Jag vet inte var jag skall börja någonstans. Men jag blev lämnad i söndags via messenger. Jag är förkrossad, kämpar mig igenom minuter.. kommer på mig själv att med tanken och min enorma klump i magen att han aldrig mer vill leva med mig.
Är otroligt förkrossad då han friade för 14 dagar sedan, vi planerade en framtid ihop. Vi har varit ihop i 2 år och drygt 3 månader. Det som gör så ont är att han inte delade med sig om hur han kände, jag fick inte någon chans till att förstå, ändra/hjälpa. Vi har en speciell historia, vi träffades på psyk, där vi båda blev inlagda. Vi har kämpat oss igenom dödsfall, en besvärlig relation till mina barns pappa. Jag har verkligen försökt att finnas för honom i sin ångest. Men det räckte inte….
Jag vet inte om han upplever någon sorts kris eller om han nu faktiskt inte älskar mig. Men vi har kämpat med en tids depression, en svärmor som ständigt väljer alkoholen och som har påverkats hans barndom.
Det finns tillfällen där jag har tvivlat på vårt förhållande. Men det beror på att jag jag har haft en egen kris, problem med barnens far, en son som mår dåligt i skolan och hemmet.
Jag pendlar mellan hopplöshet, förtvivlan, och mina frågor blir bara fler och jag får egentligen inget svar på vad som är orsaken då han inte vet själv.
Mitt hjärta går sönder, jag vet inte hur jag skall orka. Men givetvis kan han inte leva med mig om han inte känner något för mig.
/Krossat hjärta
