Så otroligt stressad, utstött, deprimerad, ångestfylld, trött. HJÄLP!

[Indigo Vutaqy]

Jag har tagit mig vatten över huvudet.

Jag har skrivit här tidigare om mina studier. Det är stressigt. Jag stressas över tanken på att bli underkänd för att det kan innebära att jag blir utan CSN. Dessutom har flera uppgifter obligatoriska moment som redovisningar, osv. som man måste gå på för att få godkänt.

Den uppgift jag lämnade in senast var jag så missnöjd med, och den var väldigt omfattande. Om man blir underkänd där får man inte komplettera uppgiften, utan man måste börja på en HELT NY uppgift.

Uppgiften är en designuppgift kan man säga, så det blir som ett “miniprojekt” för en person som är stressad, har ångest som jag är det otroligt krävande.

Lärarna på kursen upplever jag som kalla och hårda. De varnar bara en massa för allt man INTE får göra om man vill bli godkänd.

Andra studenter ger hård kritik på obligatoriska redovisningar. Senaste redovisningen när vi satt i grupper sade alla bara negativa saker om min pågående uppgift. INGET positivt.

Kunde inte hålla mig från att gå in och gråta på toaletten. Känner mig SÅ ensam.

Hela stämningen är bara omotiverande och den ger mig magont.

Jag pendlar mellan att tänka att: Ja, det är naturligt att det är svårt för mig för att det är nytt att jobba med olika datorprogram som är nya för mig.

Och att tänka: Jag borde aldrig börjat utbildningen. jag har tagit mig vatten över huvudet och alla andra verkar anse att jag inte passar in.

 

Jag har helt tappat den lilla glädje jag kände när jag började utbildningen. Varför möts jag av så kalla och hårda människor? Vart är glädjen i livet?! 🙁

Vem vill gå tre år med folk som BARA kritiserar en, lämnar en utanför. Inte pratar med en. Ignorerar en… ?

I ett grupparbete för ett par veckor sedan lyssnade de andra i gruppen inte alls på mig. De totalt ignorerade mig. SUCK. Det är som att vara tillbaka i grundskolan med mobbning och utfrysning. Det här är ju vuxna människor på universitet…

 

Ska jag hoppa av? Jag vill INTE riskera direkt arbetslöshet, om jag hoppar av måste jag ha en annan utbildning att gå till….

[Indigo Vutaqy]

Puff.

<3 Oh, så smärtsamt och energikrävande!

Tänker att eleverna beter sig förmodligen såhär för att monkey see, monkey do? Alltså att när lärarna skapar detta klimat av hårdhet/kyla och där man helst inte får göra några fel eller ha några större brister, brukar dessvärre majoriteten människor anamma den kulturen och bete sig lika hårt mellan varandra också? Det sipprar neråt..

Tycker definitivt inte att du ska övh värdera eller bedöma din förmåga, kompetens och talang i det här skedet och om det framförallt bottnar i godtyckliga omdömen från eleverna i den här toxiska miljön. Grundpremissen när man utbildar sig är ju att man ska få lära sig hantverket och så har man sedan privilegiet ett helt yrkesliv framöver att fortsätta utvecklas. Vet inte om du håller med?

När jag hade mycket, mycket starka tvivel kring min utbildning för något år sedan, i kombination med en klass jag också hade ont i magen av, var jag så fräck faktiskt att jag skaffade mig ett extraknäck inom det yrket vi utbildar oss inom. Chockade nog hela klassen genom att få den tjänsten också. Det var så fantastiskt att få byta miljö. Upptäcka direkt där att kollegorna stod stadigt på marken och i lugn och ro få växa in i rollen. Få göra fel exempelvis. Det var så jävla läkande.

Så ett tips till dig kanske också kan vara att våga testa söka lite extrajobb kanske? Tänker alltså att det finns enorma fördelar att dels inte skrämmas bort från “arenan” för all framtid, utan få nya intryck och erfarenheter som inte bara upplevs skrämmande utan snarare positiva?

Om jag vore dig hade jag också väntat till jag de facto fick underkänt på en uppgift <3 Alla missar vi någon uppgick eller får underkänt på en tenta/eller fler (!!). Till och med lärarna i min gamla klass berättar om att de fått det som tidigare studenter.

Behöver du vara mycket fysiskt i skolan – om du orkar säga? <3

[Indigo Vutaqy]

Red Simyna skrev:

<3 Oh, så smärtsamt och energikrävande! Tänker att eleverna beter sig förmodligen såhär för att monkey see, monkey do? Alltså att när lärarna skapar detta klimat av hårdhet/kyla och där man helst inte får göra några fel eller ha några större brister, brukar dessvärre majoriteten människor anamma den kulturen och bete sig lika hårt mellan varandra också? Det sipprar neråt.. Tycker definitivt inte att du ska övh värdera eller bedöma din förmåga, kompetens och talang i det här skedet och om det framförallt bottnar i godtyckliga omdömen från eleverna i den här toxiska miljön. Grundpremissen när man utbildar sig är ju att man ska få lära sig hantverket och så har man sedan privilegiet ett helt yrkesliv framöver att fortsätta utvecklas. Vet inte om du håller med? När jag hade mycket, mycket starka tvivel kring min utbildning för något år sedan, i kombination med en klass jag också hade ont i magen av, var jag så fräck faktiskt att jag skaffade mig ett extraknäck inom det yrket vi utbildar oss inom. Chockade nog hela klassen genom att få den tjänsten också. Det var så fantastiskt att få byta miljö. Upptäcka direkt där att kollegorna stod stadigt på marken och i lugn och ro få växa in i rollen. Få göra fel exempelvis. Det var så jävla läkande. Så ett tips till dig kanske också kan vara att våga testa söka lite extrajobb kanske? Tänker alltså att det finns enorma fördelar att dels inte skrämmas bort från ”arenan” för all framtid, utan få nya intryck och erfarenheter som inte bara upplevs skrämmande utan snarare positiva? Om jag vore dig hade jag också väntat till jag de facto fick underkänt på en uppgift <3 Alla missar vi någon uppgick eller får underkänt på en tenta/eller fler (!!). Till och med lärarna i min gamla klass berättar om att de fått det som tidigare studenter. Behöver du vara mycket fysiskt i skolan – om du orkar säga? <3

 

TACK!!!<3

Just redovisningar och seminarier är ju obligatoriska.

Det var på en redovisning här senast som jag fick hård kritik av andra studerande. (Jag vet med mig att jag är väldigt känslig, och att jag blir extra känslig av stressen också.)

Åh, vad bra att du skaffade ett extraknäck! jag har faktiskt funderat på det själv, för att få “vara” något mer än bara en studerande.

Jag tänker ju också att man lär sig än mer sedan när man väl har ett jobb, och att utbildningen inte är allt.

Men jag har så dåliga vibbar av vissa lärare och vissa studerande på den här utbildningen… är det värt 3 år?

Igår pratade jag med en i klassen som var väldigt trevlig i alla fall. Hon berättade själv om att hon fått komplettera inlämning förut. Så det var ju inte hela världen om jag också får det kanske….

Jag stressas bara av vissa lärare när de pratar HÖGT och säger “ni MÅSTE göra så här… annars får ni INTE godkänt.” Det är alltså sättet vissa manliga lärare pratar (skriker) på som ger mig stress. Det känns snarare som att de är diktatorer än inspirerande lektorer och professorer. Liksom var är vänligheten?

Haha… Även vissa som inte pratar högt har en otrevlig framtoning.

En lärare jag har som ansvarig för den uppgiften jag har just nu är rätt trevlig i alla fall. Han har uttryckligen sagt “jag vill att du ska lyckas” i stället för att häva ur sig varningsord.

Nästkommande uppgift är den ansvarige en sådan där elak, varnande, nästan lite narcissist-vibb….

Har haft föreläsningar (eller lektioner som de kallar dem) med honom en del… och jag bävar inför att han är ansvarig för den här uppgiften vi ska jobba på nu. 🙁

 

[Indigo Vutaqy]

Sitter nu och skriver på en uppgift….

Jag känner ju att jag måste klara av hela den här pågående kursen så att jag inte riskerar att bli utan CSN om jag byter utbildning…. 

Jag känner konstant stress!

Det är liksom inte bara min egen press utan de otrevliga, rent av elaka lärarna som sätter press på mig. De förstör liksom allt. (Och så de flesta studerande också som tidigare sagts.)

Tidigare kurser jag läst på andra högskolor/universitet så har inte lektorerna och professorerna varit otrevliga. De har förhållit sig neutralt och respektfullt mot de studerande. Här känns det mer som en sekt styrd av härskare som vill ha makt.

 

<3 Låter hemskt! Är det här precis i början av den andra terminen? Tänker att vissa lärare kan vara extra hårda och övertydliga när man har de tidigt i utbildningen för att “sätta ribban”? Sedan är min erfarenhet iaf att de lugnar ner sig, att det kan ha bottnat i en rädsla för att man inte ska typ “göra sitt bästa”, inte ta utbildningen på så stort allvar som de önskar se presteras av studenterna?

Förstår samtidigt att det är extremt triggande att bli utsatt för!

[Indigo Vutaqy]

Red Simyna skrev:

<3 Låter hemskt! Är det här precis i början av den andra terminen? Tänker att vissa lärare kan vara extra hårda och övertydliga när man har de tidigt i utbildningen för att ”sätta ribban”? Sedan är min erfarenhet iaf att de lugnar ner sig, att det kan ha bottnat i en rädsla för att man inte ska typ ”göra sitt bästa”, inte ta utbildningen på så stort allvar som de önskar se presteras av studenterna? Förstår samtidigt att det är extremt triggande att bli utsatt för!

Jo, jag förstår att de inte vill att man ska slacka som elev…. Det blir extra jobb för lärarna då.
Men samtidigt så klarar inte jag av hårda tongångar… 🙁 Vissa andra kan bara skaka av sig det, men jag har så svårt för det. 🙁

Jag har lidit av ångest typ hela mitt liv.

<3 Det var mer en tanke om att hoppas verkligen det här är övergående och att de här lärarna blir “normala” inom kort. Håller med om dig att det här verkligen är under all kritik att i sin studiemiljö befinna sig som i en sekt med härskartekniker som skadar en, och drar ner ens allmänna mående.

Tänker litegrann på det du skriver om att få såna uppmaningar om saker som man “måste” osv. Det är ju exakt så man blir behandlad av narcissister, oftast; my way or the high way. Det hela med studenter också som är kritiska låter väldigt otryggt över det stora hela. Jag vet faktiskt inte heller om jag tror på att vara i det här under tre års tid. Finns det någon i klassen som du märker också tycker det hela är högst obehagligt? Som du kan ty dig till och få kraft av?

[Indigo Vutaqy]

Red Simyna skrev:

<3 Det var mer en tanke om att hoppas verkligen det här är övergående och att de här lärarna blir ”normala” inom kort. Håller med om dig att det här verkligen är under all kritik att i sin studiemiljö befinna sig som i en sekt med härskartekniker som skadar en, och drar ner ens allmänna mående. Tänker litegrann på det du skriver om att få såna uppmaningar om saker som man ”måste” osv. Det är ju exakt så man blir behandlad av narcissister, oftast; my way or the high way. Det hela med studenter också som är kritiska låter väldigt otryggt över det stora hela. Jag vet faktiskt inte heller om jag tror på att vara i det här under tre års tid. Finns det någon i klassen som du märker också tycker det hela är högst obehagligt? Som du kan ty dig till och få kraft av?

 

Jag märker att en del andra inte verkar 100 procent nöjda. En ska byta till nästa termin… andra verkar mer som att de liksom hänger med ändå…

Det är svårt att veta om man ska “ta sådant här vidare”, för om det råder en tystnadskultur så kommer ingen förbättring ske i hur lärarna beter sig.

Jag vill inte heller hoppa av hur som helst för jag vill kunna få CSN igen om jag vill byta till en annan utbildning…

Hm, ja, svårt! För sin egen skull kan det vara bra att prata och berätta. Då har man gjort sitt. Man lämnar över informationen. Tror du att du skulle må bättre av att säga det här anonymt till institutionen? Tänker också att lärarna kan fortsätta såhär år efter år om det inte kommer in så mycket klagomål. Visst är det så att en del ställen är omöjliga att förändra och man får inget gehör övh. Det är förskräckligt. Ledsen att du hamnat i den här situationen, s-å orättvist!!

[Teal Cimoga]

Hur är det med dig nu? Hoppas att det värsta är över nu. Vädret har blivet bättre och solen började skina. Ibland blir det jätte jobbigt, det färstår jag men om vi bara försöker acceptera det, ha talåmod och tolerans till det så kommer vi bättre släta över det. Hoppas att det har löst sig för dig.

[Indigo Vutaqy]

Teal Cimoga skrev:

Hur är det med dig nu? Hoppas att det värsta är över nu. Vädret har blivet bättre och solen började skina. Ibland blir det jätte jobbigt, det färstår jag men om vi bara försöker acceptera det, ha talåmod och tolerans till det så kommer vi bättre släta över det. Hoppas att det har löst sig för dig.

Hej! Det går framåt. Några steg bakåt ibland dock.

Jag har en uppgift vars komplettering släpandes som inte rättats än. Men har lyckats ta mig igenom kurserna som var efter kursen jag skrev om i TS.

Har så mycket i mitt liv som ger mig ångest, inte bara studierna.

Jag är helt slut. 😔 Ensam är jag också.

Försöker göra saker för att må bra, men det känns som att jag aldrig kan bli av med ångesten.