Om du ska lämna mig
så lämna mig varsamt
om du kan
låt mig få se att du bryr dig om mig litegrann
för det är inte så enkelt att leva utan dig
Jag vet att du bestämt dig för att vara snäll mot mig när du säger adjö
kanske är det en del av programmet
men kanske kan vi gråta tillsammans någon gång
ta ett riktigt sista värdigt farväl som älskande
för mig finns det ingen tryggare plats än bredvid dig
men ibland är jag väldigt rädd och liten
sliten, inre barnet, rädd och besviken
för det känns ibland inte som att du älskar hela mig
och kanske inte en sida jag har lärt mig att dölja för mig själv
och jag önskar så att jag var någon du kunde vara stolt över
och att du kunde hålla trofasthet som en dygd inför släkt och vänner
Nu har det blivit tvärtom och du skäms
de tror kanske att du inte ens var så seriös med ringen
jag skulle så gärna vilja vara din man
och få dig att skratta
och du skulle luta ditt huvud i min famn och känna dig trygg och lugn
och jag ser dig där Linnéa
och jag känner att jag har världens vackraste blomma i mina armar
för jag älskar dig älskling
jag ser dig ju så bra
Och när jag får bilder från framtiden så är du alltid i dem
det går inte det här, jag klarar inte av det
kan vi inte försöka igen?
Vi kan väl försöka igen?
Men jag förstår om det inte ens finns en liten vilja kvar hos dig
det verkar inte som att jag är tillräcklig, så du kanske gör rätt i att gå
men om du ska lämna mig
så lämna mig långsamt då
Eller om du måste stänga av mig tvärt
om du vill bryta all kontakt
låt mig bara få se dig ibland genom åren
se att Linnéa finns kvar där i ögonen
Kanske om du hittar en dåre så kan vi bli tillsammans när vi är gamla och kloka
och så kanske vi kan gråta tillsammans
för nu är det alltid bara en av oss som gråter i taget
och jag vet att det oftast varit du
