Vi har varit tillsammans i mer än 6 år, vi har mer än ett barn och ett till på gång.
Jag har varit hennes största trygghet och hjälpt genom både depression och panikångest.
Men något har hänt de senaste åren. Jag har börjat svika henne hon säger att hon inte kan lita på mig, allt från att hon ber mig att jag skall tömma kattlådan och jag inte gör det. Till de med relationen att jag skall bli bättre och inte svika henne
En gång gick det så långt att jag började leta nytt boende och vi skulle separera men vi gav det en chans till och en till och en till…
Jag vill verkligheten inte att vi skiljs.
Jag går med på det mesta hon ber om och vill göra. Hon älskar våra djur och vi har många men det är alltid jag som tar hand om dom. Hon orkar inte.
efter middagen hon så slut att hon tar soffläge och jag fixar resten. Jag har sagt att det är lungt och att jag fixar det. Ändå ger jag pikar om att hon borde hjälpa till med mer. Men jag vet att hon inte orkar psykiskt.
Hon vill att jag tar mycket mer initiativ till sex och jag säger att jag skall göra det men inget händer från min sida. Jag vet inte varför.
Hon vill att jag skaffar en hobby eller något så jag kan få tillbaka energi med. Jag vill både och. Jag känner att det inte finns tid eller pengar för det, hon säger att vi får ta oss det.
Jag vet inte om detta inlägg “makes sens”. Känns som jag skrivit väldigt ostrukturerat. Men men nu blev det så.
Vad kan jag göra för henne ?
Vad skall jag hitta på?
Vad kan jag göra för att hitta tillbaka till mitt gamla jag?
