Vad är rimliga ”förväntningar” i en vänskap?

[Yellow Bojoto]

Teal Cutedi skrev:

Det är svårt att få någon djupare vänskap om man inte har samma syn på vad vänskap betyder. Är det en riktig genuin vänskap så funderar man inte ens, det faller sig naturligt och inget man behöver fundera på. När man inte riktigt vet vart man har en person, då blir det jobbigt. Att det blir så tror jag mycket beror på att det brister i kommunikationen. Jag lär mig mycket om en person bara genom att lyssna. Det är en konst att verkligen aktivt lyssna och därigenom få en djupare och bättre förståelse hur personen fungerar och innerst inne känner. Det är samtidigt ett förtroende som man måste vårda och inte missbruka på något vis. Tror dock att vissa kan utnyttja situationen då det finns personer som ser snällhet och empati som en svaghet som dom själva kan dra fördel av när dom behöver det. Vissa människor kan även förakta och se ner på personer som är goda. Det är ändå dessa personer som förlorar i slutet. Jag tycker du verkar vara en innerlig vän, Yellow Bojoto. Man kan inte ändra på andra personer utan bara hur man själv förhåller sig till saker och ting. Låt dock ingen ”vän” göra dig förvirrad, ledsen eller ge dig dåliga vibrationer. ❣️

<b>Jag tror att både hens och mitt liv har varit lite för krokigt senaste åren för att vi tydligt ska ha kunnat se vart vår vänskap ligger. Kanske är det nu först vi får se vart vi ligger som vänner? </b>

<b>Känns så mycket bättre att kunna ventilera med alla er här i forumet.</b><b>Det ger mig ett lugn. Dels att det är okej att känna, tänka som jag gör. Men även i att läsa era olika ord om synvinklar och synsätt. Tack! </b>

<b>Känner just nu att jag är mer ödmjuk inför hela situationen. Jag lutar mig mer tillbaka och har släppt lite av det som jag tog personligt. Tror det är viktigt för mig och för hen. </b>

<b>Vi kommer säkert samtala om detta en dag. Men stressar ej till den stunden. “Allt har sin tid” tänker jag.</b>

<b>Tror att ett problem är att jag just läser hen mellan raderna. Hon vet det och har uttalat det förut. Om finns det så känslor, tankar m.m. som hen vill dölja, ej orkar ta tag i eller ens uttala för mig sin vän så undviker hen helt enkelt mig.</b>

Hen är fin som hen är. Jag är fin som jag är. Båda får vara precis som vi är. 

<b>Jag får helt enketl arbeta med mig själv. Fortsätta att utmana mig, utveckla mig och finna förhållningssätt till detta precis som mycket annat i livet.</b>

[Yellow Bojoto]

Teal Cutedi skrev:

Det är svårt att få någon djupare vänskap om man inte har samma syn på vad vänskap betyder. Är det en riktig genuin vänskap så funderar man inte ens, det faller sig naturligt och inget man behöver fundera på. När man inte riktigt vet vart man har en person, då blir det jobbigt. Att det blir så tror jag mycket beror på att det brister i kommunikationen. Jag lär mig mycket om en person bara genom att lyssna. Det är en konst att verkligen aktivt lyssna och därigenom få en djupare och bättre förståelse hur personen fungerar och innerst inne känner. Det är samtidigt ett förtroende som man måste vårda och inte missbruka på något vis. Tror dock att vissa kan utnyttja situationen då det finns personer som ser snällhet och empati som en svaghet som dom själva kan dra fördel av när dom behöver det. Vissa människor kan även förakta och se ner på personer som är goda. Det är ändå dessa personer som förlorar i slutet. Jag tycker du verkar vara en innerlig vän, Yellow Bojoto. Man kan inte ändra på andra personer utan bara hur man själv förhåller sig till saker och ting. Låt dock ingen ”vän” göra dig förvirrad, ledsen eller ge dig dåliga vibrationer. ❣️

Glömde ju helt att tacka dig för de fina orden “Jag tycker du verkar vara en innerlig vän, Yellow Bojoto.”. Tack!!!

Yellow Bojoto skrev:

<b>Jag tror att både hens och mitt liv har varit lite för krokigt senaste åren för att vi tydligt ska ha kunnat se vart vår vänskap ligger. Kanske är det nu först vi får se vart vi ligger som vänner? </b> <b>Känns så mycket bättre att kunna ventilera med alla er här i forumet.</b><b>Det ger mig ett lugn. Dels att det är okej att känna, tänka som jag gör. Men även i att läsa era olika ord om synvinklar och synsätt. Tack! </b> <b>Känner just nu att jag är mer ödmjuk inför hela situationen. Jag lutar mig mer tillbaka och har släppt lite av det som jag tog personligt. Tror det är viktigt för mig och för hen. </b> <b>Vi kommer säkert samtala om detta en dag. Men stressar ej till den stunden. ”Allt har sin tid” tänker jag.</b> <b>Tror att ett problem är att jag just läser hen mellan raderna. Hon vet det och har uttalat det förut. Om finns det så känslor, tankar m.m. som hen vill dölja, ej orkar ta tag i eller ens uttala för mig sin vän så undviker hen helt enkelt mig.</b> Hen är fin som hen är. Jag är fin som jag är. Båda får vara precis som vi är. <b>Jag får helt enketl arbeta med mig själv. Fortsätta att utmana mig, utveckla mig och finna förhållningssätt till detta precis som mycket annat i livet.</b>

Det var en sund inställning. Låt tiden utvisa hur ni kommer förhålla er till varandra, och vad för slags vänskap ni till slut hamnar i. Det svåraste med slutna personer är ju känslan att man inte lär känna dom på djupet och att man därmed inte har möjligheten att vara ett stöd när man ser/ känner att det är något som tynger ner dom, och som man kan tro skulle lätta om dom fick ventilera det. Men då krävs det att man kan kommunicera och kunna släppa in en person till sitt innersta. Alla kan dock inte det av olika anledningar, det handlar om förtroende, som vissa kan ha svårigheter med. Det kan även vara så att man anser att ens problem inte angår andra, utan att man ska försöka lösa saker och ting på egen hand. Det är också ett sätt lära känna sig själv och stärka sin självkänsla. Så även om man ibland kan känna att man vill finnas där som en vän, men inte får det förtroendet, så får man hoppas att det istället är en process för den andra personen att själv utvecklas och stärka sin inre trygghet. Det behöver inte innebära att man inte är en vän för det. Vi har bara olika syn på vad det innebär att vara en vän. Att visa att man finns tillgänglig om personen vill prata eller bara finnas i en tyst förstående närvaro är också en slags vänskap. 💝

[Yellow Bojoto]

Teal Cutedi skrev:

Det var en sund inställning. Låt tiden utvisa hur ni kommer förhålla er till varandra, och vad för slags vänskap ni till slut hamnar i. Det svåraste med slutna personer är ju känslan att man inte lär känna dom på djupet och att man därmed inte har möjligheten att vara ett stöd när man ser/ känner att det är något som tynger ner dom, och som man kan tro skulle lätta om dom fick ventilera det. Men då krävs det att man kan kommunicera och kunna släppa in en person till sitt innersta. Alla kan dock inte det av olika anledningar, det handlar om förtroende, som vissa kan ha svårigheter med. Det kan även vara så att man anser att ens problem inte angår andra, utan att man ska försöka lösa saker och ting på egen hand. Det är också ett sätt lära känna sig själv och stärka sin självkänsla. Så även om man ibland kan känna att man vill finnas där som en vän, men inte får det förtroendet, så får man hoppas att det istället är en process för den andra personen att själv utvecklas och stärka sin inre trygghet. Det behöver inte innebära att man inte är en vän för det. Vi har bara olika syn på vad det innebär att vara en vän. Att visa att man finns tillgänglig om personen vill prata eller bara finnas i en tyst förstående närvaro är också en slags vänskap. 💝

 

Tack tack 🙏🏻

Försöker ha det.
Dock lättare när jag känner support och stöd samt får råd och tips från er andra.

Det finns andra faktorer med som spelar roll. Men vill ej gå in på dem. För hens skull.

Personen och jag har mycket tydligt samtalat genom åren om hurdana vi är. Vad som skiljer oss osv. Hur vi fungerar mm.

Personen vill ej förlora mig som vän. Förlora som vän?

Jag svarade då att med nästan månader av tystnad så blir känslan för mig att hen har lämnat relationen själv.

Hen vet även att jag önskar få möjligheten att på något vis få finnas i ”vårt och torrt”. Men jag behöver mer lära mig att låtsas som den ”rosa elefanten” ej syns och finns.

Denna tystnad hon lät mig vara i kontra nästa period som kom, där vi sågs någon gång då och då. Och då vi med endast korta och helt opersonliga ord sa något mellan oss.

Där jag ändå var mitt vanliga jag först och berättade förtroliga saker om mig och bemöttes av en ointresserad och oengagerad blick, min och kroppsspråk.

Sedan kom återigen en period av ren frånvaro och tystnad. Som om hen ej existerar längre.

Och nu har en period börjat med meddelanden där personen delar så kallade roliga klipp från sociala medier. Endast.

Kommer ta mig rejäla funderare. Men vill ej låta detta stjäla all min energi.

Hen är som hen är. Och det ska vara okej. Vill jag ha en relation på denna nivå? Troligen ej. Tiden får visa.

 

 

Får intrycket att personen inte har den personliga mognad du eftersöker i en vänskaplig relation. Och eventuellt att personen även brister i respekt och ta hänsyn till hur du fungerar. Som till exempel att ignorera någon och visa ointresse när man ses och inte tillför någon positiv energi, eller ingen energi alls. Det skulle jag nog tolka som att jag är totalt ointressant, inte bara som vän utan även min existens. Hoppas det löser sig till det bästa, och inte slösar på din tid i onödan.💜

[Yellow Bojoto]

Teal Cutedi skrev:

Får intrycket att personen inte har den personliga mognad du eftersöker i en vänskaplig relation. Och eventuellt att personen även brister i respekt och ta hänsyn till hur du fungerar. Som till exempel att ignorera någon och visa ointresse när man ses och inte tillför någon positiv energi, eller ingen energi alls. Det skulle jag nog tolka som att jag är totalt ointressant, inte bara som vän utan även min existens. Hoppas det löser sig till det bästa, och inte slösar på din tid i onödan.💜

Kan nog handla om självinsikt, vilja att utvecklas, ev sjukdomsbild, envishet och stolthet sant rädslor för hen.

Jag behöver se över om jag ska ”vänta in” för en eventuell ömsesidigare tanke kring relationen eller om jag kan fortsätta följa hens mönster, perioder osv.

Kanske kan jag omvandla min syn på hurdan relation vi behöver ha. Eller ej.

Frågan kvarstår: Vad behöver jag?

Tack igen för support.