Hem > Forum > Relationer > Lever i en sjuk rellation men min sjuka fru och barnen lider

Lever i en sjuk rellation men min sjuka fru och barnen lider

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
5
  • Trådstartaren

    Jag är anhörig till en sjuk fru och våra barn lider

    Läste just om depression på detta forum och min fru har symptomen. Men det vi två hela tiden talar om är hur illa jag behandlar henne och har behandlat henne. Jag försöker tala om hennes ansvar för sitt välbefinnande, att det finns andra sätt att se på det negativa hon talar om. Vi har haft det såhär i över 20 år.

    Jag tar hand om mig själv, men skärmar också av mig för att orka. Barnen tycker inte jag är närvarande på riktigt, utan spelar teater. Barnen skyddar mamma från mig och de mår dåligt varje gång de inte lyckas, vilket är ofta eftersom min fru ofta mår dåligt. Dessutom diskuterar min fru och jag mycket, och sent på kvällarna, så vi är slitna. Igår talade vi fram till 01:30.

    Min syster säger: Sätt hårt mot hårt. Kräv att ni går i parterapi eller att hon söker hjälp annars måste du lämna henne.

    Min mamma säger: Din fru är sjuk – ni kan inte fortsätta såhär mycket till. Du har inte satt dig i respekt hos henne.

    Min terapeut säger (när jag berättade om en sjuk diskussion mellan oss): Du måste bort om du inte ska gå under.

    Jag går alltså i egen terapi och har kommit fram till att det är dags att välja väg. I terapin har jag lagt skammen och skulden bakom mig (jag kände tidigare detta eftersom min fru mår dåligt). Min systers lösning är rätt tänker jag – men jag är ändå oförmögen att göra det.

    Jag känner att jag behöver tala med min fru på ett annat sätt. Jag vill nå fram.

    Jag vill på ett medkännande och kärleksfullt sätt nå henne och hjälpa henne.

    Samtidigt säger hon att allt dåligt i hennes liv beror på mig. Att hon är skadad för livet av allt jag gjort. Och att jag dessutom ska uppföra mig annorlunda så att hon mår bra igen. Att jag aldrig ska göra henne illa igen. Att jag är skyldig henne det.

    Tar tacksamt emot råd…

     

    Hej!

    Jag tror inte att du är rätt person att hjälpa henne utan hon behöver professionell hjälp. Sätt syrgamasken på dig själv skulle jag göra om det var mitt problem!

    Trådstartaren

    Hej! Jag tror inte att du är rätt person att hjälpa henne utan hon behöver professionell hjälp. Sätt syrgamasken på dig själv skulle jag göra om det var mitt problem!

    Stort tack för rakt råd Pink Vodari!

    Jag behöver verkligen hela tiden ha på mig min egen syrgasmask! En bra liknelse!

    Vi får se om hon vill sätt på sig sin mask och söka hjälp.

    Hittills blir hon bara arg när jag tar upp detta. Allting är ju mitt fel ändå! Det är jag som behöver göra rätt.

    Jag ser nu hur konstigt detta ser ut i skrift…

     

    Helvete vad jag känner igen mig… hur har det gått för dig?

    Jag har själv en relation där min fru säger att allt är mitt fel och att allt skulle vara bättre baea jag ändrar mig, lyssnar på henne, etc. Har haft oändliga samtal och sms-trådar som bara varit destruktiva och Inte kommit någon vart. Hon hat en ekonomisk hållhake på mig och vill att jag skall sona allt jag gjort eller ge henne 4 miljoner i ersättning för 20 års helvete. Har själv en medberoendebakgrund och vet varken in eller ut… men vill ut.

    Jag har själv en relation där min fru säger att allt är mitt fel och att allt skulle vara bättre baea jag ändrar mig, lyssnar på henne, etc. Har haft oändliga samtal och sms-trådar som bara varit destruktiva och Inte kommit någon vart. Hon hat en ekonomisk hållhake på mig och vill att jag skall sona allt jag gjort eller ge henne 4 miljoner i ersättning för 20 års helvete. Har själv en medberoendebakgrund och vet varken in eller ut… men vill ut.

     

    Hej! Lever tyvärr i en likande relation med en kvinna som jag nu inser har långt mycket större problem än vad jag kan rå på eller för den delen hantera. Allt handlar alltid om hur HON upplever saker, hur HENNES känslor känns. Saker jag har gjort fel, saker jag INTE gjort- fel de med!

    Jag är rädd för att jag lever tillsammans med en dold narcissist. Jag önskar så att jag har fel men jag är så pass påläst om den här störningen vid det här laget så jag kan bara konstatera hur läget är. Allt stämmer in på hennes beteendemönster.

    Utåt är hon jättegullig mot allt o alla, men hemma är hon ett monster, som får utbrott man inte trodde fanns – oftast över något jag har gjort, fast lika ofta över något jag INTE gjort eller sagt som jag borde ha sagt eller gjort. Kan vara att så enkelt som ett fölupet ord, en gest hon uppfattar fel.

    Pratar gärna lite mer om du vill dela med dig och ha ett bollplank. Det behöver jag nämligen själv om inte annat.

    Allt gott!

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
5

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.