Hem > Forum > Skam > TW: Kroppshets/Övervikt – Ännu en skit dag att leva.

TW: Kroppshets/Övervikt – Ännu en skit dag att leva.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Känner mig så värdelös som människa idag efter jobbet och efter möte med bekant för båda tog upp min vikt..

    Har haft övervikt i alla år pga hormoner och vätska trots att jag rör mig regelbundet och egentligen äter alldeles för lite. Sedan en tid tillbaka har jag varit sjukskriven och det har gjort att jag rört mig betydligt mindre en period, men försöker komma tillbaka till mitt vanliga träningsschema.

    På jobbet ville man göra en “kul grej” av att motivera hälsosammare livsstil. Man har gjort en Bingo bricka med olika moment att utföra så som “gå 10 000 steg, tre dagar under en vecka” och “ät 5 frukter under en dag”.

    Kul grej tyckte jag, men insåg redan första dagen att detta inte skulle bli en för svår utmaning efter att ha lyckats fylla nästan hela brickan redan första dagen.

    Vi prata om det på jobbet och direkt möttes jag av kollegor som menar att jag fuskat då en person i min storlek uppenbarligen inte skulle klara av uppgifterna på brickan.. mina kollegor helt dömde ut mig då de inte tror en sekund på att jag faktiskt rör på mig, trots att jag är betydligt mer aktiv än många andra. Men då jag är överviktig så är detta enligt dem inte sant trots att jag med stegräknare osv faktiskt kan bevisa det.

    Jag tappade motivationen att fortsätta, det blev så tydligt att en sån som mig inte får vara delaktig i denna bingon för då måste det vara fusk inblandat.

    Jag va ledsen när jag kom hem och tänkte att jag tar hunden på långpromenad så vi båda ändå kommer ut. På promenaden möter vi en gammal bekant vi inte sett på länge och hen undrar om vi är på kort eller lång tur. Jag svarar lång och får tillbaka

    – Ja men det är ju bra för dig, för du är ju dubbelt så stor som när jag såg dig sist.

    Jag tog hunden och bara gick, varför måste alltid vikten vara ett problem vem man än möter?! Jag kan inte göra något åt min överviktig och det har tagit åratal att ens komma dit jag är. Jag väger över 120kg och kämpar med promenader mellan 2-3.5mil varje jävla dag, folk ser mig konstant ute och går och jag har en hund i topp trim – men jag är tjock så man utgår direkt från att jag är lat och bara äter skit.

    Så jävla trött på att existera, vad man än gör är man aldrig tillräcklig och man döms helt på utseendet av alla vad man än gör. Läkare frågar inte ens om man har andra problem utan utgår från att allt man söker för är pga vikten, folk på gatan dömmer för att man är tjock och äcklig och “uppenbart” inte ens försöker. Och vad man än gör möter man kommentarer om sin kropp som om man aldrig sett sig själv i spegeln.

    Varför får man inte bara existera och bli behandlad som en människa?

    Varför måste man alltid utgå från att en person med övervikt är ohälsosam när det finns 1000 anledningar till att man kan ha övervikt?

    Jag har bättre blodtryck än sköterskorna som tar blodtrycket och en bättre livsstil än de flesta runt mig – men jag behandlas ändå som ett misslyckande och en lögnare för att jag är tjock. Tro fan att man vill dö när hela ens existens endast baseras på hur jävla oattraktiv och “ohälsosam” man anses vara..

    This reply has been reported multiple times for inappropriate content.

    Hej! Jag har läst ditt inlägg och vill bara säga att du inte ska ge upp. Vissa dagar känns allt skit och det är helt OK. Jag förstår helt känslan av hopplöshet när det inte spelar någon roll vad man gör, eftersom “övervikten” beror på något helt annat. Det måste vara klaustrofobiskt.

    Jag förstår också hur otroligt ledsamt det måste kännas att när du upplever att alla döms efter sitt utseende. Av princip så har du säkert rätt, men jag tror också, i ditt mående, att du har en tendens att överdriva. Folk går inte runt och tänker dagligen och stundligen på hur någon ser ut eller vilken vikt de har. Det kan absolut spela in när man inte känner en person, men i övrigt så vill jag mena att det spelar en väldigt liten roll.

    Du kommer att hitta en väg ur detta där inte alls känns skit. Det kommer vara ljusare och mörkare dagar, men framför allt så får du försöka hitta sätt att må bättre över dig själv. Vad är du bra på? Vad har du alltid drömt att ägna dig åt men inte gjort. Satsa på något sånt och hitta på ljusglimtar i vardagen som ljusar upp i schemat. Sen kommer allt annat lösa sig som ett självspelande piano! Vi tror på dig!

    Hej,

    det var riktigt jobbigt att läsa för två anledningar:

    1. Att du mår så pass dåligt att du känner att du inte vill existera, så dåligt ska ingen behöva må!

    2. Att folk är så jävla vidriga och oempatiska mot sina medmänniskor!!

    Ge inte upp. Jag vet att det är en klyscha men det blir bättre. Du verkar göra mycket mer för din hälsa än vad andra människor gör, det ska du vara oerhört stolt över! Om det är en medicinsk orsak som går att behandla på något sätt så sök hjälp (om du inte redan gjort det). Tyvärr kan man även mötas av sån hemsk attityd av vårdpersonal men förr eller senare kommer du att stöta på någon vettig människa som dels kan sätta rätt diagnos men som även kan erbjuda rätt behandling och eller stöd.

    Fina du! Ge inte upp. Du motiverar mig till att börja röra på mig mer! Så otroligt duktig. Önskar dig stort lycka till med allt du vill uppnå i livet.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.