara slits itu för en. Men du är inte ensam i denna sitsen♥️

Men åtminstone var det inget att oroa sig för med socialen.♥️ Jag tror dom får in många sådana anmälningar och ringer bara för att kolla läget för att dom måste. Säg sanningen, var inte emot dom utan försök att vara dom lite till lags om man säger så. Då kommer det att lösa sig för er, barnen har mer än en förälder så dom bör inte ta barnen ifrån er i första läget🙏

Jag hoppas att det löser sig för dig♥️

Hej.

Jag förstår att du känner dig upprörd just nu men det finns andra vägar. Kanske kan t.ex. en anonym online-kontakt hjälpa dig så att du kan uttrycka det du mår dåligt över och på så sätt ta dig framåt?